Kollektivavtalens tckningsgrad och organisationsgraden p arbetsmarknaden Lars Calmfors

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3 -2019

Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare i Sverige, anställda 16 -64 år, procent 100 90 80 70 60 50 40 30 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Facklig organisationsgrad Täckningsgrad för kollektivavtal Arbetsgivarnas organisationsgrad

Andel av företag med kollektivavtal som fortsatt skulle vilja ha avtal om fackets möjligheter att tvinga fram avtal försvagades, efter antal anställda, procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 -4 5 -9 Ja 10 -49 Nej 50 -249 Vet ej 250 -

Vilka fördelar ser företagen med kollektivavtal? • Inte att de erbjuder ett färdigt paket för löner och andra anställningsvillkor • Ger företaget ett gott anseende • Ger bra relationer med de anställda • Osäkert fundament för kollektivavtalssystemet - social norm om att företag ”ska ha kollektivavtal” - vad händer med normen med en lägre facklig organisationsgrad?

Kollektivavtalens täckningsgrad efter bransch Hotell och restaurang Tillverkning Transport och magasinering Byggverksamhet Utbildning Vård och omsorg Övriga Handel Uthyrning och fastighetsservice Fastighetsverksamhet Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Information och kommunikation 0 Alla anställda täcks 20 40 En del anställda täcks 60 80 100

Kollektivavtalens täckningsgrad efter region Övriga Sverige Övriga större städer Malmö och Göteborg Stockholm 0 10 20 Alla anställda täcks 30 40 50 En del anställda täcks 60

Andel företag med avtal som fortsatt skulle vilja ha det om fackets möjligheter att tvinga fram avtal försvagades, efter avtalskonstruktion 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 Ja Nej 5 Vet ej 6 7

Facklig organisationsgrad bland arbetare och tjänstemän 16 -64 år, procent 100 90 80 70 60 50 40 30 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Samtliga arbetare Samtliga tjänstemän Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor

Facklig organisationsgrad bland anställda 1664 år efter sektor/bransch, procent 100 90 80 70 60 50 40 30 2006 2008 2010 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel Industri 2012 2014 2016 2018 Kommuner och landsting/regioner Stat Övriga privata tjänster

Förklarad och oförklarad förändring i facklig organisationsgrad 1997 -2016, procentenheter 0 -2 -4 -6 -8 -10 -12 -14 -16 1997 1999 2001 Total förändring 2003 2005 2007 Förklarad förändring 2009 2011 2013 2015 Oförklarad förändring

Utvecklingen i Tyskland • 1985 nästan lika hög täckningsgrad för kollektivavtalen som i Sverige • Idag är täckningsgraden under 60 procent • Samtidigt har den fackliga organisationsgraden fallit under 20 procent

Fripassagerarproblemet • Icke-medlemmar har samma anställningsvillkor som medlemmar • Selektiva förmåner - stöd vid individuella löneförhandlingar - inkomst- och andra försäkringar • Har tjänstemannafacken varit bättre än LO-facken på att erbjuda selektiva förmåner? • LOs koppling till Socialdemokraterna? • Fackligt medlemskap inte längre social norm som det innebär en ”kostnad” att bryta mot

Danmark Finland Island Norge Sverige Facklig organisationsgrad i olika länder Belgien Luxemburg Nederländerna Schweiz Tyskland Österrike Frankrike Grekland Italien Portugal Spanien Tidigaste år Senaste år Estland Lettland Litauen Polen Slovakien Slovenien Tjeckien Ungern Australien Irland Japan Kanada Korea Nya Zeeland Storbritannien USA OECD 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90100

Bob Dylan i Union sundown (1983) “The unions are big business, friend. And they’re goin’ out like a dinosaur”. • Så kommer det inte att gå i Sverige. • Men det finns en utmaning, främst för LO-facken. • Hög facklig organisationsgrad är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.