Intern Extern kommunikation Underrubrik Folkuniversitetet Gvle 2016 Andreas

Intern & Extern kommunikation Underrubrik Folkuniversitetet Gävle 2016 Andreas Hagström andreas. hagstrom@folkuniversitetet. se

IT Ø Vad är IT? Informationsteknik, IT, är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Ø • • Exempel; Internet E-post Intranät Telefax Telefoni Radio Television

Digital demokrati Ø Digital demokrati – eller digital kommunikation • Friheten att kunna publicera alster elektroniskt – bryta monopolet. • Ta till sig av innehåll och kunna påverka demokratin. • Delta i samhällsdebatter. • Möjlighet att informationsöka fritt och bilda sig en objektiv uppfattning. • Kunna e-rösta i val.

Monopolbrytningen Ø Traditionella roller har brutits Företag, organisationer och massmedia har inte längre monopol på kommunikation tack vare Internets utveckling. Ø Vem som helst kan därmed skapa och publicera • Text Musik Videos Ø Effekter • • • Förändrat organisationers roller – Marknadsföringen ser annorlunda ut. Alster kan spridas anonymt. Fler människor kan nås, snabbare. Svårare att censurera.

Asynkrona och synkrona kommunikationsformer Ø Kommunikationsformerna över Internet delas upp i två typer; Ø Asynkron kommunikation Kommunikation som är tidsmässigt oberoende av varandra. Deltagare lämnar sitt meddelande till varandra och läses när tid finnes. Exempelvis Epost. Ø Synkron kommunikation Kommunikation som är synkroniserat, dvs, att deltagare får sina meddelanden i realtid. Exempelvis Facebook Messenger.

Intranet vs Extranet Ø • • Intranät Bygger på samma teknik som vilket nätverk som helst. Vissa kommunikationstjänster är endast tillgängliga från datorer som är anslutna till intranätet – oftast lösenordskyddat. Kommunikation är intern, inom en organisation – ingen utomstående skall ta del av informationen. Innehåller ofta webbsidor, filer, dokument, webbapplikationer, databaser och fungerar som ett bibliotek för att underlätta dokumenthanteringen inom organisationen. Extranät Samma princip som ett intranät där skillnaden är att informationsinnehållet är tillgängligt för extern kommunikation. Informationen som lagras anpassas efter olika konton beroende på extern kund/partner.

Sociala medier Ø Ø Ø Vad är ett socialt nätverk? Webbplatser och mobila appar där människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll. Sociala medier kan innefatta Internetforum, sociala nätverkstjänster, bloggar, vloggar, wikier, poddradio och artikelkommentarer.

Sociala Medier Ø Ø Ø Ø Internetforum Sociala nätverkstjänster Facebook, Google+, Linkedin Blogg Mikroblogg Twitter Vlogg - Videologg Youtube Wiki Interaktiv sida som tillåter flera användare att skapa innehåll och underhålla det. RSS(Really Simple Syndication) RSS-flöde hämtar och publicerar information, kortfattat.

Traditionella medier kontra interaktiva medier Ø Innan sociala medier • Det fanns nästintill ingen interaktion mellan medier och mottagare. • Möjligheten att påverka sitt flöde - minimalt. • Möjligheten att påverka vad flödet skulle innehålla - minimalt. • Gynnade varken sändare eller mottagare. Ø Efter sociala mediers genombrott • • Möjligheten att påverka flödets storlek och uppdateringsfrekvens. Mottagare väljer själv vad flödet innehåller, åsikter, nyheter, trender, underhållning, reklam osv. • Alternativ till massmedia. • Kostnadsfritt*.

_blank

Informationssökning Ø Informationssökning före Internet Bibliotek – Uppslagsverk, handböcker, kalendrar, årsböcker, bibliografier, biografier, litteraturförteckningar, kataloger, register, fackböcker, dagspress, statistik, rapporter osv. Ø Informationssökning efter Internet Sökmotorer – Tillundanhåller det mesta som förr enbart fanns tillgängligt via bibliotek. Ø • • • Ø Effekter Lättillgänglig information för alla. Kunskap om informationssökning krävs. Enklare att skapa egen information och publicera. Har risken ökat för att informationen är felaktig?

Planering av informationssökning Ø För en lyckad informationssökning, • Vad vill jag veta? • Vilket syfte har jag med min frågeställning? • Var kan jag hitta informationen jag söker? • Hur många och hur omfattande källor behöver jag? • Behöver jag fakta, åsikter, statistik eller nyheter? • Är källan tillförlitlig? Går det att verifiera källan med en annan källa?

Indelning av informationssökning Formella källor Skriftliga. Kan kontrolleras, kritisk granskas och refereras till. Informella källor Muntliga. Snabbt att hitta, svårt att kolla fakta. Interna källor Externa källor Rapporter, arkiv och interna dokument. Tryckta dokument; Böcker, avhandlingar, forskningsresultat, databaser, tidsskrifter, bibliografier och rapporter. Möten, personliga samtal, Kongress/Konferens och seminarier, e-post och möten. sociala medier.

_blank

Vad är en källa? Ø Primära informationskällor Ø Sekundära informationskällor Ø Trejdepartskälla Primära informationskällor är förstahandsinformation. Exempelvis en forskningsrapport som publicerats direkt av upphovsmakaren eller en person som bevittnat en händelse. En sekundär källa är information som hämtats från en primär källa och sammanfattats eller bearbetas. En journalist som intervjuar en primär källa blir då en sekundär källa. Den refererar alltså till en primär källa. Återger det som en sekundär källa har meddelat. Kallas ofta för tertiärkällor. En textsättare på en tidning som publicerar en artikel med innehåll från en journalist(sekundär källa) blir då en tredjepartskälla. Ø Vad finns det för nack- och fördelar med primära respektive sekundära källor?

Olika typer av källor Ø Skriftliga Text i alla dess former. Exempelvis ett dokument, ett busskvitto, en reseskildring osv. Ø Muntliga Intervjuer och vittnesskildringar. Ø Materiella Fysiska ting som bär vittnesbörd om skeenden. Exempelvis arkeologiska fynd.

Källkritik Ø För att säkerställa att informationen är så korrekt som möjligt, källkritikens grundregler, • Vem står bakom informationen? • Vad är avsikten med informationen? • När kom informationen till?

Källkritik i tre steg; Vem står bakom informationen? Ø Vilken slags sida finns informationen på? Företagssida, utbildning, kommun, statlig, privat. Går det att utläsa från domännamnet? Ø Vem är författaren? Erkänd myndighet, forskare, välkänd författare, vilken yrkesbakgrund har personen. Ø Finns det en källföreteckning eller litteraturlista? Går det att verifiera deras källa?

Källkritik i tre steg; Vad är avsikten med informationen? Ø Vad är avsikten med informationen? Vad är syftet? Är det fakta, åsikter eller rön? Ø Är det fakta, åsikter eller rön? Är informationen kritiskt granskad och jämförd med andra teorier? Ø Har upphovsman intresse att påverka opinion? Opartiska källor för undvikas. Varför? Ø Går det att jämföra med andra källor inom samma område? En jämförelse kan visa att en av källorna kan vara bristfälliga, eller felaktiga. Ø Kan man hitta bättre information någon annanstans?

Källkritik i tre steg; När kom informationen till? Ø När tillkom källan? • Nyare källor är i regel med tillförlitliga än äldre. Varför? Ø Är informationen aktuell eller är den för gammal för att vara trovärdig? • Gammal information kan vara baserad på föråldrade eller förlegade metoder. • Ny information kan vara bättre dokumenterad och ’upplyst’.