Vetenskap och vetenskaplighet II Peter Korp Institutionen fr

Vetenskap och vetenskaplighet II Peter Korp, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, GU

Allmänna forskningsmetodologiska frågor • Holistiskt och atomistiskt perspektiv? – Holism = helheten mer än summan av delarna – strukturell analys systemanalys, funktionell analys, – Atomism = dela upp i beståndsdelar, • Avbildning eller konstruktion?

3. Metodologi a) Beskrivningar b) Definitioner c) Klassifikationer d) Slutledningar e) Förklaringar f) Teorier

a) Beskrivningar • Logisk positivism (kvantitativ tradition): objektivitet och intersubjektivitet – entydighet och precision, variabler, • Tolkande vetenskap (kvalitativ tradition): ”rika” beskrivningar – innebörder och meningssammanhang (kontexter),

b) Definitioner • Realdefinition – sann definition, hur saker • • • faktiskt är, Nominal/nominell/stipulativ definition – namnge, klargöra och avgränsa användningen av begrepp, Lexikalisk definition – hur ett begrepp vanligen används, Operationell definition – ett begrepps innebörd kopplas till hur det mäts, Persuasiv definition – ett begrepp ges en värderande markör, Ostensiv definition – utpekande definition.

c) Klassifikationer • Realism versus nominalism – är klassifikationer sanna eller är de godtyckliga? , • Avgränsande kriterier – var går gränserna för en specifik klassifikation? • Teoretiska klassifikationer, t ex idealtyper, • Statistiska aggregat och system (relation mellan klassifikationens element).

d) Slutledningar • Induktion – generella slutsatser från ett • • • begränsat antal fall (”alla svanar är vita”), Deduktion – slutsatser härleds logiskt ur allmänna antaganden (lagar) eller axiom, Abduktion – kreativ nyformulering av hypoteser baserade på svårtolkade fakta, Hypotetiskt deduktiv metod – hypoteser som är empiriskt prövbara härleds ur teori och utsätts sedan för empirisk prövning.

Slutledningar baserade på: • Intervju – kartlägga människors avsikter, attityder, • • uppfattningar och erfarenheter; människors meningsskapande – induktiva slutledningar – möjligheten till generella slutsatser begränsad, dock kan intervjuer illustrera/stödja teoretiska antaganden, Experiment – strävan att påvisa kausala samband (oberoende variabels påverkan på beroende variabel) genom konstanthållande av ovidkommande variabler, Enkät – fler variabler än experiment, men inte lika kontrollerade, bakgrundsvariablers påverkan på effektvaribler. Operationalisering av effektvariablerna mycket viktig fråga, Kritisk analys av texter och annat kvalitativt material – hermeneutisk tolkning och diskursanalys, Dekonstruktion – postmodern feminism, queerteori, postkolonial teori.

e) Förklaringar • Explanandum (förklaringsobjekt) - det som ska förklaras, • Explanans – förklaringen. • Hur väljs explanandum ut? (hur väljs forskningsfrågor och forskningsobjekt? )

Förklaringstyper • Orsaksförklaringar – bakomliggande orsaker till • • • händelser och fenomen, lagbundenheter, vanliga orsaksfaktorer (oberoende variabler) klass, kön, ålder, Intentionella förklaringar – motiv till handlingar, kollektiva aktörer? Funktionella förklaringar, funktionella analys, ”nytta”, Teleologiska förklaringar (ändamålsförklaringar).

f) Teorier • Teori = begreppsstruktur – binder samman flera • • begrepp, Teorier innefattar abstraktioner – söker generell giltighet, Två typer av teorier: – Substantiella teorier – antaganden om verkligheten, – Teorier som begreppsram – abstraktioner (generaliseringar) som systematiserar tänkandet.

Teoriers förklaringsanspråk • ”Stora” teorier (”grand theories”) • ”Små” teorier • ”Middle range theories”

Att bekräfta teorier • Teorier kan aldrig slutgiltigt verifieras, • Däremot bör de kunna falsifieras (Karl Popper), • Ju mer teorier säger om verkligheten, desto större möjligheter för falsifiering, • Men kan teorier slutgiltigt falsifieras? , • Ad hoc-hypoteser för att rädda teorier.

Kriterium för att testa teorier • Korrespondenskriteriet – samstämmighet mellan teori och verklighet, • Koherenskriteriet – teorin ska vara logiskt sammanhängande, • Pragmatiska kriteriet – fungerar teorin i ”praktiken”? • Konsensuskriteriet – forskarsamhällets samsyn.

Paradigmteorin • Vetenskaplig forskning utgår alltid från • • • obevisade (och obevisbara) axiom, Vetenskaplig verksamhet sorteras i olika traditioner (kollektiva gemenskaper) som avgränsar och specificerar det grundläggande forskningsobjektet, Vetenskaplig verksamhet handlar i hög grad om traditionsförmedling, Det råder inkommensurabilitet mellan olika paradigm.

Olika grundläggande forskningsparadigm • Det positivistiska paradigmet, • Det post-positivistiska paradigmet, • Det hermenutiska paradigmet, • Det konstruktivistiska paradigmet.