George Washington USA s frste president Det amerikanska

George Washington, USA: s förste president Det amerikanska frihetskriget Av: Z. Jaranovic, IESÖ

”In the beggining…” • Nordamerikanska kontinenten beboddes av indianstammar. På 1600 -talet sker en utvandring av religiösa puritaner från England pga. religiösa motsättningar. Kort därefter bildas kolonier från två stormakter från Europa, Frankrike och Storbritannien. • Brittiska kolonisatörer intresserade av marktillgångar, medan fransmännen vill främst idka handeln med lokala indianstammar.

”Det första världskriget” – Sjuårskriget 1756 - 63

Kamp om resurserna och markområden • ”Det första världskriget” – det sjuåriga kriget mellan stormakter i Europa förs även i Nordamerika (1756 -63). Storbritannien går segrande ur striden. • Kriget ledde till ökade kostnader för bägge parter, särskilt britter. De anser att amerikanerna ska betala en del av krigskostnaden vilket ökar motsättningarna mellan amerikaner(folket som bor i dåvarande kolonier) och centralmakten med kungen i spetsen i Storbritannien. Ett sätt att bringa mer pengar till brittiska kronan är att öka skatter i kolonierna.

Och sen… • Skatterna tas emellertid bort, förutom en symbolisk skatt på te. Det som upprör amerikaner särskilt är stoppet för expansionen västerut på den nordamerikanska kontinenten. • Missnöjet växer hos de 13 kolonierna. Dess ledare ökar samarbetet sinsemellan och större kontakter upprättas, främst tack vare väckelserörelserna. En ”vi – känsla” ingjuts i folket, som har mer gemensamt med varandra än med kungen i London.

Propagandaaffisch från tiden innan det amerikanska frihetskriget

”Boston Tea Party”

• Efter en rad incidenter visar amerikaner tydligt sitt missnöje i och med en händelse i Boston 1773 s. k. ”Boston tea party”, där upprörda folket kastar teet överbord från ett fartyg som skulle segla till England med en stor last bestående av te.

Uppbrytningen • 1776 sker en uppbrytning från det brittiska kungadömet. I juli i Philadelphia samlas representanter från de 13 kolonierna för att besluta om självständighet. Den 4 juli undertecknar dessa ombud en självständighetsförklaring. • • ”Vi anser dessa sanningar självklara: att alla människor är skapade lika att till dem hör liv, frihet och strävan efter lycka att de av sin skapare utrustats med vissa rättigheter. ”

• Strider bryter ut mellan milisen (amerikaner) och brittiska styrkor. Kolonier får hjälp och stöd av Frankrike, Spanien, Ryssland och Preussen. Ledare för de amerikanska styrkorna är George Washington. • Kriget pågick i dryga 6 år, med lätt övertag för amerikaner. Det intressanta är att brittiska trupper i USA bestod mest av tyskar från Hannover, som hyrdes ut av tyska staten Hannover.

• Bägge sidor strider hänsynslöst och detta drabbar den civila befolkningen. Även indianstammar och slavar är inblandade i striderna, fast på olika sidor. Indianer är lovade förmåner från brittisk sida, medan de slavar som frivilligt strider under amerikansk flagg är lovade friheten i vissa stater. • 1783 skrivs slutligen ett fredsavtal. Storbritannien erkänner USA: s rätt att existera. Tusentals kungatrogna flyttar norrut till dagens Kanada som då var under brittisk kontroll.

• Den nya staten blir den som på allvar anammar upplysningens idéer då USA: s författning inrättas efter Montesquieus maktdelningsprincip. Presidenten har beslutande makt, Kongressen har lagstiftande och Högsta Domstolen en dömande makt. Detta i sin tur säkerställer att ingen tyranni kan uppkomma och att folket kan delta i de demokratiska valen. • Dock är det så att den dåtida och även sentida amerikanska unionen inte hyser samma rättigheter åt alla. Indianer, slavar och kvinnor får inte rösta. Indianer trängs så småningom i reservat, medan slavar blir formellt fria först efter inbördeskriget 1865. Kvinnorösträtt dröjer till 1900 -talet.

Montesquieu, moderna demokratins fader

• Det amerikanska frihetskriget påverkar en vidare utveckling av historien i Europa och Världen. De amerikanska politikerna anammar idéer från alla upplysningsfilosofer och lär sig av andras misstag i sin strävan att uppnå en bra stat. USA: s vilja att bli den bästa staten i världen avtar inte än idag.

Skriftliga källor: - anteckningar från kurserna Historia A och B vid Högskolan i Dalarna - Gleerups bok i historia del 2 för åk 8

Bildkällor: • • • www. historyplace. com www. notablebiographies. com www. mappinghistory. uoregon. edu www. usmilitary. about. com www. dc-mrg. english. ucsb. edu www. lib. utexas. edu