Idealism Ontologi Sokrates och Platon Vad r omvrlden

Idealism Ontologi: Sokrates och Platon Vad är omvärlden? Och hur ska vi få kunskap om omvärlden? Metafysik och kunskapsteori hänger delvis ihop.

Sokrates (omkr. 469 -399 fvt) • Sokrates skrev inte själv – känd genom vad andra skrev om honom. • Han var en ’gatufilosof’ som gillade att diskutera på gator och torg med människor som trodde att de visste. • Med hjälp av rätt frågor kan man både riva ner och bygga upp system. • Sokrates ser sig själv som en barnmorska, som med hjälp av bra frågor kan hjälpa till att föda fram sanningen.

Platon (427 -347 fvt) • Hur uppstod den? • Vad består världen av? • Hur fungerar den? Den verkar förändras hela tiden. • Hur ska man få kunskap om världen? • Hur ska man studera en föränderlig värld? • Kan kunskap var föränderlig och tillfällig?

Platon • Platon söker sig från det enskilda och tillfälliga till det allmänna och eviga. • Han söker allmänna begrepp – idéer. • (Platon är egentligen mer intresserad av vad som finns i våra tankar än i den yttre verkligheten).

Platon Språket och världen • Världen består av enskilda ting, som ofta kan benämnas med egennamn som pekar på en viss en individ eller sak. Ex, Min kanin Anaximandros, min fru Anna och mitt köksbord Åsnen. • Men vi använder också allmänna begrepp som är på en högre abstraktionsnivå och sammanfattar enskilda ting, individer och personer. Ex, bord, hund, människa, boll.

Platon • Vi behöver allmänna begrepp i en värld full av saker, företeelser, djur och människor. Vi måste generalisera ibland – annars blir det omöjligt att prata om stora och övergripande saker. • Men vad betyder egentligen begrepp som ’människa’, ’hund’, ’bord’ eller ’boll’? • Det syftar inte på en viss person eller sak, men inte heller på alla personer eller saker.

Platons lösning • Platon skiljer mellan sinnevärlden (den materiella världen vi förnimmer med våra fem sinnen) och idévärlden (den andliga eller icke-materiella värld vi når intellektuellt med vårt förnuft). • En människa eller ett bord vi uppfattar med våra sinnen (i sinnevärlden) har del i människans eller bordets idé. Men de är aldrig en perfekt del, utan bara en mer eller mindre blek kopia som kommer att försvinna. Människans och bordets idé är däremot evigt existerande i idévärlden.

Platon • Idéerna finns i vår själ (vårt intellekt). Våra själar är odödliga. När kroppen dör vandrar de upp till idévärlden för att ’uppdateras’, och sedan kan de vandra vidare till nästa kropp i sinnevärlden. • Genom intellektuella övningar kan man återvinna en del av de kunskaper som finns i idévärlden. Därför är intellektuell verksamhet som matematik, grammatik, dialektik och filosofi viktiga.

Platon • Meningslöst att studera sinnevärlden eftersom den förändras hela tiden. • Platon (och Sokrates) menar att man kan närma sig sanningen genom att analysera språkets begrepp och diskutera sig fram. • De företräder ett slags objektiv idealism, där idéerna är det viktiga och de existerar oberoende av människorna och egentligen lika för alla.