Begreppet Klass Klass som kategorisering eller identitet Objektiv

Begreppet Klass

Klass som kategorisering eller identitet? Objektiv klass avser den klassificering av människor som görs utifrån mått såsom utbildningsnivå, inkomst och bakgrund. Subjektiv klass beror däremot utifrån en persons upplevda klasstillhörighet. Enligt denna uppdelning kan en person således objektivt sett tillhöra till exempel övre medelklass, men subjektivt anse sig tillhöra arbetarklass.

Olika sorters stratifikation – Juridisk ojämlikhet Apartheid Slavsamhälle Kastsamhälle Ståndsamhälle

Klassamhället – lika inför lagen, men olika makt och förutsättningar

Är förutsättningar olika? källa: tala om klass Det är fem gånger så sannolikt att den med akademikerföräldrar studera vidare än den med arbetarföräldrar Löneskillnaden mellan tjänstemän och arbetare har ökat från 34% (94) till 43% (03) Förtidspension och långtidssjukskrivning är nästan 7 ggr så vanligt bland kvinnliga arbetare än manliga högre tjänstemän Arbete på obekväm arbetstid är 10 ggr vanliga bland kvinnor inom LO- yrken än SACO

Klassikerna: Durkheim • En specialisering behövs • Klass är ett hot mot det jämlika och rättvisa samhället Skillnader beror på - Ärvda sociala förutsättningar - Ville avskaffa arvsrätten

Konsensusperspektiv enligt Parsons • Det finns olika viktiga uppgifter i samhället • Vissa uppgifter måste belönas mer • Detta ger upphov till ojämlikhet • Social stratifiering • Människor är överens om rollfördelningen = konsensus

Konsensusperspektiv Chef Assientent Arbetslag Administration Arbetslag

Marxism ett konfliktperspektiv Arbetare Kapitalist

Max Weber 1. Ekonomisk klass 2. Position 3. Status Klassposition är summan av dessa tre delar

Vardaglig indelning Överklass Medelklass Arbetarklass

Goldthorpes klass Schema

Indelning enligt SCB Arbetare Tjänstemän Företagare

Arbetarklass i Sverige YRKESGRUPP Normalt utbildningskrav efter grundskola Andel av befolkningen (2004) Andel kvinnor ANSTÄLLDA (OFTAST LO) Arbetare (yrken normalt organiserade inom LO) a. Ej facklärda, varuproducerande b. Ej facklärda, tjänsteproducerande Mindre än två år Enkla industrijobb Kassabiträde 32% 52% a. b. Minst två år Elektriker Frisör 16% 38% Facklärda, varuproducerande Facklärda, tjänsteproducerande

Tjänstemän och företagare i Sverige YRKESGRUPP Normalt utbildningskrav efter grundskola Andel av befolkningen (2004) Andel kvinnor Tjänstemän (yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO) a. b. Lägre tjänstemän II Mindre än två år Två men ej tre år Kontorsjobb 13% 62% Tjänstemän på mellannivå Högre tjänsteman Läkare, jurister, civiliekonomer Ledande befattning Tre men ej sex år Minst sex år 22% 16% 56% 43% Minst sex år FÖRETAGARE Fria yrkesutövare med akademikeryrken Minst sex år + eget företag 9% 28% Företagare exkl. lantbrukare Lantbrukare

En äldre indelning Socialgrupp I: Högre tjänstemän och större företagare/lantbrukare Socialgrupp II: Övriga tjänstemän och företagare/lantbrukare. Socialgrupp III: Arbetare

Pierre Bourdieu Kulturellt kapital Symboliskt kapital Ekonomiskt kapital Socialt kapital

Studier om klass och kön Beverly Skeggs: Att bli respaktabel Ett 80 - tal brittiska arbetarklass kvinnor som följdes under 12år - De råbarkade - Den respaktabla

De råbarkade De är oborstade. Du märker det direkt. Kvinnor är skitiga och billiga, alltid med en cigg hängande i mungipan. Männen är grova och rå typer. Citat: Skeggs

De respektabla ”Hela tiden måste du överväga varje sak. Är den för fnaskig? Kommer jag att se ut som en slampa i den? Vad ska folk tänka? … Citat: Skeggs

Dagens klassamhälle? ? Elitgrupper Arbetare och tjänstemän Arbetslösa, fattiga och sjuka

2/3 -dels samhälle Elit 2/3 I arbete 1/3 Utan arbete

Vad är välfärd? • Materiellt mått = hög levnadsstandard • Eller ett mått på livskvalitet? (lycka, harmoni och delaktighet)

Att mäta välfärd! Källa: HDI 2010, FN: s biståndsorgan UNDP.

Vägen till ett välfärdssamhälle • God ekonomi (tillväxt) 1870 -1970 • Politisk vilja att fördela tillgångarna: 1930 -tal och framåt? • Socialpolitiska reformer på 60 -talet • Socialtjänstlagen 1982

Olika modeller • • Den universella modellen Den behovsprövade modellen Grundtrygghets modellen Den korporativa modellen

Den universella modellen • Omfatta alla medborgare • Generell välfärd som folkpension, barnbidrag och sjukförsäkring • Ska även miljonärer få barnbidrag?

Den behovsprövade modellen • Bara den som behöver hjälp ska få den • Exempelvis social- och bostadsbidrag • Kräver en kontrollapparat

Grundtrygghetsmodellen • Alla garanteras en ersättning vid sjukdom och arbetslöshet • Ersättningen är mycket låg • För att få bidragstagaren att anstränga sig mer

Den korporativa modellen • Välfärdssystemet garanteras och sköts genom samarbete mellan stat, arbetsgivare och anställde • Vanligt i USA & Japan

Ideologiska skillnader Socialliberaler och socialdemokrater förespråkar en generell socialpolitik Konservativa och nyliberaler en selektiv socialpolitik

Socialt skyddsnät

Skyddsnät Socialt skyddsnät Ekonomiskt skyddsnät • Barnomsorg • Äldre- och handikappvård • Individ och familjeomsorg • Socialförsäkringar • Finansieras genom arbetsgivaravgiften • Ska kompensera förlorad inkomst vid sjukdom, ålderdom och föräldraledighet • Sköt av försäkringskassan

Framtida utmaningar • Undvika ökade klyftor – 2/3 delssamhälle • Åldersexplosionen • Klarar vi kostnaderna