Human och naturvetenskaper 1800 talets universitetspolitik Kris Tomas

Human- och naturvetenskaper 1800 -talets universitetspolitik

Kris? Tomas Forser (red. ), Humaniora på undantag (1978)

Begreppet humaniora • Studia humaniora – ”mera mänskliga studier” • Humanism? • Studia humanitatis vs. studia divinitatis • Ars vs. scientia

Översättningsproblem • Humaniora • Arts and humanities • Geisteswissenschaften • Lettres et sciences humaines

Giambattista Vico (1668 -1744) • Scienza nouva (1725) • Verum factum

De vetenskapliga revolutionerna • Den (natur)vetenskapliga revolutionen • Enhetsvetenskap Hot mot humanvetenskaperna? • En humanvetenskaplig revolution ca 1750 -1850? Historism

1800 -talets universitetssystem • Den lägre fakulteten blir den högsta – Kant • Romantiken – idealism, nationalism, organismtänkande • Bildung

Wilhelm von Humboldt (1767 -1835) • Humboldtuniversitetet i Berlin 1810 • ”Om den inre och yttre organisationen av de högre vetenskapliga läroanstalterna i Berlin” (1809/1810) • Vetenskap ”som ett ännu icke löst problem som alltid kräver förnyad forskning, till skillnad från skolan som inriktar sig på och lär ut färdiga och avslutade kunskaper” • Från reproduktion till produktion av kunskap • Akademisk frihet

Sammanfattning av Humboldts huvudidéer: 1. Forskning och undervisning ska vara fri 2. Forskning och undervisning ska tillsammans utgöra en enhet 3. Forskning ska leda till ny kunskap (prioritering av teoretisk grundforskning)

Humanioras århundrade • ”Historiska skolor” - t. ex. Karl von Savigny, bröderna Grimm • Leopold von Ranke (1795 -1886) ”wie es eigentlich gewesen” Politisk historia • Filosofiska system och historiefilosofi Hegel Leopold von Ranke

Naturvetenskapens expansion • ”Den andra naturvetenskapliga revolutionen” ”Den andra industriella revolutionen” • Tidskrifter och konferenser • Positivism • Specialisering • Enhetsvetenskap som ideal

Wilhelm Dilthey (1833 -1911) • Hermeneutik • Förståelse vs. förklaring • Einleitung in die Geisteswissenschaften (1883) • Andevetenskaper vs. naturvetenskaper Definition utifrån olika kunskapsobjekt

Nykantianismen • Tillbaka till Kant • Marburgskolan • Den sydvästtyska skolan (Badenskolan/Heidelbergskolan)

Wilhelm Windelband (1848– 1915) • Nomotetisk vetenskap – det lagbundna ”Kunskapen om allmänna lagar har överallt det praktiska värdet, att det möjliggör ett förutseende av kommande tillstånd och ett ändamålsenligt ingripande av människan i tingens förlopp. ” • Idiografisk vetenskap – det historiskt unika/individuella ”det som så gäller om det individuella människolivet, det gäller mer än någonsin om den historiska processen i sin helhet; den har blott värde, om den har skett en gång”

Heinrich Rickert (1863 -1936) • Den historiska metodens urvalsproblem • Värderelation, inte värdering ”en oöverskådlig mängd individuella objekt, i betydelsen att varje objekt är annorlunda än alla andra. Men bland dessa objekt beaktar historikern i första hand bara sådana objekt som i sin individuella egenart förkroppsligar, eller är relaterade till, kulturvärden. ” • Kulturvetenskaper vs. naturvetenskaper Definition utifrån logiska eller formella skillnader angående mål och uppgifter

Utanför Tyskland • Thomas H. Huxley vs. Matthew Arnold – 1880 -talet • C. P. Snow: The Two Cultures (1959) • Tre kulturer? Samhällsvetenskaper

Humaniora i Sverige • En portalgestalt: Erik Gustaf Geijer (1783 -1847) • 1876: filosofiska fakulteten delas i två sektioner humanistisk vs. matematisk-naturvetenskaplig Först 1956 bli två fakulteter • 1964: samhällsvetenskaplig fakultet Geijerstatyn, sannolikt 1890 -tal (digitaltmuseum. se)

Efter 1800 -talet • Naturvetenskapernas segertåg och humanioras kris? • Universitetsvärldens expansion och demokratisering

Tips på vidareläsning: • Wilhelm Dilthey, Einleitung in die Geisteswissenschaften, 1883. • Wilhelm von Humboldt, ”Om den inre och yttre organisationen av de högre vetenskapliga läroanstalterna i Berlin” [1809/1810], övers. Thomas Karlsohn, Psykoanalytisk tid/skrift, 2009: 26 – 27, s. 89– 93. • Heinrich Rickert, Kulturvetenskap och naturvetenskap, övers. Ola Agevall, Göteborg: Daidalos, 2013 [1899]. • C. P. Snow, The Two Cultures, Cambridge: Cambridge University Press, 2014 [1959]. • Wilhelm Windelband, ”Historia och naturvetenskap”, 1894. • Rens Bod, A New History of the Humanities. The Search for Principles and Patterns from Antiquity to the Present, Oxford: Oxford University Press, 2013. • Tomas Forser (red. ), Humaniora på undantag? Humanistiska forskningstraditioner i Sverige, Stockholm: PAN/Norstedts, 1978. • Thomas Karlsohn, ”Det romantiska universitetet”, Psykoanalytisk tid/skrift, 2009: 26– 27, s. 97– 123. • Bo Lindberg, ”’De rolige vetenskaperna’. Om humaniora före moderniteten” i Mohammad Fazlhashemi & Eva Österberg (red. ), Omodernt och tankar i förmodern tid, Lund: Nordic Academic Press, 2009, s. 97– 141. • Tore Nordenstam, Från konst till vetenskap, Stockholm: Carlssons, 1994. • Svante Nordin, Humaniora i Sverige. Framväxt – Guldålder – Kris, Stockholm: Atlantis, 2008. • Helen Small, The Value of the Humanities, Oxford: Oxford University Press, 2013.