Ledarutveckling ver grnserna 20122013 Joanna Holden Nssj kommun

Ledarutveckling över gränserna 2012/2013 Joanna Holden, Nässjö kommun Charina Svensson, Högsby kommun Pernilla Begu, Vimmerby kommun

Tre kommuners samarbete kring gemensamt asylboende Hur har projektet uppfattats ur Vetlandas perspektiv?

Bakgrund, socialchef Bengt Ericsson Avtalet gäller från 1 juli 2011. Nässjö, Vetlanda och Eksjö kommun tillhandahåller platser i ett gemensamt boende för ensamkommande flyktingbarn i Flisby, Nässjö kommun.

Ungdomarna pendlar från Flisby till respektive kommun för skolgång. Nässjö kommun utser God man, ställföreträdande förmyndare, från Vetlanda. Vid besked om uppehållstillstånd förflyttas ungdomarna från Flisby till respektive ort.

Hur ser de olika aktörerna i Vetlanda kommun på projektet med ett delat boende? Vad består kritiken av?

Njudungsgymnasiet, Stefan Elgh, rektor Varför separera asylsökande-ungdomar med uppehållstillstånd när de ändå möts i skolan. Ungdomarna behöver istället stötta varandra i de individuella livsresor de gör.

Viktigt med kontinuitet för ungdomarna. Ungdomar bör inte utsättas för uppbrott i boende och skolgång. Ungdomarna har redan en mängd uppbrott i bagaget. Ungdomarna behöver få möjlighet att bygga sin tillvaro på en plats istället för splittring mellan tre kommuner.

Svårigheter att ta sig fram med buss och inte kunna hantera språket. Ungdomarna upplever att det är olika förutsättningar på de tre kommunernas olika skolor. Det är enklare för skolpersonalen att vända sig till ett boende än till flera. Tidstjuv!

På grund av dålig framförhållning kan inte skolans personal medverka i utbildningar som ingår i samarbetet. Dålig förståelse för skolans sätt arbeta (vikarietillsättning, kontinuitet, utbildad personal) Flera utbildningar pågår samtidigt. Vilka krav kan man ställa på personalen? Intresse finns!

Ju fler aktörer desto krångligare. Olika rutiner mellan kommungränserna är tidskrävande.

Gunilla Gustafsson, socialsekreterare Det är för långa avstånd. Bristande språkkunskaper samt analfabetism resulterar i svårigheter vid bussresor. Bråk och skadegörelse på boendet i Flisby.

Projektet befrämjar integrering p. g. a. att boendena ligger avlägset och att fritidsaktiviteterna hämmas. Det finns inte någon poäng med att dela de asylsökande och de med uppehållstillstånd. De utbildningstillfällen som varit har uppskattats.

Maria Fantenberg, Jurist Elisabeth Forssén Överförmyndarenheten Det finns ingen poäng med att skilja på asylsökande ungdomar och ungdomar med PUT. Mycket skeptisk kring avtalet rent juridiskt. (Ramavtal utan underavtal)

Mycket administration kring tillsättning av gode män. Redan innan projektets start fanns gott kompetensutbyte kommunerna emellan. Ungdomarna hamnar i för många uppbrott. Kostnad för Vetlanda kommun då man får betala obelagda platser.

Saknar ”spindeln i nätet” Ju fler kockar desto sämre soppa! Det saknas samsyn mellan de olika aktörerna. Vistelsebegreppet ser olika ut i de olika kommunerna.

Johanna Maxson, chef för HVB-hemmet Kullen Skeptisk från början men lojal med beslutet Uppbrott mellan två boenden tar energi. Poäng med delat boende syns inte. (specialistkompetens kunde vara en poäng)

Personalgrupperna i de olika HVBhemmen borde träffas oftare för kompetensutbyte. Avsaknad av gemensamma rutiner och synsätt. Inga ekonomiska vinster för Vetlandas del. Långa reseavstånd ej bra

Birgitta Evaldsson, Åse Eriksson, Roger Hilding, HVB-hem Kullen Allt var packat och klart från början. Inga möjligheter att påverka. Vi fick gilla läget! Logistiska problem (bussresor) För många uppbrott för ungdomarna.

Ser inte något samarbete Finns inte något utarbetat system för samarbete Saknar forum för erfarenhetsutbyte Kommunikation hade varit trevligt! Avsaknad av styrning

Vi saknar förkunskaper om pojkarna. Ser inte någon betydelse med att dela upp asylsökande ungdomar och PUTungdomar.

Alexander Lovejko, Flisby Utifrån Rädda Barnens synvinkel är det bra att dela upp asylsökande ungdomar och PUT-ungdomar. Alexander känner sig stärkt i uppfattningen. Olika fokus i olika boende. Det kan vara både positivt och negativt att ha boendet ute på landet.

Bussåkningen ses inte som ett större hinder. Uppbrott blir det då ungdomarna får asyl även om de bor i ett HVB-hem.

SAMMANFATTNING

Alla aktörer vill ungdomarnas bästa!

Samtliga aktörer har uttryckt att de varit negativa till projektet redan från start.

Avsaknad av tydlighet.

De olika aktörerna upplever att de ej har fått vara med och utforma projektet.

De olika aktörerna upplever att de ej har fått vara med och utvärdera projektet.

Genomgående oförståelse för uppdelningen av asylsökande ungdomar och PUT-ungdomar.

Stor kritik mot uppbrott.

Långa avstånd

Samverkan uppskattas men har inte varit tillräcklig

Spindeln i nätet saknas.

Inga tydliga gemensamma riktlinjer.

SLUTSATS

Ju längre ifrån ungdomarna man verkar desto mer vet man om projektet. Ju närmare ungdomarna man verkar desto mindre vet man om projektet.

Reflektion

I våra intervjuer har vi märkt av attityder och ordval omkring ungdomarna blir mer positiva ju närmre ungdomarna de intervjuade verkar.