Kapitel 28 Controlling Market Power Antitrust and Regulation

Kapitel 28 ”Controlling Market Power. Anti-trust and Regulation” • Regleringar av marknader. – Naturliga monopol – Konkurrensbegränsningslagstiftning – Avreglering och privatisering av offentliga monopol. 1

Naturligt monopol • Utmärkande kännetecken – avtagande styckkostnad, höga fasta kostnader, relativt låga marginalkostnader. • Typiska exempel: Elnät, (fasta) telenät, järnvägar, broar och vägar. 2

28. 1 Naturliga monopol Hur bestämmer det naturliga monopolet sitt utbud? FIGUR 28. 1 Tillämpa marginalprincipen. 3 of 23

Marginalprincipen (än en gång): Fortsätt att utöva en verksamhet så länge marginalintäkten överstiger marginalkostnaden. Välj den nivå där marginalintäkt = marginalkostnad 4

Vid q = 70 00 enheter är MC = MR (d) q = 70 000 kan säljas för $27 (b) Då q = 70 000 är styckkostnaden $21 (c) Monopolets vinst: (27 -21)*70 000 5 of 23

Stora vinster brukar ju locka in nya företag på marknaden. • Vad händer om ett konkurrerande företag etablerar sig? • Vart och ett av de två företagen möter en lägre efterfrågan än monopolet gjorde när det var ensamt. 6

Antag att det nu finns två företag och att de har halva marknaden var. FIGURE 28. 2 Om vart och ett producerar q = 35 000 kan de sälja för $27 (punkt d) Men det täcker inte längre styckkostnaden (Long run Average Cost, LAC) Marknadens efterfrågekurva Företagets efterfrågekurva Det finns inget val av q där efterfrågan tillåter företagen att ta ut ett pris som täcker kostnaden. 7

Reglering av naturliga monopol • Staten kan reglera det pris ett naturligt monopol får sätta. • För både privata och offentliga monopol kan det reglerade priset sättas på den lägsta nivå där producenten täcker sina kostnader. • Offentliga monopol – möjligt att välja ett lägre pris och subventionera. • Det kan vara samhällsekonomiskt bättre med ett pris under AC (Average Cost) när AC > MC 8

Prisreglering FIGUR 28. 3 Med reglering sätt priset p = 12 Då säljs 150 000 enheter och p = AC Företaget täcker precis sina kostnader. 9 of 23

Problem: • Hur får den reglerande myndigheten korrekt information om kostnaderna? 10

Konkurrensbegränsningslagstiftning • Svensk konkurrenslagstiftning – Konkurrensbegränsningslag 1953 – Konkurrenslag 1982 – Konkurrenslag 1993 anpassad till EU-lagstiftningen. 11

– Lagarna 1953 och 1982 : – Missbruksprincipen: ingripande endast skall kunna ske mot konkurrensbegränsningar som i det enskilda fallet påvisas ha en skadlig verkan. – Förhandlingsprincipen: Lagtillämpningen har i stor utsträckning skett inom ramen förhandlingar med berörda företag. • Lagen 1993 och EU: s regler: – principen om förbud mot konkurrensbegränsande avtal. 12

Konkurrensverket • Den myndighet som tillämpar lagen är Konkurrensverket (www. konkurrensverket. se) • Konkurrensverket kan ålägga företag böter. • Om företaget inte godkänner föreläggandet går saken till Stockholms tingsrätt. • Tingsrättens dom kan överklagas till Marknadsdomstolen. 13

Konkurrenslagens förbud: • Förbud mot samarbete som begränsar konkurrensen • Företag som är konkurrenter får inte komma överens om priser, rabatter eller leveransvillkor. De får inte heller dela upp marknaden mellan sig. Sådana karteller är allvarliga lagöverträdelser. • Förbud företag att missbruka en dominerande ställning • Ett företag som är så starkt att det kan agera utan att ta hänsyn till sina konkurrenter har en dominerande ställning. Sådana företag har ett särskilt ansvar och får inte missbruka sin marknadsmakt genom till exempel underprissättning och leveransvägran. • (från konkurrensverkets hemsida http: //www. konkurrensverket. se) 14

konkurrensbegränsande samarbeten • Prissamarbete. • Begränsningar eller kontroll av produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar. • Marknadsuppdelning. • Diskriminering. . • Kopplingsförbehåll. 15

Missbruk av dominerande ställning • Oskäliga inköps- och försäljningspriser (över- och underpriser). • Begränsning av produktion och marknader. • Diskriminering • Kopplingsförbehåll. 16

Några exempel: • Prissättning på läkemedel: Dagens Nyheter • http: //www. dn. se/ekonomi/sa-trixar-de-medpriserna-1. 1013323 • Flygpriser: SAS och Maersk fälldes i juli för brott mot EU: s konkurrenslagstiftning. Flygbolagen SAS och danska Maersk Air fick böta närmare 400 miljoner kr resp. 130 miljoner kr. Året innan hade det uppdagats att företagen hade ingått ett hemligt avtal om uppdelning av marknaden. 17

Företag som bryter mot reglerna kan dömas till böter. • Exempel: Asfaltkartellen dömd i maj 2009. • Marknadsdomstolen fann det styrkt att företagen kommit överens om priser och delat upp marknaden vid statliga och kommunala upphandlingar under åren 1998 – 2001. • Böter: NCC AB 200 000 kr • Peab Asfalt AB 33 420 000 kr • Peab Asfalt Syd AB 1 500 000 kr • Peab Sverige AB 40 000 kr • S. Grus & Asfalt AB 2 500 000 kr 18

Företag som anklagats för missbruk av ledande ställning: • Microsoft • Telia 19

• Stat och kommun får inte gynna enskilda företag till exempel vid upphandlingar eller genom direkta eller indirekta subventioner. • Övervakas också av Konkurrensverket. 20

Granskning av företagssammanslagningar: • Fusioner av företag som skulle ge alltför stor marknadsandel kan stoppas. • Exempel: Planer på sammanslagning av Volvo och Saab (innan de såldes till Ford och GM) hindrades av EU-kommissionen. 21

Avreglering och privatisering: • Tidigare offentliga monopol på bl a kollektivtrafik, el och telekommunikationer har skett över hela västvärlden sedan 1980 talet. • Ibland öppnas en del av verksamheten för konkurrens medan en del förblir monopol (elnät – elhandel, järnvägsbanor – tågtrafik). • I Sverige: Telia, Posten, TV, Apoteket, tågtrafik, elbolag. • Resultat – allt från goda till usla. 22