Draghjlp kring implementering av Lgr 11 kap 4

”Draghjälp” kring implementering av Lgr 11 kap 4 samt allmänna råd för fritidshem Center för Skolutveckling

Vem är vi? 1. Grundlärare med inriktning mot fritidshem (utbildat efter 2011) 2. Lärare med inriktning mot fritidshem (utbildat 2001 -2010) 3. Fritidspedagoger med högskole/universitetsexamen (utbildat 1977 -2000) 4. Fritidspedagoger utan högskole/universitetsexamen (utbildad före 1977) 5. Pedagoger med annan högskole/universitetsexamen (ex förskollärare) 6. Pedagoger utan högskole/universitetsexamen (ex fritidsledare, barnskötare) 7. Rektor 8. Övrig personal

3

Bestämmelserna o Författning: samlingsnamn för lag, förordning och föreskrift o Lag (riksdagen) ex. skollagen o Förordning (regeringen) ex. förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) o Föreskrifter (myndigheter) ex. Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem

Fritidshemmet och Skollagen o Komplettera utbildningen i förskoleklass och skola o Stimulera elevernas utveckling och lärande o Erbjuda en meningsfull fritid och rekreation o Utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov o Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Lgr 11 (Rev 16) Fritidshemmet och rna Innehåller fem delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Förskoleklassen 4. Fritidshemmet 5. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav

Utdrag från syftestexten • Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt.

”Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. ” (Lgr 11 s 24) 8

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Natur och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Språk och kommunikation • Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. • Samtala om olika typer av texter. • Digitala verktyg och medier för kommunikation. • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang. • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Skapande och estetiska uttrycksformer • Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. • Tolka och samtala om olika estetiska uttryck. • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck. 11

Natur och samhälle • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder. • Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem. • Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. • Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. • Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur. • Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. • Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. • Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation. • Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag. • Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. • Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser. • Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. • Livsstilens betydelse för hälsan, till exempel hur kost, sömn och balansen mellan fysisk aktivitet och vila påverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet. 13

En målstyrd verksamhet verks o Nationella styrdokument o Elevgruppens behov och intressen o Ett systematiskt kvalitetsarbete o Pedagogisk planering

Allmänna råd som gäller för fritidshem o Fritidshem (2014) o Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) o Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) o Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014)

Vad är allmänna råd? o Rekommendationer om hur man kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna o Syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning o Råden bör följas om man inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls

Lärande i fritidshemmet Personalen i fritidshemmet bör 1. inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet o utgå från elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter o vidga, fördjupa och utmana elevernas kunskaper och erfarenheter o elevernas delaktighet och inflytande o personalens roll då eleverna leker på eget initiativ o kartlägga elevernas val av aktiviteter

Lärande i fritidshemmet Personalen på fritidshemmet bör 2. Välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. o Lärare i fritidshem/fritidspedagoger ansvarar för undervisningen i fritidshemmet o Utbildningen målstyrd med utgångspunkt i läroplanen o Det systematiska kvalitetsarbetet

Lärande i fritidshemmet Personalen på fritidshemmet bör 3. Ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper över tid genom att skapa en progression o Alla elever ska ha stöd och utmaningar o Progression i verksamheten o Elevernas ansvar och inflytande o Förberedelser för tiden efter fritidshemmet

4. Samverkan med hemmet Personalen i fritidshemmet bör 1. informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet o Information om fritidshemmets syfte och mål o Hur konkretiseras målen i det pedagogiska arbetet? o Vårdnadshavarnas förväntningar

4. Samverkan med hemmet Personalen på fritidshemmet bör 2. erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling i fritidshemmet, antingen tillsammans med personalen i förskoleklass eller skolan, eller enskilt i fritidshemmet. o Personalen ansvarar för samverkan med hemmet o Ge en samlad bild av elevens hela skolsituation o Eleven delaktig i samtalet o Dialog med hemmet

Syftar till att nationella mål för utbildningen ska uppfyllas samt delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och orsaker till eventuella brister

• Systematiskt kvalitetsarbete är i Sverige en obligatorisk arbetsuppgift som omfattar kommuner (huvudmän), rektorer, förskolechefer och alla lärare inom skolsystemet. Arbetet beskrivs som en kontinuerlig och systematisk process. Syfte är att planera, följa upp och utveckla utbildningen så att nationella mål uttryckta i läroplaner uppfylls. 23

Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet Ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 1. Nulägesanalys genomförs 8. Vad finns det för forskning och beprövad erfarenhet inom målområdet och hur kan vi använda oss av den? Hur ska vi i det aktuella området förbättra våra arbetsprocesser utifrån våra resultat och slutsatser? Planera verksamhetens innehåll och genomförandet, i förhållande till målen i skollagen och LGR 11. Förbättra fritidshemmets arbetsprocesser för att utveckla elevers lärande 7. Sammanställ, reflektera och analysera dokumentationen i aktuellt målområde: Vad har vi gjort och hur har vi dokumenterat? Vad kan vi se i dokumentationen? Hur långt har vi kommit i vår måluppfyllelse? Vilka resultat kan vi se? Vilka slutsatser kan vi dra utifrån resultaten? 3. Hur planerar och skapar vi en miljö och en arbetsprocess som stödjer elevers utveckling och lärande? Utgå ifrån läroplansmålen och elevgruppens behov samt förutsättningar. Allmänna råd för fritidshem. 4. Utforma utvärderingsbara mål. Planera verksamheten utifrån gruppens behov så att varje elev ges möjlighet till utveckling och lärande. ELEV Sammanställ dokumentationen och analysera verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till elevens utveckling och lärande. 2. Välj mål utifrån uppdragen i skollag och Lgr 11 Genomför och dokumentera det planerade arbetet. 5. Målområden som ska dokumenteras 6. Verktyg att använda vid dokumentationen. 24

Exempel på angreppssätt mitt i verksamhetsåret: 1. Skriv ner verksamheten (ex vilka planerade aktiviteter ni gör olika dagar) på post-it lappar (en lapp per aktivitet) 2. Vilka av de här aktiviteterna utgår ifrån den befintliga barngruppens behov och intressen och vilka gör vi av ”gammal tradition”? 3. Ta bort lapparna med ”aktiviteter av gammal tradition” 4. Av de lappar som är kvar… vilket målområde är det egentligen vi fokuserar på? 5. Omformulera till något utvärderingsbart 6. Hur kan vi ge barnen flera tillfällen att sträva mot målet/målen? 7. Vilket förhållningssätt krävs då av oss som pedagoger? osv…

2. Rektorns pedagogiska lap Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 1. utifrån fördelade resurser från huvudmannen anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning så att fritidshemmet kan uppfylla sitt nationella uppdrag, och då väga in faktorer såsom o elevernas ålder o personalens kompetens o lokalernas och utemiljöns utformning o elever med annat modersmål än svenska o elever i behov av särskilt stöd o kontinuitet i elev- och personalgruppen o elevernas närvarotider

Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 2. organisera verksamheten så att personalen i fritidshemmet ges utrymme att planera, följa upp och utveckla verksamheten o Rektorns ansvar att organisera verksamheten så att personalen arbetar mot de nationella målen. o Skapa utrymme för att personalen enskilt och tillsammans kontinuerligt kan planera, följa upp och utveckla utbildningen. o Se till att planeringstiden inte påverkas negativt av uppdrag i förskoleklassen eller i skolan.

2. Rektorns pedagogiska kap Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 3. föra en kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet om det dagliga arbetet samt om hur verksamheten kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna o Rektorns pedagogiska ledarskap. o Förtrogenhet med uppdraget och den dagliga verksamheten. o Kommunicera arbetsformer, metoder, användandet av lärmiljön i förhållande till elevers utveckling mot målen i läroplanen. o Återkoppling till personalen.

2. Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 4. organisera verksamheten så den stödjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan för att på så sett kunna skapa helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning. o Organisation som stödjer en helhetssyn samt utveckla samarbetsformer med tydlighet i roller och uppdrag. o Utrymme för gemensam planering och pedagogiska diskussioner. o Ömsesidighet och jämbördighet i samarbetet. o Övergångar.

Särskilt stöd ”Om eleven vistas i fritidshem är det viktigt att fritidshemmet och skolan samarbetar när behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar samtliga omständigheter för eleven. ”

2. Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 5. ta hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former för information och inflytande o Rektorns ansvar att formerna för samarbete utvecklas och att information ges om fritidshemmets mål och sätt arbeta. o Samråd med möjlighet att föra fram förslag och synpunkter, samt möjlighet till inflytande genom information om kommande beslut.

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. En vanlig brist är att det upprättas en gemensam plan för en skolenhet och ett fritidshem där de enskilda verksamheternas specifika förutsättningar inte framkommer.

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen och rektorn bör 1. inför beslut som påverkar eleverna i fritidshemmet genomföra barnkonsekvensanalyser o Barnens bästa / Barnperspektiv o Konsekvenser av beslut och åtgärder o Dialog mellan huvudman och rektorn

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen och rektorn bör 2. se till att eleverna har tillgång till säkra, hälsosamma och ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. o Eleverna ska tillförsäkras trygghet och studiero o Lokaler/utrustning för olika typer av verksamhet inne och ute som tillgodoser syftet med utbildningen

1. Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen och rektorn bör 3. utforma kompetensutvecklingsinsatser för personalen i fritidshemmet utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av verksamhetens behov i förhållande till fritidshemmets specifika uppdrag. o Riktad kompetensutveckling utifrån fritidshemmets specifika behov o Huvudmannen kartlägger i nära samarbete med rektor

1. Förutsättningar för arbetet iet Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen och rektorn bör 4. se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet o Ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på huvudmannanivå och på enhetsnivå. o Systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen bör 5. ha en fungerande modell för resursfördelning som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven i olika fritidshem o upptagningsområdenas socioekonomiska karaktär o elevernas ålder o personalens kompetens o lokalernas och utemiljöns utformning o elever med annat modersmål än svenska o elever i behov av särskilt stöd o elevgruppens sammansättning och storlek

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen bör 6. föra en dialog med rektorn om personaltäthet, storlek och sammansättning på elevgrupperna i fritidshemmet i förhållande till verksamhetens uppdrag och fördelning av resurser. o Huvudmannen har det övergripande ansvaret för kvaliteten i fritidshemmet. o Dialog om vad som är en lämplig personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. o Olika behov på varje fritidshem.

Titta på ert fritidshem ur barnperspektiv! • Vad ger miljön barnen för signaler? • Vad finns det för val att göra om man är barn på ert fritidshem/avdelning? • Vilken barnsyn står avdelningen för? Vilken barnsyn finns i hela huset? • Var på avdelningen väljer barnen att vara? • Vad beror det på? Hur ser samspelet ut mellan barnen och miljön? • Är materialet lätt tillgängligt? • Vilka rum inbjuder barnen till att vara nyfikna, självständiga och forskande? • Vad förmedlar hallen första intryck när man som barn och förälder kommer in på avdelningen?

Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1. Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem och skola är normalt dynamiskt och "stökigt". 2. Pedagogers föreställningar om det lugna och harmoniska sociala livet är därför vilseledande för utformningen av pedagogrollen. 3. Pedagogens roll är att engagera sig i barnens dynamiska och stökiga sociala liv och hjälpa till att ordna det. 4. Ordningen ska ta sikte på att främja kreativiteten, men ordningen kan fortfarande vara stökig. 5. Ordningen ska förhindra att stökigheten skadar individer eller hindrar dem i deras kreativitet. 40

6. Ordningen har inte till syfte att återställa lugn och harmoni. 7. Det dynamiska och "stökiga" sociala livet bland barn på förskola, fritidshem och skola är en funktion av situationen. 8. Det betyder att dynamiken och stökigheten beror av situationen i högre grad än det individuella barnet. 9. Stökiga situationer som riskerar att skada andras kreativitet hanteras av pedagogerna genom att förändra situationen. 10. Det är inte föräldrarnas uppgift att lösa dessa situationer genom att "prata sitt barn till rätta”.

11. Föräldrarna befinner sig inte i situationen som utlöser den skadliga stökigheten och har därför inte makt att göra något åt den. 12. Det är pedagogen som är engagerad i situationen tillsammans med barnen som har makt och ansvar att förändra. 13. Pedagogen förändrar en skadlig situation genom att organisera den på ett nytt sätt. 14. Att organisera innebär att gruppera barnen, bestämma aktivitet samt fördela rum och tid. 15. Syftet med organiseringen är att låta flera aktiviteter pågå samtidigt och som fångar upp skilda behov i barngruppen. 42

16. Aktiviteterna ska vara i överensstämmelse med läroplanen. 17. Det får plats flera aktivitetsrum i ett och samma fysiska rum. 18. En gruppering kan bestå av två eller flera barn. 19. Tiden kan fördelas på aktiviteter från ungefär två minuter till en vecka, eller i intervall över exempelvis en månad. 20. Fördelning av grupper på aktiviteter får inte permanentas utan behöver växla med lämpliga tidsintervall. 43

21. Alla barn behöver på sikt lära sig att umgås med alla barn i olika grupper och med olika aktiviteter. 22. På det viset utvecklas förståelse och tolerans mellan människor. 23. Det är pedagogens uppgift att i alla situationer förmedla en positiv och tillitsfull inställning till det som händer i situationen. 24. Det gör pedagogen genom att visa att det går att hantera/organisera situationen. 25. På det viset lär pedagogen barnen att världen är en trygg plats att leva i. 44

26. Det behöver barnen uppleva för att utveckla sin kreativitet. 27. En av pedagogens största utmaningar är att fråga sig själv: Upplever jag att världen är en trygg plats? 28. Och en av de största ansträngningarna är att trots att pedagogen kanske inte helt upplever att hens plats i världen är trygg, ändå lära barnen detta. 29. Genom att i situationen lära barnen att världen är trygg, ger sig pedagogen själv en möjlighet att medvetet utveckla sitt yrkeskunnande. 30. I förskola, fritidshem och skola erbjuds pedagogen rika möjligheter att få syn på bristerna i sitt yrkeskunnande och utveckla det. 31. På det viset är pedagoger och barn både lärare och elever på samma gång. 32. Eller: Barnen är de bästa lärare en pedagog kan få! 45

KONTAKT: Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad Bente Tuff bente. tuff@educ. goteborg. se