Onnistuva Suomi tehdn lhell Finlands framgng skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19. 9. 2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens effekter på kommunalekonomin

Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2015 -2016 Statistikcentralen, prognoser för åren 2017 -2021 FM 19. 9. 2017 Förändring, %: Lönesumma 2015 0, 0 1, 0 2016 1, 9 1, 5 2017 2, 9 1, 8 2018 2, 1 2, 2 2019 1, 8 2, 1 2020 1, 3 2, 8 2021 1, 1 3, 0 Inkomstnivå 1, 4 1, 1 0, 3 1, 4 1, 6 2, 4 2, 6 Arbetslöshetsgrad 9, 4 8, 8 8, 6 8, 1 7, 8 7, 5 7, 3 Konsumentpriser -0, 2 0, 4 0, 9 1, 5 1, 8 2, 0 0, 6 0, 8 0, 0 0, 9 -2, 1 -0, 7 -1, 1 0, 6 0, 0 1, 1 1, 3 0, 0 1, 4 2, 3 1, 2 3, 6 2, 2 2, 3 1, 2 2, 0 1, 5 7, 8 1, 4 1, 0 2, 6 2, 2 7, 6 1, 7 1, 0 2, 7 2, 3 7, 4 2, 0 0, 7 3, 1 2, 0 BNP, volymförändring Kommunernas kostnadsnivå Statsandelsindex 1) Kommunernas inkomstnivå Prognoser i april 2016 (Programmet för kommunernas ekonomi): BNP, volymförändring 0, 3 1, 4 1, 2 1, 0 Lönesumman 1, 0 1, 6 0, 9 1, 7 1, 4 1, 2 0, 5 1, 2 Inkomstnivå 9, 4 8, 8 8, 5 8, 1 Arbetslöshetsgrad Konsumentpriser -0, 2 0, 4 1, 2 1, 3 Kommunernas kostnadsnivå 0, 6 0, 8 -1, 7 0, 7 1) I indexet har man beaktat nedskärningen av semsterpengen år 2017 och dess återbetalning år 2020. Utan dessa poster skulle ändringen vara -1, 0 % år 2017 och 1, 2 % år 2020. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp

Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md € 1) År 2017 minskar verksamhetsutgifterna (samt verksamhetsinkomsterna och statsandelarna) pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet överflyttas till FPA. Effekten på verksamhetsutgifterna är ca. -700 miljoner euro. Konkurenskraftsavtalet påverkar personalutgiterna år 2017 med ca. – 400 miljoner euro. (Effekten år 2016 ca. -230 miljoner euro) 2) Från och med år 2020 har man i utgiftsnivån beaktat vård- och landskapsreformen. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 2015– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Förändring i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter 1991– 2021, procent % 10 8 8. 6 6 5. 0 4 5. 6 5. 2 5. 1 4. 5 5. 2 4. 6 5. 4 5. 0 4. 2 2. 9 2. 8 2 0 7. 9 7. 2 2. 4 0. 0 0. 3 -0. 5 -2 -4 -6 1. 5 1. 4 2. 6 2. 0 -2. 5 -4. 4 -5. 1 1) 2) 2) 3) 4) 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 1) Uppgifterna för år 1997 är inte jämförbara med tidigare år bl. a. på grund av huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet 2) Åren 2014 -2015 saktar verksahetsutgifternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. Dessutom inverkar statistikreformen på utgiftsnivån år 2015. Utan dessa åtgärder skulle tillväxten vara ca. 1 % åren 2014 och 2015. 3) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA samt konkurenskraftsavtalet. Utan dessa överflyttningar skulle tillväxten vara ca +0, 5 %. 4) På grund av vård- och landskapsreformen är år 2020 inte jämförbart med tidigare år. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 1991– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Kommunernas skatteinkomster 2015– 2021, md € (Hållbarhetsberäkningen, kommunernas skattesatser oförändrade 2017– 2019 samt 2020 -2021) 1) Den tillfälliga höjningen av kommunernas samfundsskatteandel på fem procentenheter avslutades år 2016 2) Förskoleutbildningens sänkta klientavgifter kompenseras år 2018 genom en förhöjning av samfundsskatteandelen (60 milj. €) samt fastighetsskatterna (25 milj. €) 3) De insamlade skatteinkomsterna förblir på en högre nivå år 2020 än vad nedskärningen av skattsatserna och samfundsskatteandelen antyder. Detta beror på att de tidigare skatteårens skatter år 2020 ännu insamlas med tidigare skatteårens högre skattesatser och fördelningsandelar. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 2015– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* 2012– 2019, mn € 0 -200 -400 -600 -800 -631 Ny statsandelsnedskärning för året i fråga -756 -1, 118 -631 -125 -756 -1000 -1, 354 -1, 394 -1, 444 -236 -40 -1400 -1 394 -1600 -40 -35 -1 469 -50 -35 -75 -1800 -364 -2000 -1 958 -2200 -77 -492 -2 128 -2400 2012 2013 -1, 444 -362 -1 118 -1200 Kumulativ summa av tidigare nedskärningar 2014 2015 2016 2017 2018 -117 -497 Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn €) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. Nedskärning pga frysning av indexförhöjningingarna Indexbundna utgifter nedkärs med 75 mn € Nedskärning pga av ”kiky” + ”Lex Lindström” -2 173 2019 * Dessutom en nedskärning av UKM: s statsandelsfinansiering med ca. 400 miljoner euro åren 2012 -2015. Åren 2016 -2019 är UKM: s nedskärningar uppskattningsvis över 220 miljoner euro i 2019 års nivå. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/sl, hp

Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 1) Fastän skattesatserna och samfundskattens fördelningsandel nedskärs, förbättras trots allt ekonomin år 2020. Det beror på att det till kommunerna ännu redovisas skatter från tidigare skatteår där högre skattesatser och fördelningsandelar tillämpats. 2) Finansieringsresultat = Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + rättelseposter till internt tillförda medel. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 2015– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar 1) 1991 – 2021, md € 5. 0 4. 5 4. 0 3. 5 (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 5. 0 4. 5 Årsbidrag Avskrivningar Investeringar, netto 1) 4. 0 3. 5 3. 0 2. 5 2. 0 1. 5 1. 0 0. 5 0. 0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter – finansieringsandelar – inkomster från försäljning av anläggningstillgångar. Bolagiserandet av de kommunala affärsverken inverkar på nettoinvesteringarnas nivå år 2014 Det förbättrade årsbidraget år 2020 beror på att det till kommunerna ännu redovisas skatter från tidigare skatteår där högre skattesatser och fördelningsandelar tillämpats. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 1991– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Kommunsektorns årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat åren 1997– 2021, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 5. 0 4. 5 4. 0 Bildandet av HRM Bolagisering av affärsverk 5. 0 4. 5 4. 0 Årsbidrag 3. 5 3. 0 2. 5 2. 0 1. 5 1. 0 0. 5 0. 0 -0. 5 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat den bokföringsmässiga försäljningsvinst på cirka 0, 95 miljard euro som kommunerna i huvudstadsregionen fick då samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) bildades. År 2014 förbättrar bolagiseringen av kommunala affärsverk räkenskapsperiodens resultat med omkring 1, 7 miljard euro Det förbättrade årsbidraget och resultatet år 2020 beror på att det till kommunerna ännu redovisas skatter från tidigare skatteår där högre skattesatser och fördelningsandelar tillämpats. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 1997– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde och lånestockens ändring inom kommunsektorn samt nettokreditgivningen inom lokalförvaltningen åren 1997 -2021, md € 2. 5 2. 0 1. 5 (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Ökning av lånestocken Verksamhetens och invest. kassaflöde 1) Lokalförvaltningens nettokreditgivning 2) 2. 5 2. 0 1. 5 1. 0 0. 5 0. 0 -0. 5 -1. 0 -1. 5 -2. 0 -2. 5 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. 2) Lokalförvaltningens nettokreditgivning enligt nationalräkenskaperna = Skillanden mellan totalinkomsterna och totalutgifterna inom lokalförv. Lånestockens ändring år 2020 saknas, eftersom lånestocken åren 2019 och 2020 inte är jämförbara med varandra. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 1997– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

1 9. 9. 2 0 1 7 / h p Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde inom kommunsektorn samt nettokreditgivning inom lokalförvaltningen åren 1997 -2021, % av BNP % 0. 6 0. 4 0. 2 0. 0 -0. 2 -0. 4 -0. 6 -0. 8 -1. 0 -1. 2 Lokalförvaltningens nettokreditgivning 2) Regeringens målsättning för lokalförvaltningens nettokreditgivning år 2019 (-0, 5 %) -0. 8 -1. 0 -1. 2 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 1) -1. 4 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel 2) Lokalförvaltningens nettokreditgivning enligt nationalräkenskaperna = Skillnaden mellan totalinkomsterna och totalutgifterna inom lokalförvaltningen Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 1997– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991– 2021, md € 20 18 16 (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 20 18 Lånestock Likvida medel 16 14 14 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Samkommunernas lån antas överflyttas till landskapen år 2020 ca. 3, 4 md euro Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: Åren 1991– 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2016– 2021, md € År 2017 minskar verksamhetsinkomsterna och –utgifterna samt statsandelarna då faktureringen och utbetalningen av grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA samt konkurenskraftsavtalet. Trots nedskärningen av skattesatsernas och samfundskatteandelen förbättras ekonomin år 2020. Det beror på att det till kommunerna ännu redovisas skatter från tidigare skatteår där högre skattesatser och fördelningsandelar har tillämpats. Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: År 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys 2016 -2021, md € Samkommunernas lån antas överflyttas till landskapen år 2020 ca. 3, 4 md euro och likvida medel ca. 0, 5 md euro Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Källa: År 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017– 2021 enligt FM 19. 9 2017

Kommunernas och samkommunernas ekonomi nu och i framtiden De externa inkomsterna och utgifterna enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen UPPSKATTNING FÖR ÅR 2017 ca. 44 md € Löner 16 md €, 36 % Social- och hälsovård 20 md €, 46 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Övriga personalkostn. 10 % Materialinköp 8% Köp av tjänster 10 md € 22 % Undervisningsoch kulturverks. 14 md €, 31 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Understöd 5 % Låneomkost. 5 % Investeringar 11 % Övr. utgifter 3 % Övriga uppgifter 7 md €, 16 % Finansiering m. fl. 7% Skatteinkomster 23 md €, 51 % SKISS ÖVER ÅR 2020 ca. 25 md € Andel som överflyttas till landskapen ca. 20 md € Därav: Kommunalskatt 43 % Samfundsskatt 4 % Fastighetsskatt 4 % Löner 8 md €, 33 % Statsandelar 9 md €, 20 % Övr. personalkostn. 8 % Materialinköp 9 % Verksamhetsinkomster 9 md €, 21 % Upplåning 4 % Övr. inkomster 4 % Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt 19. 9. 2017/hp Undervisningsoch kulturverks. 15 md €, 58 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Investeringar 17 % Övr. utgifter 3 % 13 md €, 49 % Därav: Kommunalskatt 35 % Samfundsskatt 6 % Fastighetsskatt 8 % Statsandelar 3 md €, 10 % Köp av tjänster 4 md €, 16 % Understöd 5 % Låneomkostn. 9 % Skatteinkomster Övriga uppgifter 8 md €, 32 % Verksamhetsinkomster 8 md €, 30 % Upplåning 5 % Finansiering m. fl. 10 % Övr. Inkomster 6 % Källa: FM 19. 9. 2017/Kommunförbundet