HUR SKA SVERIGE TA BETALT FR SINA MINERALTILLGNGAR

HUR SKA SVERIGE TA BETALT FÖR SINA MINERALTILLGÅNGAR? JESPER ROINE, SITE, HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM DANIEL SPIRO, ØKONOMISK INSTITUTT, UNIVERSITETET I OSLO

RAPPORTENS DELAR 1. Mineralsektorn i Sverige. 2. Hur påverkar mineraltillgångar ett lands ekonomi? 3. Grundläggande frågor kring hur vi ska se på mineraltillgångar 4. Analys av olika system för inkomstdelning 5. Hanterande av mineralinkomster

VAD HANDLAR RAPPORTEN OM? • Våra utgångspunkter: – Minerlatillgångarna är hela den (nuvarande och framtida) svenska befolkningens gemensamma egendom. – Staten ska hantera dessa i syfte att maximera total samhällsnytta • Frågeställningar: – Hur ska vinsterna av verksamheten delas mellan staten och privata företag? – Hur ska statens andel av dessa inkomster hanteras?

VAD HANDLAR RAPPORTEN INTE OM? • Ska man prospektera/bryta överhuvudtaget? Grunder för hur man t. ex. ska värdera miljön • Delning mellan t ex kommun, stat och andra.

AKTIVITET I MINERALSEKTORN I SVERIGE Malmproduktion i Sverige (miljoner ton) 1950 -2020 Prospekteringsinsatser i Sverige 1998 -2011. 2013 1950 2020 Prisutveckling för de sex viktigaste mineralerna 1900 -2012 • • Mineral till värde av 50 miljarder 2011 Stora förväntade volymökningar (2 -3 x inom kommande decenniet) Stor ökning av prospekteringsaktivitet Höga priser (? )

HUR MÅNGA JOBB SKAPAS? Arbetsställen och sysselsatta 1950 -2011 • Idag ca 6000 direkt anställda • Antag scenario med fördubbling av antalet direkta jobb • Sysselsättningsmultiplikator 2, 1 • Totaleffekt: 12 600 nya jobb totalt

MINERALSEKTORN I SVERIGE • Viktig, kraftigt expanderande sektor, med positiva omgivningseffekter främst i form av teknikutveckling • Nya arbetstillfällen men sannolikt inte stort bidrag i relation till värdena • Stora vinster men också stora risker och stor osäkerhet. • Framtida prisutveckling avgörande. • Viktigt att hitta modell som fungerar under alla omständigheter, både om branschens förutsättningar försämras och om vinsterna blir mycket stora.

HUR SKA STATEN FÅ DEL AV INKOMSTERNA: DET GRUNDLÄGGANDE PROBLEMET • Gruvbolag måste utföra prospektering och investera i kapital utan att veta värdet på fyndigheten. • En beskattning av vinst leder till att bolag måste dela med sig vid vinster men står ensamma för risken om ett projekt inte går med vinst. • Detta kan hämma investeringar och innebär att det finns en gräns när ökning av skatten leder till minskade statliga intäkter.

ALTERNATIV FÖR ATT KOMMA RUNT PROBLEMET? • Staten äger bolaget. – Eventuella effektivitetsproblem. • Auktionering av prospekteringsrätt. – Problem med stor osäkerhet. • Utforma neutral beskattning.

EN STILISERAD MODELL Vinst Värde(x)-kostnad A Lovande område: A>>B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning B Vinst Värde(x)-kostnad A Mindre lovande område: A≥B B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning

EFFEKTEN AV SKATT PÅ OMSÄTTNING (ROYALTY) Vinst Värde-Kostnad A Lovande område: • lägre vinster • men fortsatt prospektering Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning B Vinst Värde-Kostnad Mindre lovande område: • prospektering uteblir A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning

EFFEKTEN AV VINSTSKATT Lovande område: • lägre vinster • men förstorar inte förlusterna • fortsatt prospektering p Vinst Värde-Kostnad A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Vinst Mindre lovande område: • lägre vinster • prospektering uteblir Värde-Kostnad A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning

SKATT+SUBVENTION Vinst Lovande område: • lägre vinster • lägre förluster • avkastning per krona oförändrad • fortsatt prospektering Mindre lovande område: • lägre vinster • lägre förluster • avkastning per krona oförändrad • fortsatt prospektering Värde-Kostnad t (1 -t) [Värde-Kostnad] A Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning B Vinst Värde-Kostnad t (1 -t) [Värde-Kostnad] A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning

ETT STILISERAT RÄKNEEXEMPEL Prospektera kostar 1 MSEK. Två utfall: Hitta mineraler till värde av 4 MSEK med 50% sannolikhet. Hitta inget med 50% sannolikhet. Ingen skatt: Förväntad nettovinst per investerad krona är [4*0. 5+0*0. 5 -1] / 1 = 100% 40% Skatt+Subvention: Förväntad vinst per investerad krona är [4*0. 6*0. 5+0*0. 5 -1*0. 6]/[1*0. 6] = 100%

HUVUDSLUTSATS • Skatt+subvention är investeringsneutralt. • De områden som förväntas vara lönsamma att prospektera och utvinna utan skatt ger samma avkastning med skatt+subvention. • Staten tar del av risken och kan därmed ta en större del av vinsten. • Incitamentsneutralt: avkastning per investerad krona oförändrad.

PRAKTISK GENOMFÖRBARHET? • Statligt delägande av projekt (Norge m. fl. ). • Överföring av kostnader från misslyckade projekt till lyckade (Norge förr). • Subvention redan i prospekteringsfasen (Norge idag). • Koncenssionsförfarande för att bara effektiva bolag ska få del av subvention. • Viktigt med insyn för att undvika t. ex. skatteplanering i subventionsfasen.

VAD SKA STATEN GÖRA MED MINERALINKOMSTERNA? • LKAB genererade ca 50 miljarder SEK i statliga intäkter under perioden 2008 -2012. • Dessa inkomster gick direkt in i statskassan. • På vilket sätt kom dessa inkomster framtida generationer till nytta? – Investerade i Fo. U? – Infrastruktur? – Avbetalning på statsskuld?

FONDERING – TVÅ SYFTEN • Frikopplar beslut om utvinning från beslut om konsumtion av vinster. • Tydliggör i vilken utsträckning framtida generationer får del av inkomsterna.

FONDERING: TRE KRITERIER 1. Är Sverige tillräckligt rikt? – Ja 2. Är inkomsterna tillräckligt stora? – – Ja. Sverige skulle på 10 -20 år få en fond i samma storleksordning som eller större än många jämförbara länder (t. ex. Nya Zeeland, Kanada, Irland och Frankrike). Analogt med Svenska Kärnavfallsfonden: Idag ca 50 miljarder SEK för att hantera att vi gör vinster idag på bekostnad av framtida generationer. 3. Är inkomsterna tillräckligt tillfälliga?

ÄR INKOMSTERNA TILLRÄCKLIGT TILLFÄLLIGA? • Om man räknar med mineralinkomster i dagens storleksordning under mycket lång sikt behöver inte inkomster flyttas mellan generationer. • Detta handlar inte om att mineralerna tar slut i geologisk mening utan snarare om vinsterna tar slut (eller blir små). • Priset driver både vinster och ny prospektering. • Om man tror att priserna kommer falla inom några decenier så är detta ett argument för fondering.

TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! Jesper. Roine@hhs. se Daniel. Spiro@econ. uio. no