Vetenskap i praktiken Bengt Olle Bengtsson Biologiska institutionen

Vetenskap i praktiken Bengt Olle Bengtsson Biologiska institutionen, Genetik, LU

1900 -talets vetenskapsfilosofi • Avgränsa vetenskap gentemot ideologi • Vetenskap som framsteg • Stränga krav på filosofi • Chalmers ett exempel – har blivit mer typisk filosof (= tråkigare) med åren

Dagens innehåll • Vetenskap i praktiken sedd av en praktiker • Först: Hur ändras vetenskap • Sen: Vetenskap i samhället • Tre plus tre teoretiker med för mig intressanta tankar • Genetiska exempel

Thomas Kuhn (1922 - 1996) • The Structure of Scientific Revolutions (1962) • Revolution • Paradigm • Normal-vetenskap • Ex: Mendelismen

Första sammanfattningen • • • Trevligt och läsvärt Förvånansvärt starkt sprängstoff Bryter bandet vetenskap-rationalitet Öppnar för ”relativism”: m. a. o. krig Jag tar här en annan väg än Chalmers (se sid. 124)

Imre Lakatos (1922 – 1974) • Falsification and the Methodology of Scientific Research Programmes (1970) • Projekt/program • Program innehåller försanthållna delar • Ex: är programmet ”genoptimism” en ideologi?

Gaston Bachelard (1884 – 1962) • La formation de l’ésprit scientifique (1938) • Brott och tröskel • Begrepp måste vara abstrakta • Vetenskap är motsatt vardagsvetande • Ex: Mendels ”hårda” anlag

Andningspaus • Pratat om vetenskapens utveckling i praktiken • Inga starka råd – begrepp för diskussion och bedömning av historia • Nu om samhällets bruk av vetenskap • Mer samhällsteori än vetenskapsteori • Vetenskap som en kunskapstradition

Michel Foucault (1926 – 1984) • L’archéologie du savoir (1969) • Vetande • Diskurs • Kunskap/makt • Ex: L’Oréal Youth Code

Louis Althusser (1918 – 1990) • Philosophie et philosophie spontanée des savants (1967) • Vetenskapsmannen som samhällsaktör • Bl. a. påverkad av ideologier • Ex: Nilsson-Ehle om kvinnor

Pierre Bourdieu (1930 – 2002) • Science de la science et réflexivité (2001) • Ämnet som fält • Kulturellt kapital • Habitus • Ex: hur man är som riktig genetiker

Slutsammanfattning • Vetenskap är en väldigt speciell kunskapspraktik • All kunskap interagerar med makt, i synnerhet vetenskaplig kunskap • Nyttigt att se realistiskt på vetenskapen och inte bara idealistiskt • Vetenskap är spännande och kul, och däri ligger en del av dess fara

Kritisk distans • Föreläsningen har handlat om ”det korta nittonhundratalet”, dvs cirka 1918– 1989 • Nu finns många traditioner som analyserar vetenskap och teknologi, t ex bioetik, STS … • Vetenskapsfilosofi har tappat i betydelse. Men Ian Hacking är bra!