PRIO Stockholm Introduktion pedagogiska framgngar Spnga Grundskola 2013

PRIO Stockholm Introduktion pedagogiska framgångar Spånga Grundskola 2013 -05 -16

Projektets tre faser Kartläggning Lokal anpassning Genomförande Spånga Grundskola 16/5 2013 Här befinner vi oss nu 2

Pedagogiska framgångar ”Jag tror vi är ganska inrutade och har en traditionell undervisning. Vi skulle behöva diskutera pedagogiska frågor och följa upp det vi gör” “Vi är kompetenta I våra ämnen, kanske behöver vi utveckla pedagogiken också? ” ”Jag hoppas detta skall leda till en pedagogiskt driven organisation” ▪ Tid för pedagogiska diskussioner har skapats ▪ Inventering av skolans samlade kompetens och erfarenhet har gjorts ▪ Strukturer och modeller har utvecklats för hur vi kan sprida pedagogiska frågor Källa: Intervjuer och skolledningens självskattning

Tisdagskonferensen läsåret 2013 -14 Möte (Tisdagar) Syfte 1 Skolledningstid Utvecklingsarbete 2 Pedagogiska framgångar APT Sprida pedagogiska erfarenheter och kunskaper i skolan Vecka 3 4 Information

Processbeskrivning bilder Anna- Maija har forskat och tänkt utifrån forskningen och erfarenheter 16/5 Formativ bedömning presenterat med bakgrund och prövbara förslag Spånga Grundskolas lärare prövar i verksamheten Nya tankar som kan användas i verksamhete n Utvärderas och diskuteras på arbetslagsmöte Måndag den 27/5

Kunskapsbedömning Vad, hur och varför bedömer vi? Och: Varför pratar vi så mycket om bedömning?

Vad, hur och varför bedömer vi? Kontext – tid och rum. Några dilemman – för att problematisera! Summativ bedömning. Formativ bedömning: Återkoppling. Kamratbedömning.

Student learning in the past 8 B. Annan, 2012

Student learning now Cyberspace National Policy Business partnerships Communities Virtual games Families Education Authorities Schools Classrooms International partnerships Iwi Internet Iphones/Ipads B. Annan, 2012

Student learning in the future B. Annan, 2012

Vad, hur och varför bedömer vi? Kunskaper? Lärande? Beteende? Närvaro? Mognad? Kunskapssyn: Fix och färdig i huvudet på eleven eller en relation mellan individen och omgivningen. Klättra på en stege eller orientera sig i ett landskap. Lärande: ”Meningsskapande i riktning mot en ökad beredskap att engagera sig i världen med ett ökat användande av semiotiska resurser inklusive artefakter i en disciplin, till exempel

Vad, hur, varför bedömer vi? Erkännandekulturer (t. ex. Selander och Kress, 2010): Vad erkänns som kunskap inom en disciplin? Learning is identified as the act of recognizing the already known (Dahlbäck, 2012). Finns det utrymme för det okända inom ramen för Lgr 11 och andra styrdokument? Betoning av kontroll, dokumentation och det mätbara kontra frihet, kreativitet och bildning. Tillit kontra disciplinering i grundskolan.

Summativ bedömning Bedömning av lärande, bakåtsyftande, t. ex. betygssättning. Bidrar inte till lärande enligt forskning (t. ex. Lundahl, 2011). Allt fler externa prov i Sverige. (Teaching for the test/Wash back-effekt. ) Reliabilitet (tillförlitlighet): intresse för flervalsfrågor med kryss. Validitet: Bedömer/mäter vi det vi ska bedöma/mäta? OTL: opportunity to learn: Har alla elever en möjlighet att lära sig det som bedöms? Likvärdighetsfråga!

Betyg från åk 6 http: //pedagogstockholmblogg. se/maxentin/

Formativ bedömning: för lärande I planering: Fokus på prov eller lärande? Hur kan/ska vi ta reda på hur eleverna uppfattar undervisningens syfte och om/vad eleverna lär sig? EXIT TICKET/LEKTIONENS KÄRNA PÅ 30 SEK/NÅGRA I TAGET KOMMENTERAR Använda summativ bedömning formativt: Utvärdera undervisning efter prov/annan bedömning. Bedömning som lärande: Bedömning som en del av undervisningen. Diskussioner om mål och kriterier. Kamrat- och självbedömning.

Fem strategier för att stärka bedömningens roll i lärandet 1. Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och 2. 3. 4. 5. betygsnivåer Skapa synliga tecken på lärande (genom olika slags uppgifter och aktiviteter där alla elever får visa vad de kan) Ge återkoppling som utvecklar lärandet Aktivera eleverna som resurser för varandra Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer (Lundahl, 2011)

Samtala Ge exempel på återkoppling som du har gett dina elever under läsåret!

Vad är återkoppling? Bra jobbat! C Du har skrivit en mycket bra text. 23/27 Okej resonemang, men det saknas röd tråd.

Återkoppling för lärande Ska ge svar på tre frågor: 1. Vart är jag på väg (dvs. vad är målet)? 2. Var befinner jag mig i förhållande till målet? 3. Hur ska jag närma mig målet? Feedback på olika nivåer, olika effektiv: Uppgiftsnivå Processnivå Metakognitiv nivå Personlig nivå Timperley, 2007) ( Jönsson, 2010, Hattie &

Vad är kamratbedömning? Peer tutoring, peer monitoring, peer modeling Elev som lärare eller förebild Peer assessment, peer response, peer feedback Bedöma kvalitet på kamraters arbeten Formativ – styrkor, svagheter, ”lösning” Används under processen, snarare än i slutet Elever ska inte betygssätta varandra

Varför kamratbedömning? � Ökar motivationen � Lättare att förstå och använda ”I much prefer to get help from my friends because teachers have got this weird kind of language” � På samma nivå ”And if I haven’t understood it after the second explanation from the teacher, I pretend I have” � Transparens beträffande mål och kriterier � Fler tillfällen för feedback � Aktivt deltagande och ansvar � Underlättar självbedömning (t. ex. Topping & Ehly, 2001; Gielen, et al. , 2010; Wiliam, 2011, )

Forskning om hur feedback används Kommentarer från lärare är oftast längre och innehåller mer förklaringar, medan feedback från (flera) kamrater ofta efterfrågar förtydliganden och utveckling. (Gielen et al. , 2010) ”Mindful reception” – man funderar, diskuterar och värderar återkopplingen från kamrater (till skillnad från ’expert feedback’) (Bangert-Drowns et al. , 1991)

Konkret exempel, engelska Bedömning som lärande Peer assessment in a communicative classroom: What pupils learn from giving feedback (Jessica Berggren, ua) Beskriva vad elever kan lära sig genom att tillsammans arbeta med kriterier för en specifik uppgift samt läsa och kommentera texter skrivna av klasskamrater (peer feedback): Vad lär sig elever genom att ge feedback? Läsa ett brev, läsa färdiga svarsbrev på olika nivåer, formulera kriterier för ett bra svarsbrev, skriva ett svarsbrev, ge feedback i grupp, skriva

Tidigare forskning (L 2 writing) Forskning med fokus på ”bedömaren” visar att studenter som enbart gav feedback utvecklade sin egen skriftliga förmåga mer än de som fick feedback (Lundstrom & Baker, 2009) studenter som gav feedback förbättrade helhetsaspekter av sina uppsatser mer än detaljaspekter, samt ordförråd, självbedömning och självförtroende (Tsui & Ng, 2000; Min, 2005; Yang, Badger & Yu, 2006; Lundstrom & Baker, 2009) studenter som gav sina kamrater feedback utvecklade sitt läsarperspektiv (audience awareness) (Berg, 1999; Tsui & Ng, 2000)

Forskning om träning för kamrat- och självbedömning Man är överens om att träning är en viktig del för att studenter ska bli goda kamrat- och självbedömare: träningen ska börja tidigt (t. ex. Erickson, 2004; Dragemark Oscarson, 2009) träningen bör inkludera coachning, samt lärardemonstrationer och hjälpmedel som checklistor (Stanley, 1992) träningen ska innehålla bra exempel på elevtexter (Berg, 1999; Yang, Badger & Yu, 2006; Cho & Mac. Arthur, 2011) träningen bör fokusera på att identifiera problem, förklara varför något är ett problem och föreslå en lösning (Stanley, 1992; Min, 2005)

Verktygslåda – aktivera eleverna som resurs Revoicing Läraren låter eleverna i grupp diskutera fråga från student, istället för att själv ge ett svar C 3 B 4 ME Eleverna måste fråga tre klasskamrater innan de frågar läraren Homework Board Eleverna skriver upp frågor/problem på tavlan och någon som har lösning hjälper till

Verktygslåda – aktivera eleverna som resurs �Sök specifika kriterier �Leta tecken på måluppfyllelse i exempeltext �Gör egen kriterielista �Med utgångspunkt i ett bra exempel formulerar studenterna gemensamt en lista med kriterier för hur en utmärkt text är komponerad �Error Classification �Stryk under grammatiska fel i en text och låt eleverna gemensamt bestämma varför det är fel (Wiliam, 2011)

Verktygslåda – aktivera eleverna som resurs Feedback på feedback Den som fått feedback ger återkoppling på kommentarerna. Frågor/Checklistor/Matriser Stöd för att bedömning ska fokusera på relevanta saker. Two Stars and a Wish Glöm inte den positiva feedbacken. Vad är bra och varför? Exit ticket Läraren får feedback på lektionen – var det begripligt?

Exitticket - Lektionens kärna på 30 s Som sista moment på en lektion Elev-reflektion - hur har de uppfattat lektionens budskap? Ställa någon av frågorna: • Vad anser du varit lektionens kärna? • Budskap? • Vad har du lärt dig? Detta kan göras på olika sätt • en runda • några av eleverna får kommentera, säga sin reflektion högt • alla skriver, delger varandra, några räcker upp handen och säger högt. • samla in allas reflektioner. Syftet med detta är att exempelvis kolla hur eleverna har uppfattat lektionens syfte kontra vad lärarens syfte varit - stämmer det överens? Visar på hur eleverna uppfattar syftet med lektionen. Eller om de förstår lektionen, en hint om vilka elever som hänger med eller ej. För alla att pröva i undervisningen till den 27/5

Typiska reaktioner i förändringsprocesser Kartläggning Lokal anpassning av arbetssätt “Äntligen får vi ta tag i de här surdegarna!” “Vad ska det här vara bra för egentligen? ” “Det var kanske inte exakt så jag tänkte, men okej då” Genomförande “Kul att komma igång!” “Det är för jobbigt att bryta gamla mönster och hitta rätt i de nya arbetssätten” “Det funkar faktiskt”