Utmaningar fr framtidens samhllsservice Diskussionsunderlag 1 mars 2012

Utmaningar för framtidens samhällsservice Diskussionsunderlag 1 mars 2012

Varför är frågan aktuell? Den demografiska utmaningen!

Oroande trend mot demografisk obalans i vissa kommuner. . . _______________________ Den demografiska försörjningskvoten för Kökar 2009 -2020. Totalt, och andelar härrörande från äldre (65 år och äldre) respektive barn och unga (0 -19 år) 3

Befolkningsförändring per kommun 1990 -2011, %

Utveckling av offentlig konsumtion fram till 2030 med 2000 -talets tillväxttrender och framtidens befolkningsutveckling

Årlig tillväxttrend för hälso-, sjuk- och socialvård justerad förändring av befolkningsstruktur (landskapet + kommunerna) 2000 -2008

Årlig tillväxttrend för utbildningssektorn justerad förändring av befolkningsstruktur (landskapet + kommunerna) 2000 -2008

Årlig tillväxttrend för kultur, idrott mm justerad förändring av befolkningsstruktur (landskapet + kommunerna) 2000 -2008

Årlig tillväxttrend för central administration justerad förändring av befolkningsstruktur (landskapet + kommunerna) 2000 -2008

Kommunsektorn på Åland: Några nyckeltal för perioden 2000 -2010 (löpande priser) • Nettodriftskostnaderna per invånare: ökade med i genomsnitt 55, 2% • Kommunernas skatteinkomster per invånare i genomsnitt: ökade med 28, 7% • Skuldsättningen ökade med i genomsnitt 237% per invånare • Utvecklingen av nettokostnader per invånare och sektor (2000 -2010) Socialvård: + 64, 7 % Undervisning o kultur: + 51, 8 % Övriga tjänster: + 82, 7 %

Kommunernas samlade inkomstkällor enligt bokslut 2010 Övriga intäkter Andel av 4% samfundsskatten 4% Fastighetsskatt 1% Avgiftsintäkter 4% Försäljningsintäkter 16% Kommunalskatt 48% Landskapsandelar för drift 23% *Prel. bokslutsstatistik

Skatteinkomster och landskapsandelar per invånare, enligt bokslut 2010

Kommunernas samlade årsbidrag, investeringar, avskrivningar och resultat, 1. 000 euro LS-andelsreform

Möjliga och omöjliga lösningar • I genomsnitt fler arbetade timmar över livscykeln – Ex förlängning med arbetslivstiden med 1 år ger 1, 5 -3 % ökat arbetsutbud • • Ökad produktivitet och effektivitet Ökat skatteuttag Ökad avgiftsfinansiering Gränsdragning för den offentliga sektorns uppdrag E-förvaltning Ökad inflyttning Organisatoriska och strukturella förändringar

Utveckling av försörjningskvoten fram till 2030

Nettoinflyttning per år som behövs för att behålla försörjningskvoten på dagens nivå, antal personer

Effekt för den totalbefolkningsutvecklingen fram till 2030

Några grundmodeller för kommunernas roll och ansvar inom det nordiska välfärdssamhället (efter Hansen & HolØe, 2004) • Välfärdskommunen • Baskommunen (om renodlas fullt ut: identitetskommun) • Samarbetskommunen • Särkommunen (+ värdkommun) ÅSUB 2006

Asymmetriska kommuner eller ”särkommuner” • Bakgrund: små kommuners bristande resurser • Kommuner med olika omfattande uppgifter, t ex större ”värdkommuner” sköter vissa uppgifter • Kommuner kan ha olika omfattande ansvar • Argument för: ”one size does not fit all” (~samma modell passar inte för alla), regionalt anpassade modeller kan vara effektivare • Argument emot: risk för att större kommuner kan utvecklas till ”överkommuner” i förhållande till regionens mindre kommuner • Ökad specialisering och ansvar kan föra mot den utvecklingen (Ex Norge)

Målet med kommunen styr kommunmodellen: • Kommunernas mål att skapa lokal politisk mobilisering och främja den lokala identiteten i genomsnitt mindre kommuner med mindre välfärdsansvar • Kommunen producent av allmänna välfärdstjänster, ”välfärdskommunen” kräver ekonomiskt starka och i genomsnitt större kommuner för långsiktig bärkraft ÅSUB 2006

Inte bara strukturreformer (Efter Siv Sandberg) System Kommun Marknad Individ

Inte bara strukturreformer (Efter Siv Sandberg) System Kommun Marknad Samordningsreformer Individ

Krav och kriterier för kommunala sektorn (Obs. ingen rangordning!) • Jämlik och rättvis behandling, likvärdig • Tillgänglig service. Åland är geografiskt splittrat oberoende av de administrativa indelningarna • God kvalitet (personaltäthet, resurser, bemötande, integritet, kontinuitet) • Tillräcklig kompetens för varje kommunal uppgift • Ekonomisk effektivitet och produktivitet, långsiktig ekonomisk bärkraft • Lokal demokrati och delaktighet, lokal identitet, engagemang • Tydlig organisation inom den offentliga sektorn: Serviceproducent – tillsynsmyndighet (åtskilda) Beslutsmakt - ekonomiskt ansvar och ekonomiska bas (hör ihop) Landskapets självstyrelse – kommunal självstyrelse ÅSUB 2006

Tack! Mer information om kommunerna och offentlig ekonomi hittar ni på www. asub. ax