Aktivism och opinionsbildning i socialt arbete Anna Ryan
Aktivism och opinionsbildning i socialt arbete Anna Ryan Bengtsson, doktorand Föreläsning kurs: SQ 5171 Socialt arbete på samhällsnivå www. gu. se
Upplägg • Presentera konkreta exempel på både individuella och kollektiva metoder som välfärdsprofessionella kan använda för aktivism & opinionsbildning baserat på mitt eget forskningsprojekt men också från litteraturen • Diskutera förutsättningar för sådana handlingar/praktiker och frågor/utmaningar som kan uppstå • Kommer att beröra kunskap, politiska processer och det professionella handlingsutrymmet som arena för omförhandlingar www. gu. se
Utgångspunkten för socialt arbete Sociala problem på individuell och strukturell nivå ⇒Kräver lösningar på olika nivåer ⇒Vissa av dem kan socialarbetare åstadkomma ⇒Andra inte, utan det behövs andra aktörer ex. politiker, aktivister, civilsamhälle ⇒Socialarbetare behöver finna och utveckla sin roll i detta spänningsfält Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Politik/aktivism/opinionsbildning – breda begrepp som beror på… • Samhällets institutioner/organisering, hur den politiska processen fungerar och ser ut där vi arbetar men också hur du förstår din egen roll utifrån detta • Aktivism kan göras på många olika sätt och beröra en rad olika aktörer – ex. öppet eller dolt, kollektivt eller individuellt, på områdesnivå i grannskapsarbete eller inom den egna arbetsorganisationen • Opinionsbildning kan ske både individuellt, genom olika nätverk, medlemskap i fackförbund eller föreningar - även genom informationskampanjer eller material som tas fram på arbetsplatser – både offentliga, privata och civilsamhällesorganisationer • Politik är ett begrepp som laddas och betyda väldigt olika saker beroende på hur det förstås Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Socialarbetarens professionella roll • Flera forskare (ex. Greenslade 2013 & Strier & Breshtling 2016) visar att forskare i socialt arbete, trots att det finns en professionell identitet byggd på och normativ föreställning och förväntan om aktivism, inte har ägnat det lika stort empiriskt intresse • Många studier har synliggjort konfliktytorna inbyggda i välfärdsordningarna, t. ex. mellan nyliberala organisatoriska och professionella normer och krav, resursbrist och disciplinerande system, inneboende paradoxer om stöd kontra kontroll osv • I samband med det också ofta konstaterat att det finns behov av att socialarbetare utgår från en professionell etik och kunskap och gör motstånd på olika sätt - dock finns det få som studerar hur socionomer gör det Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Copingstrategier bland socialarbetare • Copingstrategier bland svenska socialarbetare (Astvik & Melin 2013) • Empiriska studier av socialarbetare i två svenska kommuner • Identifierar fem olika strategier utifrån Hirschmans typologi (1970) och psykosociala copingstrategier ØKompensatoriska ØKravsänkande ØSänkt engagemang Lojalitet riskerar att leda till moralisk stress & alienation ØExit ØRöst Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Individuell & dold aktivism (Greenslade 2013, 2015) • Greenslade (2013) studerar i sin avhandling framförallt dolda eller informella former av aktivism i Australien bland femton socialarbetare • Visar på det professionella handlingsutrymme som finns och möjligheterna att tänja på de byråkratiska gränserna genom kreativitet, att inte alltid tala sanning, inte följa order och ibland ge extra service - T. ex. skriva tjänsteanteckningar på sätt som är till fördel för klienter eller bortse från att någon bryter mot vissa regler Syften och anledningar som lyfts fram i studien - Att främja klienterna (riskbedömning och att bygga goda relationer) - Arbetslivserfarenhet (Tidspress, erfarenhet, inflytande från andra) - Egenintresse (ideologi, starka känslor, rädsla/risk för konfrontation) www. gu. se
Typologi – former av dold aktivism Typ av aktivist Strategisk Definition Strategier märks inte av varken arbetsgivare eller klient (utnyttjar policydokument, professionsetiska riktlinjer för att både öppet och i skymundan implementera förändring). Förändringsagent Drivs av vilja att förändra, söker sig aktivt till situationer där det går – både öppet och dolt. Starkare koppling till politiskt engagemang / arbete för social rättvisa Tyst aktivist Mindre och subtila former av öppen och dold aktivism. ”Arbetar under radarn” och utmanar systemet lite i taget, snarare än går rakt på. Laglig aktivist Aktivismen företas inom lagens gränser. Söker efter och utnyttjar ”hålen” i policy och procedurer. Har tydliga gränser för vad den gör och inte. www. gu. se
Värderingar – personligt och professionellt • Värderingar och erfarenheter lägger en central grund för den professionella praktiken • Viktigt att finna en samstämmighet mellan den personliga och den professionella identiteten • Avvägningar mellan känslor av rädsla/risk/skuld och känslor av att ha handla i klienters intresse – ambivalens på flera plan ”Motivated by the need to benefit clients and to deliver on the values of their profession, they found that they were unable to do so from within the narrow focus that has become the territory of social work practice. ” (Greenslade 2015 p. 249) www. gu. se
Aktivism på organisationsnivå (Baines et al 2014) • Handlar om den ideella sektorn i fyra liberala välfärdsstater (Kanada, Australien, Skottland och Nya Zealand) • Visar dels hur förändrad styrning påverkar yrkesidentiteten – men också vilka strategier och metoder som används för att förhandla och omformulera styrningen • Studerar strategier bland chefer, handledare och socialarbetare (gräsrotsbyråkrater) • Analys av nuläge gemensam bland yrkesgrupperna – att något håller på att hända med yrkesidentiteten: dokumentation tar över arbete face-to-face, opinionsbildning och policypåverkan prioriteras ner i målbeskrivningar, korta projekttider, gemensam önskan om att hitta vägar tillbaka till själva uppdraget www. gu. se
Strategier som används • Att aktivt påverka den egna organisationens förhållningssätt till styrningen – omformulera målen inåt i organisationen – skapar buffertzoner • Även utnyttja rapporteringssystemen för synliggörande av verksamheten som den ser ut (kräver mod från ledningen) • Att skapa strategiska allianser mellan ledning, personal och fackföreningar för att påverka närmsta nivån (ex där organisationen deltog i projekt om jämställda löner) • Att gå samman över organisatoriska och hierarkiska gränser – samverka och bygga nätverk med olika aktörer www. gu. se
Kollektiv och öppen aktivism bland välfärdsprofessionella i Sverige (mitt avhandlingsprojekt) Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Översikt av händelser och exempel på aktivism bland vård- och omsorgspersonal • Öppna brev i lokalpress och nationellt, skrivelser till kommun – och landstingsledningar • Bloggar och grupper på sociala medier • Löneuppror av olika slag • Kollektiva uppsägningar och hot om massuppsägning • Anordna ”Die-ins” utanför sjukhus • Demonstrationer, manifestationer och möten Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Vårdvrålet (augusti - september 2014) Vi, vård- och omsorgspersonalen, har fått nog! Vi är trötta på stress och bristande patientsäkerhet. Därför går vi nu samman i en gemensam manifestation för en människovärdig arbetsmiljö. Genom vår samlade kompetens och kunskap vet vi att bra vård och omsorg bara är möjlig i en bra arbetsmiljö. Lyssna på oss och ge oss förutsättningarna för att kunna göra vårt jobb! – Inför manifestation 7 september 2014 1. Tillräckliga och väl prioriterade resurser! 2. Ett hållbart arbetsliv! 3. Personalinflytande! Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Hemtjänstupproret (HUR) är ett nätverk för hemtjänstarbetare med ambitionen att synliggöra vårt viktiga arbete, och förändra de bristfälliga arbetsvillkor som råder inom hemtjänsten. Vi vill bort från en tillvaro där ekonomiska (vinst)intressen går före människors värde och rätt till bra vård och omsorg. Vårt mål är en äldreomsorg med brukarnas och personalens behov och delaktighet i centrum, fri från underbemanning och stress. 1) Stoppa övervakningen av hemtjänstarbetare! (Para. Gå) 2) Ge oss de andrum och kisspauser vi har rätt till! 3) Inkludera vår kompetens i planering och beslut som rör oss! Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Inte under 24000 • En rörelse som gör uppror mot löneläget för nyutexaminerade sjuksköterskor. Fristående, politiskt obundna sjuksköterskestudenter från Sveriges alla hörn. • Formerar sig och kommunicerar framförallt genom sociala medier. • Vill att upproret ska vara inspirerande och väcka kämparglöd. Genom rörelsen kan sjuksköterskestudenter som söker arbete få stöd och uppmuntran att ställa krav på höjd ingångslön. • Högre ingångslön för nyutexaminerade sjuksköterskor. • Ökad kunskap om vad sjuksköterskeyrket är och innebär. • Höjt generellt löneläge och ökad status för hela yrkeskåren • ”Det är alltid billigare att betala arbetskraftens fulla värde. Underbetald arbetskraft är alltid dyrare. ” (Florence Nightingale) Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
”Stöd våra sjuksköterskor” • Ett forum eller nätverk som startade i samband med en arbetsplatskonflikt på BIVA Lund -2013 där man delar erfarenheter av kamp och stärker varandra i vårdkonflikter - för en vård värd att tro på! • 40 424 följare på facebook (2016 -09 -06) • Ger ut sjukvårdsbladet varje månad sedan mars 2016 (genom en Wordpress-blogg) • Sociala medier är en central förutsättning för den här sortens aktivism och organisering • #Enannanvårdärmöjlig www. gu. se
Min avhandling – en kvalitativ fallstudie där jag studerar två uppror/nätverk • Nu bryter vi tystnaden bland socialarbetare (NBVT) • Barnmorskeupproret Datamaterial • Intervjuer med aktivister i nätverk (5 socialarbetare, 6 barnmorskor) • Kommunikationsmaterial/textdata (debattartiklar, krav, foldrar för information, visst socialt mediematerial) • Uppföljande intervjuer med fackförbund är planerade Arbetet med analyser har precis påbörjats – kommer idag att fokusera på att presentera hur de har arbetat och beskriva strategier som använts www. gu. se
Nu bryter vi tystnaden bland socialarbetare • Ett nätverk för socialarbetare i Stockholm som är medlemmar i fackförbundet Vision och Akademikerförbundet SSR (2011 -2015) • Regelbundna fysiska träffar 1 ggn/månad – förberedelser gjordes av en styrgrupp • 100 -130 socialarbetare passerade nätverket vid minst ett tillfälle och fanns med på email-listan • 8000 följare på facebook när det begav sig (jmf 40 000 socionomer totalt) • 15 -25 aktivister besökte regelbundet möten (6 ingick i styrgruppen, skiftade delvis under tiden) • Syftet var att påverka allmänheten, politiker och fackförbunden Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Målsättning och nulägesbeskrivning ”Nu bryter vi tystnaden vill se ett välfärdssamhälle värt namnet. Vi försvarar ett mänskligt samhälle där alla har rätt till flera chanser i livet. Vi ser att strukturella problem skapar sociala problem, men att strukturella problem inte kan lösas genom individuellt socialt arbete. Det är av vikt att socialtjänsten deltar i samhällsplaneringen. Förändringar inom socialförsäkringarna, en eskalerande bostadsbrist och hög arbetslöshet påverkar den kommunala socialtjänsten” Politikerna har det yttersta ansvaret för verksamheten. Rättssäkerheten för invånarna får inte bli lidande på grund av fördelningen av kommunens resurser. Budgetramarna måste möjliggöra att alla kommuninvånare som behöver stöd från socialtjänsten får den hjälp de behöver utifrån sina individuella behov. Riktlinjer är vägledande, inte styrande. Socialtjänstlagen styr det sociala arbetet och att följa lagen måste går före de ekonomiska ramarna” (Från folder) www. gu. se
NBVT - Krav • Socialsekreterare och biståndsbedömare ska ha möjlighet att utifrån en rimlig delegation (fastställt tak) få förutsättningar att göra professionella bedömningar om den individ eller familj vi möter. Arbetet ska hinnas med inom normal arbetstid. • En anständig lön baserad på utbildning, erfarenhet och kompetens. Tillgång till kompetensutveckling, handledning, friskvård, tid till förberedelse och reflektion samt tid att läsa information och bidra till arbetsgruppens gemensamma arbete. Nyanställda ska få en introduktion med lägre ärendemängd, tillgång till mentor och introduceras till flera verksamhetsdelar. • Vikarietäckning ska finnas vid frånvaro och administrativ personal ska finnas så att tid frigörs till socialt arbete. • Onödig administration, dåligt fungerande styr- och mätsystem samt kontroller som inte bidrar till det sociala arbetet ska tas bort. Återupprätta helhetssynen så att olika verksamhetsområden kan arbeta utifrån gemensamma mål i klientarbetet. • Kompensation för pris- och löneökningar i budget samt längre budgetperioder då socialt arbete kräver helhetssyn och långsiktighet. Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Aktiviteter och strategier • Strategier - media - att bryta tystnaden vad gäller att uttala sig i traditionell media och istället alltid vara tillgängliga och kunna svara – vid dessa tillfällen hänvisa till de kollektiva erfarenheterna i nätverket och dela upp ansvaret mellan sig (utvecklade på så sätt relationer till journalister) - utnyttja sociala medias möjligheter att kommentera aktuella frågor - Facebook, Twitter & Blogg (Veckans brott) • Andra aktiviteter - Kontakta politiker direkt för att boka in möten och genom sina erfarenheter visa på hur det ser ut i organisationen - Kunskapsprocesser – dels hämta in kunskaper om NPM och politisk styrning från forskning, anordna och delta i seminarier osv. Att under sina möten få tillfälle att sätta ord på upplevelser och erfarenheter från sina respektive arbetsplatser – samla dessa - Samarbeten & nätverk Fackförbunden möjliggjorde genom lokaler/mediekurs, samarbete med Teater Tribunalen, stöttade grupper i andra städer som försökt starta (Västerås, Uppsala) Copyright Anna Ryan Bengtsson www. gu. se
Barnmorskor för trygg och säker vård • Nätverk av barnmorskor aktivt 2012 -2015 i Stockholm • Anledningar till att upproret startades: 1) ohållbara arbetsförhållanden där arbetsgivaren inte tog anmälning till arbetsmiljöverket på allvar 2) insikten om att politiker och beslutsfattare inte fick tillgång till deras bild av verksamheten 3) att ges förutsättningar att kunna arbeta professionellt utifrån forskning och beprövad erfarenhet • Vårdförbundet (fack) – tydligare aktörsroll i startande av nätverket. Bjöd in till uppstartsmöte, tillhandahöll lokaler, medieträning, mediestrategier osv. (upproret ägde själva frågan) • Fysiska träffar – varje vecka, sökte strategiskt barnmorskor från samtliga olika klinikerna i Stockholm för att få bredd i erfarenheterna (ca 17 stycken) www. gu. se
Mål & krav • • • Häv omedelbart de sparbeting som finns förlossningsvården En barnmorska per kvinna i aktiv förlossning Fler barnmorskor i förlossningsvården och i alla beslutande organ Höj förlossningspengen som legat på samma nivå i många år Fler förlossningsrum Ta ett långsiktigt ekonomiskt ansvar vid planeringen av förlossningsvården ”Kvinnor föder barn kanske en, två eller tre gånger i livet. Det är unika, livsavgörande händelser. I Sverige år 2013 ska vi ha råd att ge varje kvinna och hennes partner en bra upplevelse. Vi ser det som en rättighet för alla kvinnor, deras partners och deras barn. ” (Öppet brev i samband med manifestation 19 mars 2013) www. gu. se
Strategier och aktiviteter • Skapa opinion och sätta förlossningsvården på den politiska dagordningen - debattartiklar, tydliga krav på åtgärder, delta i manifestationer/demonstrationer - ”Julspel” utanför Landstingsfullmäktige - sociala medier både som kanal utåt och som organisatorisk plattform inåt - Twitter-aktion under budgetförhandlingar, publicerade berättelser på facebook • Kontakta politiker direkt - Inbjudan ”Gå en dag i mina skor” - även direkta möten med politiker • Bygga och tillhandahålla kunskapsunderlag – använda den statistik som finns - överbelastningar, andel kejsarsnitt, förlossningsrädsla osv. - använda de erfarenheter som fanns i gruppen – kunde lyfta det som en gemensam situation eftersom alla kliniker var representerade www. gu. se
Övergripande beskrivning • Anställda inom vård- och omsorg – kvinnodominerade yrkesgrupper med olika grader av professionalisering • Gemensamma aktioner över professions- och yrkesgränser • Fokuserar både på den egna arbetssituationen men också på de människor som drabbas av en bristande omsorg/trygghet/rättssäkerhet • Lagstiftningens intentioner vs budgetens makt och ramar • Konflikter mellan yrkesmässig professionalism (kunskap) och organisatoriska omständigheter synliggörs och tas upp till (om)förhandling • Lön, arbetsmiljö, stress och ökande antal administrativa kontrollsystem i fokus • Kollektiva rörelser - organiserar sig på ”nya” sätt för att förändra förutsättningarna för det egna arbetet men också yrkesrollen – vad blir/är fackens roll? • Sociala medier skapar nya möjligheter både för organisering och opinionsbildning www. gu. se
En lite mer ingående analys • Kunskapsglapp – politiker och allmänhet vet inte hur det faktiskt ser ut - använder både forskning och professionella erfarenheter - når ut och sätter fokus på frågan genom att ta plats i debatten, vara kreativa i sin aktivism - sociala medier en viktig resurs • Fysiska träffar och möten – verkar fungera som arena för erfarenhetsutbyte men också viktiga för debriefing, stöd och i att bearbeta både arbetssituationer och aktivism • Ambivalens - kring vad innebär ens professionella roll, hur ska öppen aktivism göras på ett bra sätt i förhållande till allmänhet, kollegor osv. - kollektivet/gruppen en central arena som fungerar skyddande • Kritik och repressalier - ej del av lönesatsning, att bli kallad till möten, få glirningar från chefer - en del kollegor negativa till aktivismen och den bild som målas upp www. gu. se
Sammanfattning • Viktigt att landa i en professionell roll som rimmar med ens personliga värderingar och identitet • Aktivism och opinionsbildning kan vara väldigt många olika saker och ske på många olika nivåer • Grupper/nätverk och samtal med andra professionella en viktig del i att hitta sin professionella roll och praktik • Kunskap är en central del i den professionella rollen – att både ta del av kunskap men lita till och använda erfarenheter • Kreativa former av aktivism kan bidra till att politiska frågor når den högsta politiska agendan likväl som att rädda människors försörjning när det görs informellt i den professionella praktiken www. gu. se
- Slides: 28