Hur str det till med innemiljn Resultat frn

Hur står det till med innemiljön? Resultat från undersökningar 2003– 2016

Undersökningar 2003 – 2016 Under perioden 2003 till 2016 har Svenska Innemiljöinstitutet undersökt innemiljö- och energirelaterade fel och kvalitetsbrister i ett stort antal byggnader (skolor, kontor, universitet, bostäder). Undersökningarna har utförts med en innovativ metodik för kvalitetskontroll vilken successivt utvecklats inom HIEsystemet (Hållbar Innemiljö och Energianvändning). Metodiken baseras på en kvalitetsdefinition för innemiljö som överensstämmer med kvalitetsdefinitionen enligt kvalitetssystemstandarden ISO 9000. I denna presentation ges en översiktlig beskrivning av fel och kvalitetsbrister (komfortbrister) i undersökta byggnader.

Fel och kvalitetsbrister i grafisk form

Andel underkända byggnader Hälopåverkan Lokaler Ljus Ljud Luft Värme 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5

Orsaker till underkänd värmekomfort Solinstrålning Drag Låg temp. Vinter Varier. temp. 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5

Orsaker till underkänd luftkomfort Torr luft Dammigt Kvalmigt Lukt 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5

Orsaker till underkänd ljudkomfort Aktiviteter Ventilation Apparater 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5

Fördelning av åtgärdstyper Åtgärd typ 3 Åtgärd typ 2 Åtgärd tyo 1 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5

Mer eller mindre allvarliga fel och kvalitetsbrister, relaterade till innemiljö och energianvändning, förekommer i nästan alla undersökta byggnader. Dålig värme och dålig luftkvalitet är de vanligaste kvalitetsbristerna.

Problembilden Några orsaker till fel och kvalitetsbrister?

1 Ingen definition av innemiljökvalitet Ger stort utrymme för personliga tolkningar från olika parter. Leder till osäkerhet om vad som är bra eller dålig innemiljö.

2 Ingen möjlighet att skilja ”agnarna” från ”vetet” Byggnader med undermålig innemiljö och hög energianvändning är skräckexempel på resursslöseri. Byggnader med tillfredsställande innemiljö och låg energianvändning är hållbara byggnader. Men det finns inget sätt att skilja skräckexempel från hållbara byggnader.

3 Olönsamt med bra innemiljö? Ur ett fysikaliskt perspektiv ger det inga intäkter att förbättra dåliga innemiljöer – det är inte lönsamt Ur ett helhetsperspektiv medför dålig innemiljö försämrat välbefinnande, nedsatt prestationsförmåga och kanske även hälsoproblem för innemiljöanvändarna. Det kan orsaka arbetsfrånvaro, vårdbehov och försämrad ekonomi vilket medför kostnader som kan bli mycket höga. Ur detta perspektiv är det lönsamt att förbättra dåliga innemiljöer.

4 Bristfällig erfarenhetsåterföring Erfarenheter från förvaltningsskedet tas inte tillvara som underlag för nybyggande. Förvaltningars önskemål om robust teknik, enkla, driftsäkra och lätt renoverbara system förklingar ofta ohörd. .

5 Nuvärde Tkr En dålig affär 0 En energieffektivisering som minskar effektbehovet med 10 W/m 2 har försämrat värmekomforten marginellt. Det antas försämra innemiljöanvändarens prestationsförmåga med 2 %. -100 I det fysikaliska perspektivet är vinsten (nuvärde per arbetsplats) cirka 10 000 kr. -200 0 1 2 3 Prestationsförlust % I helhetsperspektivet blir det en förlust (nuvärde per arbetsplats) på cirka 100 000 kr.