Semantik introduktion n n Semantik lran om mening

Semantik – introduktion n n Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt n n filosofi lingvistik psykologi AI n Lingvistik n n Filosofi n n n 1 motsägelser mångtydighet metaforer ontologi epistemologi medvetande

Semantik – introduktion n Psykologi n n n AI n n 2 resonerande minne tillägnande av språk tolkning expertsystem beräkningsmodeller

Kompositonalitet & innefattande n Kompositionalitet n n 3 oändligt många konstruktioner i naturligt språk kan förstås. . . antagande: meningen av större uttryck kan härledas från meningen av de ingående delarna n Innefattande n n n “Lisa är en fisk. Alla fiskar trivs i vatten. => Lisa trivs i vatten” valida argument: arg. vars slutsatser är sanna om premisserna är sanna slutsatserna innefattas av premisserna

Referens & sanningsvärde n Vad är mening? n n n 4 Platons idévärld. . . ingen idé. . . Alt def 1: att veta meningen med något är att veta vad det refererar till n Sanningsvärde n n Alt def 2: att veta meningen med något är att veta under vilka förhållanden det är sant Dvs, att veta vad som gör det sant

Komposition + sanningsvärde n Semantiskt värde n n 5 “Pelle springer” [Pelle] = vår Pelle [springer] = {personer som springer} [Pelle springer] är ekvivalent med Pelle ∈ {personer som springer} n n Det semantiska vär det av en utsaga be räknas utifrån det se mantiska värdet hos dess delar; och är dess sanningsvärde En utsaga är sann om det semantiska värdet av NP är ett element i det semantiska värdet av VP

Problem: kvantifikation n “Ingen springer” n n n 6 en lösning: FOPL > (∀x)(x springer inte) “någon politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger) OK, men. . . n “De flesta politiker ljuger” n n (∃x)(x är politiker & x ljuger). . . ny lösning: mängder. . .

Mängder i stället för logik n n 7 “ingen” = {{}} “någon” = { alla mängder som har minst en medlem} ger: [någon springer] = [springer] ∈ [någon] = {individer som springer} ∈ {{}} = falskt d: o för “ingen” n “De flesta”. . . n n n = {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår}, t. ex. ger: [de flesta politiker ljuger] = {lögnare} ∈ {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår} kontra intuitivt. . .

Diskurs(problem) n Räckvidd n n “alla” betyder oftast inte “alla”, utan “alla. . . ”, beroende på sammanhang Tempus n n n “Pelle sprang” måste tolkas med avseende på en viss tid presens kan också betyda “av vana” Indexikalitet n n “här”, “nu”, “du” betyder olika saker beroende på var och när de yttras Mångtydighet n n lexikal: “Pelle brände pengar” strukturell: “mannen slog pojken. . . ” n 8 FOPL fixar. . .

“Sense” och “reference” n Sense. . . n n n 9 “Göran Persson” vs. “Sveriges stats minister” samma referent, men olika mening. . . statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson. . . n n n “Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges stats minister” nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’ > möjliga världar. . .

Möjlig världssemantik n Sense n n 10 utsaga: inte sannings värde, utan det som gör utsagan sann eller falsk! predikat: inte mängden av utpekade objekt, utan det som gör att just dessa pekas ut! n n utsaga: hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna världen ser ut så) predikat: den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat

Möjliga världar, forts. n n sense av en utsaga är den mängd världar där utsagan är sann “gräs är grönt” n n “gräs är rött” n 11 sant, ty denna värl den ingår i mängden av de möjliga världar där gräs är grönt falskt, men vi förstår att/hur det skulle kunna vara sant. . . n n sense av ett uttryck, tillsammans med hur världen faktiskt ser ut, avgör uttryckets reference! hanterar skillnaden mellan nödvändiga sanningar och tillfälligheter n Sveriges statsminister i en annan möjlig, “blåare” värld. . .

Problem i möjliga världar. . . n “Logiskt allvetande” n n n 12 n Sherlock Holmes och Dr. Watson. . . Watson känner till alla premisser, men är ändå inte medveten om slutsatsen detta är omöjligt om Watsons kunskap beskrivs som en mängd möjliga världar n Möjlig-världssemantik förutsätter perfekta slutledare. Psykologiskt orealistiskt n n oändligt stora representationer men bra som abstrakt beskrivning

Bevis vs. modeller n Bevisteoretiskt n n 13 övergå till formalism, t. ex. FOPL axiom, deduktion ingen hänsyn till innebörden hos ord skillnaden mellan grön och röd har ingen betydelse n Modellteoretiskt n n n inbegriper tolkning verkar överensstämma mer med mänskligt resonemang > mentala modeller. . .

Mentala modeller n “Pelle super. Olle knarkar. Han super också. En del fåglar kan flyga. ” n n {individer som knarkar} = {Olle, z, t} {individer som super} = {x, Pelle, Olle, y, t} {fåglar} = {w, v, u} {kan flyga} = {w, v, Olle} n n utsagan är sann modellen säger för mycket n n ofullständig förklarar tendens att förutsätta för mycket n n 14 några fåglar (w, v, u) måste fabriceras u kan inte flyga. . . “Pelle knarkar och har dålig kondis”. . . deduktion. . .