VLD I NRA RELATIONER Fr en skrare vrd

VÅLD I NÄRA RELATIONER För en säkrare vård (i fem steg)

Det som skiljer våld i nära relationer från annat våld är det emotionella bandet mellan utsatt och gärningsperson vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet är ofta upprepat och trappas upp över tid.

Över 10 000 kvinnor, män och barn utsätts varje år för våld i nära relationer. Ett av tio barn har upplevt våld inom familjen. 2016 dödades 17 kvinnor av sin partner.

Därför har Region Skåne tagit fram ett nytt vårdprogram mot våld i nära relationer. En tydlig guide i fem steg och en konkret hjälp i patientmötet.

STEG 1. UPPTÄCKA Att fråga som rutin

STEG 1. UPPTÄCKA - ATT FRÅGA SOM RUTIN För att upptäcka utsatthet som ligger under ytan måste vi v å g a fråga. Underlätta genom att göra frågan till rutin i alla patientmöten.

MEDARBETARE REGION SKÅNE – Vi vet att många är utsatta för våld och hot i nära relationer. Därför frågar vi rutinmässigt alla patienter. • • •

STEG 1. UPPTÄCKA - ATT FRÅGA SOM RUTIN DISKUTERA: 1. Hur gör du i patientmötet idag? 2. Vilka för- respektive nackdelar tror du rutinmässiga frågor kan ge?

STEG 1. UPPTÄCKA När ska du fråga?

STEG 1. UPPTÄCKA - NÄR SKA DU FRÅGA? Skapa en atmosfär av tillit i patientmötet. När patienten känner sig trygg får du mer uppriktiga svar.

MEDARBETARE REGION SKÅNE – Hur har du det hemma? Hur är din relation? • • •

STEG 1. UPPTÄCKA - NÄR SKA DU FRÅGA? DISKUTERA: 1. I vilka situationer ska du fråga? 2. Hur ska du fråga? 3. Bör du samtala i enrum?

STEG 1. UPPTÄCKA Tecken på våldsutsatthet

MEDARBETARE REGION SKÅNE – Händer det att du blir arg eller frustrerad på dina familjemedlemmar? • • •

STEG 1. UPPTÄCKA - TECKEN PÅ VÅLDSUTSATTHET DISKUTERA: 1. Vilka tecken bör jag uppmärksamma? 2. Kan en våldsutsatt också vara våldsutövare? 3. Hur går jag vidare vid misstanke om våld?

/ Vp. Al Li g. D Io. Nc. Ah. R A U p p t ä c k a - f r å g a o m v å l d s u t s a t t h e t f ö r a t t k u n. Sn. Ka. A Ng Ee. Sl äEm p Ra Et i. Le. An. Tt Is. OäNk Ee Rr v å r d

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA Ett professionellt bemötande

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA - ETT PROFESSIONELLT BEMÖTANDE Många våldsutsatta känner skam och skuld över sin situation och ser inte sig själva som våldsutsatta.

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA - ETT PROFESSIONELLT BEMÖTANDE Ett professionellt bemötande där patienten blir trodd och tagen på allvar är därför av stor betydelse för att våga berätta om våldsutsatthet. För många innebär mötet en första möjlighet till hjälp.

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA - ETT PROFESSIONELLT BEMÖTANDE DISKUTERA: 1. Vad bör jag göra om patienten inte verkar vara uppriktig i sina svar? 2. Vad är viktigt att tänka på i mötet med vuxna kontra i mötet med barn? 3. Hur kan jag styra mina personliga reaktioner?

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA Informera

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA - INFORMERA Informera om t y s t n a d s p l i k t och det l a g s t a d g a d e kravet på orosanmälan. Berätta att våld i nära relationer är vanligt och att det ofta är upprepat och riskerar att trappas upp.

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA Särskilt sårbara personer

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA - SÄRSKILT SÅRBARA PERSONER Särskild sårbarhet kan bero på att en person eller en grupp i samhället generellt har svagt samhälleligt skydd eller bristande resurser.

STEG 2. BEMÖTA, VÅRDA OCH STÖDJA - SÄRSKILT SÅRBARA PERSONER DISKUTERA: 1. Vad innebär s v a g t s a m h ä l l e l i g t skydd? 2. Vilka grupper tror du kan vara särskilt sårbara vid våldsutsatthet?

/ Vp. Al Li g. D Io. Nc. Ah. R A U p p t ä c k a - f r å g a o m v å l d s u t s a t t h e t f ö r a t t k u n. Sn. Ka. A Ng Ee. Sl äEm p Ra Et i. Le. An. Tt Is. OäNk Ee Rr v å r d

STEG 3. DOKUMENTERA

STEG 3. DOKUMENTERA Det är viktigt att både fysiska skador och psykisk utsatthet d o k u m e n t e r a s och j o u r n a l f ö r s. Dokumentationen kan utgöra s t ö d b e v i s n i n g i en framtida rättsprocess.

STEG 3. DOKUMENTERA DISKUTERA: 1. Hur dokumenterar jag fysiska skador? 2. Hur dokumenterar jag psykisk utsatthet?

/ Vp. Al Li g. D Io. Nc. Ah. R A U p p t ä c k a - f r å g a o m v å l d s u t s a t t h e t f ö r a t t k u n. Sn. Ka. A Ng Ee. Sl äEm p Ra Et i. Le. An. Tt Is. OäNk Ee Rr v å r d

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA Om våldutsattheten är pågående, samtala med patienten om dennes situation och de rättigheter till stöd hen har. U p p m u n t r a patienten att polisanmäla.

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA Om patienten har tidigare erfarenheter av våld i en nära relation, i n f o r m e r a om att patienten och dess anhöriga har rätt till stödinsatser. Tänk på att skicka med kontaktuppgifter!

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA DISKUTERA: 1. Vad bör jag göra om patienten vars våldsutsatthet är akut i n t e vill polisanmäla? 2. Hur ska jag tänka om barn är inblandade?

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA - SEKRETESS OCH POLISANMÄLAN Om patienten inte vill polisanmäla kan sekretessen ä n d å brytas om minimistraffet för brottet är mer än ett års fängelse.

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA - SEKRETESS OCH POLISANMÄLAN Som vårdpersonal har du i n t e skyldighet att polisanmäla våldsbrott mot vuxna. Däremot har du m ö j l i g h e t att polisanmäla när patienten är utsatt för ett grovt brott och själv inte vill polisanmäla.

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA - SEKRETESS OCH POLISANMÄLAN En polisanmälan avviker från det vanliga förhållningssättet - då är det viktigt att förklara för patienten v a r f ö r. Ge patienten en möjlighet att själv ge tillstånd för att överlämna information eller anmäla för att patienten ska känna förtroende för sjukvården.

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA - SEKRETESS OCH POLISANMÄLAN DISKUTERA: 1. När bör jag överväga att polisanmäla? 2. Om jag väljer att polisanmäla, hur förklarar jag det för patienten på bästa sätt?

STEG 4. HÄNVISA VÅLDSUTSATTA VUXNA - UPPFÖLJNING OCH ÅTERBESÖK Erbjud den våldsutsatta återbesök eller uppföljande samtalskontakt. Vid uppföljning, för ett samtal med patienten om våldsutsatthetens påverkan på patientens nuvarande hälsotillstånd.

/ Vp. Al Li g. D Io. Nc. Ah. R A U p p t ä c k a - f r å g a o m v å l d s u t s a t t h e t f ö r a t t k u n. Sn. Ka. A Ng Ee. Sl äEm p Ra Et i. Le. An. Tt Is. OäNk Ee Rr v å r d

STEG 5. MISSTANKE OM ATT BARN FAR ILLA

STEG 5. MISSTANKE OM ATT BARN FAR ILLA Med barn avses alla mellan 0 och 18 års ålder. Barn far illa o a v s e t t om utsattheten är avsiktlig eller om den beror på okunskap om barns behov.

STEG 5. MISSTANKE OM ATT BARN FAR ILLA Som hälso- och sjukvårds- och tandvårdspersonal är du alltid skyldig att genast anmäla till s o c i a l t j ä n s t e n vid k ä n n e d o m eller m i s s t a n k e om att ett barn far illa.

STEG 5. MISSTANKE OM ATT BARN FAR ILLA Anmälningsskyldigheten är p e r s o n l i g. Den som har misstanke eller kännedom om att barn far illa s k a göra anmälan

STEG 5. MISSTANKE OM ATT BARN FAR ILLA DISKUTERA: 1. Hur resonerar jag kring barn som far illa? 2. Hur ska jag tänka kring ofödda barn?

/ Vp. Al Li g. D Io. Nc. Ah. R A U p p t ä c k a - f r å g a o m v å l d s u t s a t t h e t f ö r a t t k u n. Sn. Ka. A Ng Ee. Sl äEm p Ra Et i. Le. An. Tt Is. OäNk Ee Rr v å r d

SKANE. SE/VALDINARARELATIONER PERSONALENS ANSVAR 1. U P P T Ä C K A : fråga om våldsutsatthet för att kunna ge lämplig och patientsäker vård. 2. B E M Ö T A , V Å R D A O C H S T Ö D J A : Bemöt, ge vård och stöd åt våldsutsatta på ett professionellt och respektfullt sätt. 3. D O K U M E N T E R A : dokumentera våldsutsatthet för att bidra till patient- och rättssäkerhet. 4. H Ä N V I S A V U X N A : hänvisa våldsutsatta patienter till socialtjänsten, egen verksamhet eller kvinnojour för samordning, information och uppföljning. 5. A N M Ä L A N Ä R B A R N F A R I L L A : om du misstänker att barn far illa har du en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten.