KATEGORISERING Generalisering Frdom stereotyp KATEGORISERING vi frsker f

KATEGORISERING Generalisering Fördom stereotyp

KATEGORISERING vi försöker få ordning på vem som är vem och vilken relation de har till oss ”att bringa ordning” Ungefär som att sortera i en bokhylla Vi använder oss an sociala kategorier såsom religion, klass, etnicitet och genus. Dessa sociala kategorier använder vi för att placera människor i fack. Som kategoriserande människor gör vi skillnad på de grupper vi tillhör och dem vi inte tillhör. Vi gör skillnad mellan ”vi” som ingår i gruppen och ”dem” som inte ingår i gruppen.

KATEGORISERING UTGRUPP INGRUPP VS Ingrupp är vi, gruppen som du tillhör. Här finns kärlek, värme, förtroende, tillgivenhet, samarbetsvilja. Vi i ingruppen är ett fint sammansvetsat gäng. Utegruppen är å andra sidan den grupp som vi inte tillhör och som vi inte vill tillhöra. Här råder raka motsatsen – det är kallt, otryggt och man vill inte samarbeta. Ingrupp och utgrupp är sina raka motsatser samtidigt som de förutsätter varandra ingruppen kan inte existera utan utgrupp. Vi kan inte vara ett ”vi” om inte de är ett ”dem”. Den gemensamma andra är betydelsefull för ingruppens sammansvetsning och samarbete. Motvilligheten att samarbeta med ”dem” gör att vi samarbetar bättre. T. ex. krig, politik, fotboll (kan bygga upp en motsättning) Thomasteoremet: ”if men define situations as real, they are real in their consequences” - själva upplevelsen är viktig – motsättningen mellan ingrupp och utgrupp behöver ej vara verklig, utan upplevelsen av motsättningen gör den verklig, vilket skapar verkliga konsekvenser.

KATEGORISERING KONSEKVENSER Generalisering: Att generalisera innebär att man gör generella påståenden om något utan att ta hänsyn till variationer. Man drar alla över en kam. Kan skapa missförstånd och konflikter men också störa kommunikationen med andra eftersom det ger oss förutfattade meningar. Stereotyper: är förenklade bilder som vi använder för att beskriva personer i en viss kategori, de kan vara löst baserade på fakta eller myter. En stereotyp bild av hårdrockare är piercing och nitbälte.

KATEGORISERING KONSEKVENSER Fördomar: fördomar är negativa attityder om andra människor som man inte har något riktigt belägg för. Tex finnar är deprimerade. , att lärarna sätter högre betyg på den andra skolan, maten i kafeterian är äckligare på den andra skolan. Fördomar bygger ibland på bilden av inbillade ingrupper och utgrupper. Vi inbillar oss att det finns en gemenskap som bildar en grupp, tex ”vi män”, ”vi kvinnor” – att detta skulle vara en grupp med gemensamma intressen som tycker och tänker på samma sätt, vilket är en orimlig tanke (man tänker inte likdanat bara för att man tillhör ett kön). Dessa inbillade egenskaper kallas för imaginära gemenskaper. Imaginär gemenskap: inbillad gemenskap i en grupp, att alla i gruppen tänker likadant. Fördomar gror också mellan ingrupp och utgrupp - de grupper som är etablerade och de utomstående. De etablerade är den grupp som var på platsen först och sedan möts av andra grupper som vill in, de utomstående. De etablerade upplever de utomstående som ett hot mot hur de lever och agerar. Ofta uppstår fientlighet mellan de två grupperna, vilket skapar grogrund fördomar. Exempel på detta är svenskar som möts av invandrare som kommer till Sverige. I det mötet bildar de etablerade en ingrupp och de utomstående en utgrupp och i mötet uppstår lätt fördomar.

KATEGORISERING KONSEKVENSER Smittoeffekt/haloeffekt: vanligt vid kategorisering att vissa egenskaper som finns hos vissa inom en kategori också smittar av sig på övriga personer i den kategorin. Kan gälla både positiva och negativa egenskaper. Negativa smitta kallas smutskastning och gör att några individers dåliga beteende smittar av sig på andras – andras uppfattning om gruppen. Tex fotbollshuliganer. Positiv smitta kallas rentvagning vilket innebär att man tillskriver alla inom gruppen de goda egenskaper som finns hos en eller ett antal. Tex att alla svenska kvinnor är blondiner och skönhetsfröknar.