Storuman Befolkning Arbetsmarknad Kompetensfrsrjning Pendlingsmnster Utbildning Befolkning Befolkningen
Storuman
Befolkning Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Pendlingsmönster Utbildning
Befolkning
Befolkningen Kommun Antal 2017 Utveckling 2015 Utveckling 2016 Utveckling 2007 -2016 -2017 (%) Bjurholm 2 451 1 st -3 st -4 % Dorotea 2 646 -21 st -73 st -12 % Lycksele 12 257 10 st 70 st -2 % Malå 3 133 -9 st 33 st -6 % Nordmaling 7 103 72 st -29 st -4 % Norsjö 4 086 -51 st -39 st -7 % Robertsfors 6 784 13 st 0 st -2 % Skellefteå 72 723 235 st 457 st +1 % Sorsele 2 516 19 st -10 % Storuman 5 902 -44 st 3 st -8 % Umeå 125 080 2 115 st 2 188 st +12 % Vilhelmina 6 787 -24 st -18 st -6 % Vindeln 5 412 42 st -1 st -4 % Vännäs 8 776 102 st 81 st +5 % Åsele 2 809 43 st -66 st -14 % 2 503 st 2 584 st +4 % Västerbotten 268 465 Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB.
Befolkningsprognos Storuman kommun, mindre kommuner och Västerbotten 9000 350000 8000 300000 7000 250000 6000 5000 200000 4000 150000 3000 100000 2000 50000 0 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 1000 Storuman Prognos Storuman Västerbotten Prognos Västerbotten Mindre kommuner Prognos mindre kommuner 0 Antalet invånare i Storuman kommun har minskat i genomsnitt med 0, 8 % varje år. År 2017 hade de 5 902 invånare och om befolkningsutvecklingen fortsätter i samma takt som tidigare kommer de år 2037 ha 5 025 invånare, en minskning med 877 personer. Befolkningstillväxten I Västerbottens län har varit stabilt positiv och ökar i genomsnitt med 0, 3 % per år. Fortsätter denna utveckling kommer Västerbotten år 2037 att ha 285 731 invånare. En ökning med 17 266 personer sedan 2017. De mindre kommunerna minskar i genomsnitt med 0, 5 % varje år. I jämförelse minskar således Storuman kommuns invånare i snabbare takt än de små kommunerna i länet sammanlagda utveckling. I diagrammet visas befolkningsutvecklingen för Storuman kommun på primäraxeln (den vänstra) medan Västerbottens län och de mindre kommunernas sammanlagda utveckling visas på sekundäraxeln (den högra).
Arbetsmarknaden
R+ Kvinnor D+ Män or nf Ji h oc n t t he ika tio un m am ks he am t t he m . . te. m he sa ks ve r m ko rk ve r ts gs rin he tig äk rs fö as ve iljö m sa g in rs va r ns fö r fis ke er in jä rk ng ve ra lig at ch go in h jä ns te oc as ag uk m on rs au g; in io n at h oc m s- an pe st re Lf h rv al tn h jn ör rs gif ö fö oc h oc lla re lig nt oc br ng t he ni vin ut m el ng nd ha sa rk gs t ta h oc re fö gs ko rt po ns tra el l- ot fin fe H , s uk br +N ni ng rk M lve G ni ld te r tjä ns bi ut gv e yg Fb P la ia oc ; s rg so om til rd C h oc jo ltu er en A of ku O d B+ vå r Ih U K E T+ S+ Q Antal förvärvsarbetande efter bransch i Storumans kommun 600 500 400 300 200 100 0
R+ U A ltu ku lla re +N re G ta g t he ns te el t rs va r he ha nd jä at lig on fö rk sa m ng ve fö rs pe M h ra st au ch ng te r ni ks am ve r ld ut bi go in rv al tn re oc h oc fö P gs rin äk rs fö tjä ns as Lf r. . . s tjä tig jo ns he rd te br ts r ve uk rk , s sa ko H D+ m tra gs he E br ns en t u p ko er o rt gif c h oc ör fis h sö ke m rjn a g in a g; sin B+ m er C iljö in til g lve ve rk rk sa ni ng m he oc t h Ji ut nf vin or Fb m ni yg at ng gv io er n oc ks am h ko he m t m un ika tio n T+ S+ h la ia oc ; s rg so om lig nt el l- fe of ot O oc h oc s- d an fin vå r Ih K Q Könsfördelning per bransch i Storumans kommun 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel Kvinnor Andel män
R+ Andel kvinnor kommunen U ltu ku lla re M +N rs pe re fö ta G t el ha nd t he rs va r ns te jä at lig fö sa m rk ch ng ve on ra st au he ng te r ni ks am ve r ld bi ut go in rv al tn re h oc fö P gs rin äk rs fö tjä ns Lf r. . . g a s st tjä A igh jo ns rd e te ts br r ve uk r , s ks ko am H D+ gs tra he b E ns t ru en p k or er oc to gif h fis ör ch ke sö m rjn ag in as g; in B+ er m C iljö in til g ve lve r rk ks ni am ng he oc t h Ji ut nf v Fb in or ni m yg ng at g io v er n ks oc am h ko he m t m un ika tio n T+ S+ h la ia oc ; s rg so om lig nt el l- fe of ot O oc h oc s- d an fin vå r Ih K Q Könsfördelning per bransch i Storumans kommun och Västerbottens län 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel män kommunen Andel kvinnor länet Andel män länet
Antal anställda per yrkesområde i Storuman samt Storumans andel av yrkesområdet i länet Flest antal förvärvsarbetande i Storuman finns inom yrkesområdet service-, omsorg- och försäljningsyrken. Yrken inom byggverksamhet och tillverkning, lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske samt service, omsorg och försäljningsarbete är relativt stora grupper i Storuman i ett länsperspektiv.
De största yrkesgrupperna i Storuman Yrkesgrupp Storuman (länet) Män (länet) Kvinnor (länet) Undersköterskor 254 (5667) 18 % (11 %) 82 % (89 %) Butikspersonal 172 (6508) 33 % (39 %) 67 % (61 %) Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 149 (5573) 17 % (20 %) 83 % (80 %) Skötare, vårdare och personliga assistenter m. fl. 41 (6139) 34 % (30 %) 63 % (70 %) Snickare, murare och anläggningsarbetare 86 (2693) 99 % (98 %) 1 % (84 %) Bland de 5 största yrkesgrupperna domineras 4 av kvinnor. Gruppen snickare, murare och anläggningsarbetare domineras däremot av män vilka utgör 99 procent av de förvärvsarbetande i yrkesgruppen.
Kompetensförsörjning
Antal förvärvsarbetande i Storuman 2017 och antal pensionsavgångar bland dessa fram till 2037
5 största yrkena 2017 och pensionsavgångar i yrkena fram till 2037 i Storuman De fem största yrkena bland män i Storuman Störst pensionsavgångar förväntas i yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom teknik där 68 % av antalet förvärvsarbetande lämnar. De fem största yrkena bland kvinnor i Storuman Störst pensionsavgångar förväntas i gruppen kontorsassistenter och sekreterare där 78 % av antalet förvärvsarbetande lämnar.
Pendlingsmönster
Riktad in- och utpendling i Storuman 2017 År 2017 var det 235 inpendlande män respektive 109 inpendlande kvinnor till Storuman. Samma år var det 265 män och 128 kvinnor som pendlade ut från Storuman.
Utbildningsmönster
Utbildningsnivå Män (%) Kvinnor (%) Andel av befolkning med utbildning Motsv. andel i Västerbotten Motsv. andel i riket Förgymnasial utbildning < 9 år 139 (59 %) 96 (36 %) 6% 3% 4% Förgymnasial utbildning, 9 (10) år 360 (60 %) 236 (35 %) 14% 11% 13% Gymnasial utbildning, högst 2 år 651 (54 %) 551 (46 %) 29 % 22% 20% Gymnasial utbildning, 3 år 617 (58 %) 453 (44 %) 25% 24% 23% Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 250 (49 %) 265 (54 %) 12 % 15% 14% Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 152 (31 %) 337 (63 %) 12 % 21% Forskarutbildning 6 (67 %) 3 (50 %) 0% 2% 1% Uppgift saknas 51 (57 %) 38 (40 %) 2% 2% 3% Statistiken visar att 20 % av befolkningen (16 -74 år) i Storuman har en förgymnasial utbildning vilket är en något högre andel än i Västerbottens län och riket. 54 % har en gymnasial utbildning vilket är högre än i länet (46%) och riket (43%). 24 % har en eftergymnasial utbildning. Motsvarandelar i länet och riket är högre (36 respektive 35 %). Statistiken visar utbildningsnivå för befolkningen 16 -74 år i Storuman och är inhämtad från SCB: s statistikdatabas
Behörighet gymnasium och högskola Region Andel män behöriga till gymnasium Andel kvinnor behöriga till gymnasium Andel behöriga till högskola Andelen behöriga i Storuman är större både för män och kvinnor relativt länet och riket. Storuman 88, 5 % ~100 % Västerbotten 84, 4 % 87, 1 % 94, 1 % I Skolverkets databas visas ~100 om andelen INTE behöriga är 1 -4 elever. Riket 82, 3 % 86, 7 % 91, 2 % Statistiken visar andel behöriga till gymnasium och högskola år 2016 uppdelat på kön och har inhämtats från SCB: s statistikdatabas.
Behörighet till gymnasiet – läsår 2017/18 Region Antal Andel elever åk 9 elever behöriga till yrkesprogram Andel behöri ga till esteti skt progr am Andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram Storuman 52 88, 5 % -- Västerbotten 2 831 85, 7 % 84, 9 % 83, 4 % 83, 2 % 14, 3 % Riket 110 583 84, 4 % 83, 5 % 81, 9 % 81, 0 % 15, 6 % Andelen behöriga i Storuman är större för samtliga program än i länet och riket. Andel elever ej behöriga till naturveten skapligt och tekniskt program Statistiken är inhämtad från Skolverkets statistikdatabas Siris.
Betyg åk 9 – läsår 2017/18 Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Antal elever Andel som uppnått kunskapskra ven i alla ämnen Anden behörighet yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde Antal elever Andel som uppnått kunskapskra ven i alla ämnen Anden behörighet yrkesprogra m Genomsnittl igt meritvärde Storuman 31 63, 3 % 80, 6 % ~100 222, 3 18 36, 7 % 94, 4 % ~100 245, 0 Västerbotten 1098 41, 0 % 70, 0 % 81, 7 % 205, 0 1577 59, 0 % 87, 7 % 94, 0 % 245, 7 Riket 45 386 43, 1 % 65, 8 % 78, 1 % 204, 5 59 881 56, 9 % 87, 2 % 93, 5 % 253, 7 Andelen elever i gruppen med föräldrar som högst har förgymnasial eller gymnasial utbildning är större i Storuman än länet och riket. Andelen i gruppen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och behörighet till yrkesprogram är också större relativt länet och riket. I den andra gruppen är andelen elever lägre relativt länet och riket. Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och behörighet till yrkesprogram är större för gruppen i Storuman medan det genomsnittliga meritvärdet är i paritet med länet men lägre än riket. Statistiken har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris.
Betyg gymnasium Region Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2015 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2016 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2017 - Yrkesprogram 13, 2 13, 4 14, 8 - Högskoleförberedande program 14, 1 14, 8 14, 9 - Yrkesprogram 13, 1 13, 2 - Högskoleförberedande program 14, 3 14, 8 14, 9 - Yrkesprogram 12, 9 13, 0 13, 1 - Högskoleförberedande program 14, 5 14, 6 14, 8 Storuman Västerbotten Riket Statistiken visar genomsnittligt betygspoäng 2014 -2016 i yrkesprogram och högskoleförberedande program och har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris.
- Slides: 23