Infr avtalsrrelsen 2016 Lars Calmfors Arbetsmarknadsekonomisk rapport Arbetsmarknadsekonomiska

Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors Arbetsmarknadsekonomisk rapport Arbetsmarknadsekonomiska rådet Svenskt Näringsliv 8/2 -2016

Arbetsmarknadsekonomiska rådet • Lars Calmfors (ordförande), IFN och Stockholms universitet • Ann-Sofie Kolm (ledamot), Stockholms universitet • Tuomas Pekkarinen, VATT och Aaltouniversitetet (ledamot) • Per Skedinger, IFN och Linnéuniversitetet (vice ordförande) • Petter Danielsson (sekreterare)

Rådets arbete under dess första år • Avtalsrörelse – fokus på lönebildningen • Första rapport (december 2015): de totala löneökningarna • Rapport 15 februari om relativlöner • Rapport om löner och sysselsättning i Tyskland

Tidigare samsyn om lönenormering Den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin) ska sätta ”märket” • Systemet har levererat återhållsamma löneökningar • Hög legitimitet • Väl inarbetat • LOs beslut att inte samordna sina förhandlingar lägger större ansvar på andra aktörer att upprätthålla industrins normerande roll • Det utesluter inte högre löneökningar för vissa grupper - marknadsskäl - lärare/sjuksköterskor? - problematiskt med andra grupper i hemmamarknads sektorerna - arbetskraftsinvandring/utstationering - tillämpa den solidariska lönepolitikens logik: volym- i stället för prissignaler? •

Olika perspektiv • • Reallön Lönekostnadsandel Relativ lönekostnad

Nominella löneökningar, inflation och reallöneförändringar, procent (a) Inflation enligt KPI: 6 Reallöneökningar 5 Nominallöneökningar 4 3 2 1 0 -1 (b) Inflation enligt KPIF: 6 5 4 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Reallöneökningar Nominallöneökningar Inflation (KPIF) 3 2 1 0 -1 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Skillnad mellan faktisk och förväntad (avsedd) reallöneförändring (1) Skillnad mellan faktisk och förväntad reallöneförändring (KPI, inflationsmål) (2) Skillnad mellan faktisk och förväntad reallöneförändring (KPI, uppgivna inflationsförväntningar) (3) Skillnad mellan faktisk och förväntad reallöneförändring (KPIF, inflationsmål) (4) Skillnad mellan faktisk och förväntad reallöneförändring (KPIF, uppgivna inflationsförväntningar) 1998 -2000 1, 6 1, 7 0, 9 1, 0 2001 -2003 -0, 2 -0, 4 2004 -2006 1, 3 0, 8 2007 -2009 0, 3 0, 5 0, 0 0, 2 2010 -2011 -0, 8 0, 3 -0, 4 2012 1, 1 1, 3 1, 0 1, 2 2013 -2015 2, 0 1, 4 1, 2 0, 6

Högre reallöneökningar än förväntat (avsett) vid avtalstillfällena • Argument för att hålla tillbaka reallöneökningarna framöver om parterna vill bidra till lägre arbetslöshet på sikt • Det kräver återhållsamma nominella löneökningar - Riksbanken har inflationsmål, inte prisnivåmål • Inget mönster där högre reallöneökningar än förväntat lett till lägre avsedda reallöneökningar nästa avtalsperiod

Lönekostnadsandel i näringslivet och industrin, procent av förädlingsvärdet 70 68 66 64 62 60 58 56 54 52 50 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Lönekostnadsandel, näringslivet Lönekostnadsandel, industrin

Nettokapitalavkastning och real statsobligationsränta, procent 14 12 10 8 6 4 2 0 -2 1993 1996 1999 2002 Nettokapitalavkastning Real statsobligationsränta 2005 2008 2011 2014

Relativ lönekostnadsandel gentemot 15 EU-länder och 22 OECD-länder 1. 02 1. 00 0. 98 0. 96 0. 94 0. 92 0. 90 1997 1999 2001 2003 2005 Gentemot 15 EU-länder 2007 2009 2011 2013 Gentemot 22 OECD-länder 2015

Förändring av förväntad lönekostnadsandel på lång sikt (i normalt konjunkturläge) • Potentiell produktivitetstillväxt • Inflation vid inflationsmålet • Normal förändring av relativpriset mellan konsumtion och näringslivets förädlingsvärde - normalt ökar konsumentprisindex snabbare än näringslivets förädlingsvärdepris - stigande relativpris för olja - minskande relativpris för investeringsvaror (som ingår i näringslivets förädlingsvärde men inte i konsumtionen)

Potentiell och faktisk produktivitetstillväxt i näringslivet, procent per år 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 1998 2000 2002 2004 2006 Potentiell produktivitetstillväxt 2008 2010 2012 2014 Faktisk produktivitetstillväxt

Förväntad och faktisk relativprisförändring mellan konsumtion (KPI respektive KPIF) och näringslivets förädlingsvärde, procent per år 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 1998 2000 2002 2004 2006 Förväntad relativprisförändring Faktisk relativprisförändring (KPI) Faktisk relativprisförändring (KPIF) 2008 2010 2012 2014

Förändring av faktisk lönekostnadsandel och av förväntad lönekostnadsandel i normalt konjunkturläge, procent 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 1998 -2000 2001 -2003 2004 -2006 2007 -2009 2010 -2011 2012 2013 -2015 Förändring av faktisk lönekostnadsandel Förväntad förändring av lönekostnadsandel på lång sikt

Dekomponering av skillnaden mellan faktisk och förväntad förändring av lönekostnadsandelen på lång sikt under olika avtalsperioder, procent (a) Förväntningsfel för inflationen (KPI) beräknat utifrån inflationsmålet 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 1998 -2000 2001 -2003 2004 -2006 2007 -2009 2010 -2011 (b) Förväntningsfel för inflationen (KPI) beräknat utifrån av parterna uppgivna förväntningar 2012 2013 -2015 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 1998 -2000 2001 -2003 2004 -2006 2007 -2009 2010 -2011 2012 2013 -2015 Skillnad mellan faktisk och förväntad förändring av lönekostnadsandel på lång sikt Produktivitetsavvikelse Relativprisavvikelse Förväntningsfel i inflation

Relativ lönekostnad per timme i tillverkningsindustrin gentemot 15 EU-länder 1. 20 1. 10 1. 00 0. 90 0. 80 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Relativ lönekostnad per timme i nationella valutor Relativ lönekostnad per timme i gemensam valuta

Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin gentemot 15 EU-länder 1. 20 1. 10 1. 00 0. 90 0. 80 0. 70 0. 60 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Relativ enhetsarbetskostnad i nationella valutor Relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta

Vad ska vara styrande för löneökningarna? • Lönekostnadsökningarna i våra europeiska konkurrentländer (Europanormen) - Medlingsinstitutet • Produktivitets- och förädlingsvärdeprisökning i näringslivet (oförändrad lönekostnadsandel) - Konjunkturinstitutet • Samma utveckling av lönekostnadsandelen som i våra konkurrentländer? - AER?

Förändringar av olika mått på lönekostnadsläget, procent per år 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 1998 -2000 2001 -2003 2004 -2006 2007 -2009 2010 -2011 2012 2013 -2014 Justerad lönekostnadsandel för näringslivet Relativ lönekostnadsandel för hela ekonomin gentemot 15 EU-länder Relativ lönekostnadsandel hela ekonomin gentemot 22 OECD-länder Relativ lönekostnad per timme i nationella valutor gentemot 15 EU-länder

Lönekostnadsökningarna på lång sikt • Det internationellt bestämda kapitalavkastningskravet innebär en restriktion på reallönenivån • Högre reallöner förhandlas fram ju lägre arbetslösheten är • Ju mer återhållsamma parterna är, desto lägre blir arbetslösheten som är förenlig med kapitalavkastningskravet • Återhållsamma löneökningar sänker arbetslösheten på sikt (jämviktsarbetslösheten)

Olika bedömningar • Potentiell produktivitetsökning 1, 6 procent per år enligt KI • Normal ökning av näringslivets förädlingsvärdepris 1, 6 procent per år enligt KI • ”Utrymme” för lönekostnadsökningar 3, 2 procent per år enligt KI • Låga lönekostnadsökningar i europeiska konkurrentländer: 2 procent per år? • Teoretiskt möjligt (men ingen rekommendation från vår sida) att ligga under KIs utrymme och samtidigt över Europanormen • Relativprisökning på svenska produkter till följd av demografiskt betingad högre efterfrågan

Löneökningar på kort sikt • Låg inflation och negativ styrränta komplicerande faktor • Normalt höjer Riksbanken styrräntan så mycket att realräntan går upp när löneökningarna och inflationen blir högre • Den mekanismen kan nu vara satt ur spel • Högre löneökningar och inflation sänker realräntan om styrräntan förblir oförändrad • Sannolik depreciering av kronan så att svenska produkter blir relativt sett billigare • Resultat i de nykeynesianska modeller som de flesta centralbanker använder

Komplicerat läge • Sannolikt sämre på kort sikt med mycket låga lönekostnadsökningar än något högre • Bättre på lång sikt med lägre än högre lönekostnadsökningar

Möjliga alternativ • Flerårsavtal - högre löneökningar än normalt i rådande arbetsmarknadsläge första avtalsåret - lägre löneökningar än normalt 2017 -2018 • Ettårsavtal - risk för höga löneökningar i starkt konjunktur läge i nästa avtal - jfr med det ”återhållsamma” ettårsavtalet 1974 och efterföljande lönekostnadsexplosion 1975/76

Vad ska parterna utgå ifrån? • Inflationsmålet eller mer realistiska inflationsförväntningar? • Debatten borde inte handla om inflations-prognosen • Den borde handla om hur stora löneökningar som är lämpliga • Risk att parterna börjar bilda sina förväntningar strategiskt om inflationsmålet missas • Tendens att fackföreningssidan höjer sina förväntningar i förhållande till arbetsgivarsidan när Riksbanken missar inflationsmålet • Svag tendens till större spridning i inflationsförväntningarna på arbetsgivarsidan när Riksbanken missar inflationsmålet

Skillnad mellan fackets och arbetsgivarnas inflationsförväntningar inför avtalsrörelser