Socialt arbete som brobyggare brukarmedverkan inom utbildning kunskaps

Socialt arbete som brobyggare – brukarmedverkan inom utbildning, kunskaps - och samhällsutveckling Verner Denvall 14 mars 2011

Socialt arbete som brobyggare: Jag startar med att berätta om socialt arbete i Sverige Sedan tre exempel För det första med fokus på utbildningen, särskilt brukarmedverkan Sedan om forskning och kraven på brukarmedverkan Till slut om sociala innovationer och hur socialt arbete kan bidra till samhällsutveckling

Jan-Inge Nilsson, okt 2010: ”När vi som föreläsare har mött en enorm respons bland studenterna, har våra medlemmar växt. Vi ser det även som en enorm möjlighet att komma ur stigmatiseringens grepp. Genom att prata om det, öppna sig, känner vi genom vår kunskap att vi kan hjälpa andra att komma ur samma situation. . . Vi ser möjlighet i vårt fortsatta samarbete, hur våra medlemmar i sin personliga utveckling, får en vilja att engagera sig i olika samhällspolitiska organisationer. ”

I begynnelsen… ► Socialt arbete sysslade med klassiska folkhälsoproblem för över 100 år sedan ► Tema 1: Fattigdom och försörjning ► Tema 2: Barn och befolkningspolitik Den första utbildningen i socialt arbete i Sverige startade 1921. För 30 år sedan blev det ett tvärvetenskapligt ämne vid universiteten och forskarutbildning startade. Nu har det utvecklats reflexiva teman som reform- och institutionskritik samt om normalitet och avvikelse

Brobyggande inom kunskapstriangeln Innovationsarbete tillsammans med andra aktörer Samhällsutveckling (innovation) Utbildning Viktiga uppgifter inom professionen: vård, utredning och behandling Samverkan med brukare och verksamheter Forskning Grund för en evidensbaserad profession Men också nya perspektiv och bildning

Inom utbildningen med personer som har egen erfarenhet av vård, behandling och utsatthet Varför? För att skapa en bättre utbildning För att öka utrymmet för ofta marginaliserade grupper För att stödja de personer och de organisationer som medverkar Hur? Brukarcafé (mässor) Handledning – coachning Rollspel Föreläsningar Revision av kurser Konferenser – nätverk undervisningsmaterial

Inom utbildningen med personer som har egen erfarenhet av vård, behandling och utsatthet Möjligheter Utforma inslag i vidareutbildningar ”Reclaime” utbildning i socialt arbete Allianser med brukar- och patientorganisationer Inspiration för andra professionsutbildningar Lära av socialt arbete i UK Utmaningar Den traditionella lärarrollen Krävs nya pedagogiska inslag, exempelvis berättelser Tidskrävande; tillit behöver byggas upp Spårbundenheten

Bengt Börjeson (2008): ”Deltagandet i kursen för både socionomstudenter och uppdragsstudenter har inneburit viktiga konsekvenser när det gäller deras respektiva subjektpositioner. Men dessa dynamiska förändringar har olik karaktär för de båda studentgrupperna, det är fråga om ”spegelvända processer”. För socionomstudenternas del har kursen inneburit en möjlighet att förstå ”den Andre” på ett nytt sätt och för uppdragsstudenterna är den nya möjligheten att uppfatta och förstå sig själv i ett nytt ljus. Dessa olika omtolkningar innträffar emellertid under en gemensam förutsättning: upptäckten av uppdragsstudenternas/brukarnas möjligheter och resurser och kunskaper. ”

Brukares uppfattning utgör en viktig del av en evidensbaserad praktik Ett samvetsgrant, tydligt och omdömesgillt användande av bästa tillgängliga information (evidens) vid beslut 1 Vetenskaplig kunskap (ofta liktydigt med effektstudier) 2 Professionellas erfarenheter 3 Patientens och brukarens uppfattning Detta lanseras nu som ”evidensbaserad praktik” Finns en hel del oklarheter Förknippas framför allt med effektstudier och bedömningsinstrument

Inom forskning tillsammans med brukare och deras organisationer (forts. ) Varför? Rättighetsfråga Kunskapsfråga Synen på evidens Stöd till praktiknära kunskap genom reflektion Hur? Handikappförbunden Empowermentutvärdering Gemensamma studier, delta i alla faser

Inom forskning med brukare och deras organisationer (forts. ) Möjligheter Utbilda kolleger inom organisationer Utforma en evidensbaserad praktik Delaktighet som ett etiskt krav HUSK i Norge Hot och problem Legitimitetsproblem (både forskare och org. ) Bias i forskning – forskarens neutralitet Gisslan

Innovationer Uppfinning = Invention Innovation är uppfinningar som har implementerats Det krävs kreativitet och samspel mellan forskning, näringsliv och politik (triple helix) 1. 2. 3. 4. 5. Innovationer uppfattas som nödvändiga för en hållbar tillväxt Innovationsprocesser sker inom innovationssystem där den kunskap som produceras inom universiteten ska komma till användning Innovationer uppstår genom processer mellan aktörer från skilda arenor; tillit uppfattas som centralt Kunden och användaren kan utnyttjas: ”user-driven innovations” Innovationer sker inte bara inom teknologi utan även som sociala innovationer Exempel: Basta arbetskooperativ – Sviktboendet i Mölndal – Mobiliseringskursen i Lund

Sociala innovationer kan ske med stöd av socialt arbete Varför? För att socialt arbete har viktig kunskap om samhällets problem För att forskare och lärare har omfattande kontakter med det omgivande samhället För att ämnet vill vara en aktiv del i samhällsbygget Hur? Kritisk forskning som kan bidra med nya perspektiv Mobiliserande metoder som kreativa workshops Deltagarperspektiv som kan främja tillitsfulla processer med användare

Sociala innovationer kan ske med stöd av socialt arbete (forts. ) Möjligheter Utveckling av nya tjänster och varor Social tillväxt Skapa ett hållbart samhälle och lösa sociala problem Hot och problem En maktfråga En resursfråga

För att sammanfatta utmaningarna: • Sårbarheten hos de organisationer som det sociala arbetet behöver samarbeta med • En stark professionalisering • Spårbundenheten hos de sociala utbildningarna samt ett tids- och resurskrävande arbete • Traditionen att sociala innovationer ska genomföras av professionella experter • Att finna hållbara former som stödjer en aktiv involvering i undervisning, forskning och samhällsutveckling

Referenser Benner, M. (red, 2005) Innovationer. Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv. Lund. Studentlitteratur Beresford, Peter (2010) Negotiating The Learning: Social work, state and service users, föredrag vid “Kunskap som förändrar”, Växjö 21 -22 okt 2010 (www. brukarmedverkan. se) Bohlin, I & M. Sager (2011, red) Evidensens många ansikten. Evidensbaserad praktik i praktiken. Lund: Arkiv förlag. Börjeson, B. & Denvall V. & Heule C. & Kristiansen A (2009) Vi och Dom. Om att ifrågasätta en gränssättning. Arbetsrapportserie nr. 64. Stockholm: Ersta Sköndal Högskola. Denvall, V & Salonen, T (2000) Att bryta vanans makt. Framtidsverkstäder och det nya Sverige. Lund: Studentlitteratur. Denvall, V & Helue, C & Kristiansen, A (2011, red) Social mobilisering. Malmö: Gleerups Fagerberg, J. , and Mowery, D. C. , and Nelson, R. R. , (eds. , 2005) The Oxford Handbook of Innovation. Oxford: University Press. Fetterman, D (2001) Foundations of Empowerment Evaluation. Thousand Oaks: Sage Greenhalgh, T. , and Robert, G. , and Mac. Farlane, F. , and Bate, P. , and Kyriakidou, O. , (2004) Diffusion of Innovations in Service Organizations: Systematic Review and Recommendations. The Milbank Quarterly, 82(4), 581 - 629. Rogers, E. , (1995) Diffusion of Innovations. 3 rd ed. New York: The Free Press.

Tack för ordet!