Lets ACT Att hjlpa istllet fr att stjlpa

”Let’s ACT” Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Handledarutbildad www. viktigtpariktigt. nu

Litteraturtips! • Harris, Russ. Lyckofällan (för behandlare: ACT helt enkelt) • Titti Holmer: Lycka NU • Fredrik Livheim m. fl. Tid att leva • Rickard Wicksell. Att leva med smärta OBS! www. viktigtpariktigt. nu

ACT – utveckling inom KBT Acceptance and Commitment Therapy • Handlar om att hjälpa människor att utveckla färdigheter att bli aktörer/chaufförer i sina egna liv. Leva ett mer meningsfullt liv. • Många fastnar i beteenderepertoarer som är impuls- och situationsstyrda utifrån vad man känner och tänker. ACT utvecklar den del av hjärnan som kan ”lägga märke till” saker.

”Two minds in one brain” (Kelly Mc. Gonigal) ”System 1(snabbt) och system 2 (långsamt)” (D. Kahneman) Chaufför eller passagerare språk Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Agerande eller reagerande

Biologisk förprogrammering • Överleva hot • Spara energi När vi säger att vi agerat ”mänskligt” har vi egentligen betett oss som djur…

Lägga märke till? Det finns en del i hjärnan som kan observera allt. Det som händer inuti mig: tankar, känslor, impulser Det som händer utanför mig – med hjälp av mina 5 sinnen. Att bli medveten är nyckeln till att kunna hantera sig själv och andra.

Acceptance and Commitment Therapy Acceptans: Det känns för att man lever. Ett mänskligt liv innehåller tankar, känslor, impulser och handlingar. Många människor blir ”kidnappade” av det de inte vill känna och tänka. Acceptans handlar om att kunna ha sina tankar, känslor och impulser – UTAN ATT VARA DEM

Acceptance and Commitment Therapy Commitment – personligt åtagande: Mitt liv ser ut så som jag lever. Jag bestämmer vad jag fyller mitt liv med via mina handlingar. Handlingarna behöver en riktning – det här vill jag UPPNÅ. För att nå dit jag vill behöver jag ha färdigheter – beteenden som är i linje med det jag vill uppnå.

Stommen i personlig hållfasthet – skapa och hålla riktning medveten närvaro färdigheter kunskap ETIK Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri

Riktning bidra till ökad hälsa och autonomi Om sjukvården ska bidra till ökad folkhälsa kan man inte fortsätta försöka behandla bort livsomständigheter och normala reaktioner.

Våra tankar lurar oss • Exempel på hur hjärnan drar slutsatser (inlärning via association) ”Ohälsa = inte ha hälsa. Att inte ha hälsa då är man inte frisk. Om man inte är frisk då är man sjuk. Ohälsa = sjuk. ” Psykisk ohälsa = psykisk sjukdom Vilket inte är sant.

Frisk = symptomfri… …är en feltanke. Sätt inte upp mål som en död man gör bättre. - inte känna - inte tänka - inte reagera

ACT: Ett radikalt synsätt? • Det mesta av hur vi mår är NORMALT. • Problemet är att vi inte tycker om att må dåligt. • Allt mående som aktiverar sympaticusreaktionen ger impuls till flykt/undvikande eller kamp – man vill komma bort ifrån obehaget. Det är också normalt. • Undvikandestrategier fungerar inte långsiktigt utan leder istället till det motsatt – sensitisering (ökad känslighet för det man vill undvika) och i förlängningen ”utmattning”, långdragen smärta.

Beteendemedicin ”Det är inte hur man har det utan hur man tar det. ” Framgång – riktning UPPNÅ något istället för UNDVIKA

Det professionella mötet med respekt för autonomi (motiverande samtal) Vägledande SAMARBETE: kunna variera mellan att styra och följa, samtalsledaren tar ansvar för struktur och riktning i samtalet (agenda) Uppmärksamhet/personcentrering: hur är situationen för den andre? Utforska och lyssna nyfiket med den andres bästa som mål Förmedla egenmakt och locka fram egna goda skäl till förändring - Stimulera förändringsprat och få till ett samtal om egen förmåga (”väcka”) Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Leg KBT-psykoterapeut

En bedömning baserad på helhetssyn och kunskap om förstärkning av beteenden Kropp: sjuk eller normala reaktioner? Där allting känns…och tolkas av hjärnan Sympaticus/parasympaticus Mediciner, diagnoser Hälso/ohälsobeteenden Psykiatriskt syndrom Symptom – diagnos Sjukdom? AUTONOM? ”Stressad, utmattad, värk, kan inte sova” Socialt Miljön Uppväxt – livshändelser Pågående stressorer Resurser Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Personlighet Reaktivitet och färdigheter Tankemönster, känsloregister, Relationsmönster Impulskontroll copingstrategier

Språket igen Psyket när jag var ung • • Nervös Orolig Osäker Ledsen Olycklig Myror i byxorna Ointresserad Tonåring (utvecklingskris) Psyket hos unga idag Stressad Panik Prestationsångest Deppig, deprimerad Kränkt ADHD Koncentrationssvårigheter • Utmattad ”Jag har psykisk ohälsa” • •

Att göra bedömningar och ta beslut är inte att köra över någon • Du har som behandlare det yttersta ansvaret för diagnostik och följande beslut/åtgärder. Det måsta förvaltas. • Återgå till det basala – vad är det jag ska göra här? Vad är det jag inte ska göra – och varför. - Användamålsenliga beteenden: Vad är det jag behandlar och kommer det bli bättre av min åtgärd? Om man aldrig har varit sjuk är det svårt att bli frisk…det är den verkliga faran medikalisering. Agerar jag utifrån kompetens eller impuls?

Ångest? • Exempel på yttre eller inre trigger: Social fobi – sociala sammanhang PTSD – minnen, associationer, platser, människor PÅ – inre sensationer Agorafobi – platser/inte kunna ta sig därifrån GAD – kontrollförlust (? ) – rädsla för framtiden OCD – betingade eller obetingade stimuli enligt tema Specifik fobi – blod, sprutor, spindlar…

Ångest • Automatisk respons - Katastroftankar - Negativt laddad affekt: rädsla, skam, nedstämdhet - Associationer till tidigare hot (triggers) eller möjliga förlopp i nuet - Minnesbilder - Sympaticuspåslag

Hotberedskap- vårt överlevnadssystem Det osympatiska sympaticussystemet (fight/flight): frånvarokänsla, minskad koncentration, yrsel, illamående, synpåverkan, tinnitus, torr i munnen, tryck runt halsen, andnöd, smärta, hjärtklappning, tryck i bröstet, orolig mage(lös-hård, buller/körningar), tyngdkänsla i benen, pirrningar, strålningar och domningar i extremiteterna, kalla händer och fötter mm…. 132 symptom rapporterade….

FIGHT/FLIGHT-impulser Blir beteenden med målat att säkra överlevnad och spara energi. Problemet är att detta automatiska system inte kan skilja på reella dödshot och ”egohot”. Det används också vid all prestation… Representerar passiv coping som fungerar kortsiktigt men vidmakthåller problematiken över tid. Säkerhetsbeteenden sensitiserar dessutom hjärnan för det som vill undvikas – ”wind up”

Exempel Säkerhetsbeteenden Social fobi – höghalsat, halvfylld kopp, hålla med båda händerna OCD – göra en gång till…(spis, handtvätt, räkna, återförsäkringsfrågor) PÅ – söka sjukvård för kroppslig undersökning, undvika stressorer/dra sig undan Agorafobi – sitta ytterst, längst bak, gå eller cykla istället för att ta bussen PTSD – ha någon med sig, titta bakåt, undvika vissa miljöer GAD – älta tyst och öppet med andra

Ångestsyndromen • Är inte sjukdomar utan resultatet av undvikande som strategi • All beteendemedicinsk behandling av ångest, innebär förutom psykoedukation, exponering för det man brukar undvika=gör tvärt om! • Det innebär initial symptomstegring – ”det får kosta” (Hej ångest!)

Depression är ofta understimulering • (Trigger) • Sympaticusreaktion (väldigt osympatisk) • Automatiska negativa tankar som leder till ältanden, nedstämdhet, minskat intresse • Negativt laddad affekt • Aktiverar passiva copingstrategier (fly, undvika, kämpa emot= vill INTE, kan inte, orkar inte) • Leder till färre aktiverande stimuli/minskad belöning • Understimulering – ökad nedstämdhet – ökad passivitet

Beteendeaktivering Är den inlärningspsykologiska behandlingen av depression. Öka aktivitet för att få mer aktivering i hjärnan. ”Beteendena kommer först – känslorna sedan och allra sist följer tankarna. ”

Långdragna smärttillstånd • Fungerar inlärningspsykologiskt precis som en fobi • All uppmärksamhet och energi går åt till att försöka minimera, kontrollera, undvika smärta • Detta leder till sensitisering och ”försämring”/wind up • Parallellt utvecklas nedstämdhet pga låg kontakt med det som är meningsfullt i livet.

”Stress” Går att kartlägga på precis samma sätt genom uppdelning i Stressorer Stressrespons Stressbeteenden Stresskonsekvenser

En bedömning baserad på helhetssyn och kunskap om förstärkning av beteenden Kropp: sjuk eller normala reaktioner? Psykiatriskt syndrom Egentliga problemet? Socialt Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Personlighet

Vi har inte tidsbrist utan beslutsbrist 4 livsområden att fördela sig mellan Arbete/sysselsättning Relationer Intressen/Lek Hälsa

En bedömning baserad på helhetssyn och kunskap om förstärkning av beteenden Kropp Medicinsk bedömning – något som ska behandlas? Lära ut parasympaticusaktiverande beteenden – ANDNING Dygnsrytm: äta, sova, träna Psykiatriskt syndrom Symptom sekundära till passiva copingstrategier? (kamp/undvikanden) Exponering Beteendeaktivering Egentliga problemet/åtgärd? Socialt Fylla livet med sådant som är värdefullt för dig och delta i det Och så finns det en del ”måsten” Beslut – mina 24 timmar Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Personlighet KASAM: begripa, hantera, mening, gränser Träna medveten närvaro, acceptans, Emotionsreglering för att kunna göra egna val

Att få ta del av andras lidande och en kännande människa ”Det sliter och drar i bröstet. ” ”Det blir olust i hela kroppen; vill bara att de ska tycka om mig. ” ”Jag blir överväldigad, då är det lättast att börja leta diagnoser att hålla mig i. ” ”Jag gör det som går fortast. Smidigt. ”

Missat något kroppsligt ? • Se bilden ”egentliga problemet” • Varje läkare och annan behandlare, har som uppgift att diagnosticera det egentliga problemet /det som är mest sannolikt – anamnes/kroppsundersökning/lab • Problemet är att det vanligaste ångestsyndromet idag är googleism och patienten ifrågasätter läkaren – ”Kan du garantera mig att det inte är något kroppsligt fel? !? ” Och så drar medikaliseringsprocessen igång utifrån läkarens och andra vårdgivares felfobi och vården är med och skapar ett somatiseringssyndrom.

Hur ska vi få ihop det och vad kan individen ta kontroll över? • Vi är både ock – KONTAKT/medvetenhet • Det känns för att du lever – ge plats för det • Ta ställning – vad vill du använda din energi till - värden och ändamålsenliga beteenden OCH optimera för hjärnan – öka hälsobeteenden (tar ca 10 h/dygn) Ribban på rätt nivå (anpassa krav och förväntningar) 24 h/dygn, fyra stora livsområden

Det känns för att man lever ”Best practice” Bli bra på att känna Avstå medikalisering = sluta använda sjukskrivning som undvikande