Forskning om skrivtolkningsprocessen Ulf Norberg Tolk och versttarinstitutet
Forskning om skrivtolkningsprocessen Ulf Norberg, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Om mig • Docent i tolkning och översättning på Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet • Undervisar i praktiska och teoretiska kurser i översättning • Forskar om skrivtolkning sedan 2011 • Kommer från Östersund
• Jag är INTE skrivtolk, kan varken TSS eller teckenspråk, har inga döva/vuxendöva släktingar, kan inte använda velotype. • DÄRFÖR: Många av er som lyssnar kan mycket mer än jag om skrivtolkning. • MEN: Jag har gjort några studier av skrivtolkning, och jag tänkte få berätta om dem här, men ha alltså inte några superhöga förväntningar. Forskningen kring skrivtolkning är i sin linda, och det är svårt att göra jättebra studier när det inte finns någon grund att bygga på från tidigare studier.
Kännetecken för skrivtolkningsprocessen • Från den talandes tal till tolkens nedskrivna text som läses simultant av den vuxendöve. • Tolkning i en riktning • Inom samma språk • Komprimering kan behövas då tal i många fall går fortare att producera än skrift • (Är skrivtolkningsprocessen bara det som sker i skrivtolkens hjärna och det som manifesteras textuellt, eller är det hela kommunikationssituationen, med talare, skrivtolk, (vuxen)döv part? )
Det finns mycket forskning om översättningsprocessen (=den mentala processen) men nästan inget om skrivtolkningsprocessen… • Tänka-högt-protokoll/dialogprotokoll… • Loggning… • Ögonrörelsestudier…
Fokus på att studera vad i skrivtolkningsprocessen? • TALANDET – använda metoder, begrepp m. m. från fonetiken. Vad i talets prosodi uppfattar och använder sig skrivtolken av? • SKRIVANDET – använda metoder, begrepp m. m. från skrivforskning som sysslat med formulering av dynamiskt framväxande text. Formulerar tolken sin text innan den skrivs ned, eller inte? Om inte, hur påverkas den text som är på väg att skrivas ned av den som redan finns på skärmen?
forts. • LÄSANDET – använda metoder, begrepp m. m. från läsforskning som sysslat med processning av dynamiskt framväxande text. Vad kännetecknar sådan läsning när den sker för att delta i ett samtal såsom fallet i skrivtolkning ibland är? • SITUATIONEN – använda metoder, begrepp m. m. från t. ex. kontakttolkning/dialogtolkning. När/Var/Hur avbryter skrivtolken talaren? Och när inte?
Mina sex forskningsartiklar om skrivtolkning hittills (flera tillsammans med Ursula Stachl. Peier resp. Liisa Tiittula) • Om kvalitet och strategier i skrivtolkningsprocessen (2 st. ) • Prosodins betydelse i skrivtolkning och direkttextning (1 st. ) • Om skrivtolkars självbilder, även i jämförelse med direkttextares (2 st. ) • Jämförelse mellan skrivtolkning i Finland, Sverige och Österrike (1 st. )
Jag tror att empiriska studier, dvs. studier med konkret material (här: videoinspelning av skrivtolkning), behövs eftersom…: • Folk pratar inte alltid som de säger att de pratar… • Folk tolkar inte alltid som de säger att de tolkar… Anledningar till detta: • Man märker inte allt… • Man vill inte märka allt, tänker att det kanske inte är bra…
Talet har sin grammatik, och skriften sin… • Talets fonetik, skriftens ortografi… • Omvandling i realtid
Varför har det hittills forskats så lite på skrivtolkning (i jämförelse med andra tolkningsformer) ? Mina antaganden: • Skrivtolkning har missats av tolkningsforskningen eftersom det är en intralingval (=inom ett och samma språk) verksamhet. Men inom översättningsforskning har intralingval översättning uppmärksammats mycket på sistone. • Skrivtolkning ses/benämns ej som tolkningsform i vissa länder. (Kallas reporting, interpreting på engelska) • Skrivtolkutbildningen ligger i de flesta länder utanför universitetssystemet.
Vad har man gjort hittills i forskningen om skrivtolkning? • Liisa Tiittula vid Helsingfors universitet har beskrivit strategier vid skrivtolkning: borttagande av upprepningar, felstarter, modalpartiklar, många pronomen, preciserande adverb, sidokommentarer ej riktade till brukaren; användande av ”enkla” verb, kortare synonymer, standardförkortningar och endast huvudelementet av nominala sammansättningar. • Mari Wiklund vid Helsingfors universitet visade på tonhöjdens betydelse för styckeindelningen i den skrivtolkade texten.
Ursula Stachl-Peiers och min studie av prosodins roll i skrivtolkning och direkttextning • Vi ville studera ytterligare prosodiska drag (betoning, tonhöjdsförändringar, intonationsenheter m. m. ) i relation till interpunktion och andra aspekter av den tolkade texten.
Övriga aspekter av skrivtolkning jag sysslat med • Kvalitet och strategier, komprimering/redigering av innehåll (inspelat videomaterial) • Skrivtolkars självbilder, även i jämförelse med direkttextares (etnografisk intervjustudie) • Internationell jämförelse av utbildningen, yrket, marknaden – skrivtolkningskulturen i tre olika länder
Komprimering • Skriva ”allt” eller ej? ? ? Överhuvudtaget möjligt att skriva ”allt”? Ens önskvärt? ? ? • Översättningsforskaren Anthony Pym menar om simultan tolkning: - norm of completeness: all omissions in interpreted texts are considered as an ”indication of lower quality (…) on the same level as errors” - interpreters also expected to omit false starts and unnecessary repetitions as part of their service function
Ursula Stachl-Peiers och mina studier kring skrivtolkning • Inspelning från skrivtolkade föreläsningar och seminarier. • Komprimering har studerats mycket vid konferenstolkning (som ju också är en form av simultan tolkning) – jämför vi med här. • Felstarter, upprepningar, modalpartiklar, modifierande adverb, konnektorer m. m. tas rutinmässigt bort. • Andra omformuleringar (relativt frekventa i konferenstolkning), som krävde mer mental processning, var sällsyntare.
Tolkens anammade roller • Reporter, recapitulator, responder? ? • Brukarens deltagande i interaktionen problematiskt, framför allt pga eftersläpningen.
Skrivtolkars självbilder – tecken på svensk skrivtolkningskultur? • Etnografisk intervjustudie • Ett antal skrivtolkar fick komma till tals • Mål, ideal, normer, problem • Jämförelse mellan Sverige och Svenskfinland
Internationell jämförelse • Skillnader mellan skrivtolkning i Finland, Sverige och Österrike • Varifrån kommer normerna i olika länder? • Utövarnas roll? • Utbildningens roll? • Arbetsgivarnas roll? • Intresseorganisationens roll? • Personalorganisationens roll? • Någon annans roll?
Jämförelse mellan skrivtolkar och direkttextare • Olika arbetssituationer • Delvis olika tangentbord • Prosodins betydelse skiljer sig åt • Olika standardiseringsnormer att förhålla sig till
Vilka aspekter av skrivtolkning behövs det snarast forskning om? • Brainstorming två och två i 4 minuter!
Vad kan forskning om skrivtolkning bidra till? • Kan peka på olika problem för professionen att ta ställning till. • Kan visa på att skrivtolkning är en komplex verksamhet, och därmed, på sikt och genom popularisering av forskningsresultat, höja verksamhetens anseende. • Kan bidra till ökat internationellt utbyte.
- Slides: 22