Yx och sgbevis i Torslanda Sj Bevismrke yxa

Yx- och sågbevis i Torslanda Sjö Bevismärke yxa och såg Yxan och sågen är praktiska verktyg samtidigt som de kan skada allvarligt. Aktiviteterna för att få märket är tänkta att ge scouten de färdigheter och kunskaper som behövs för att hantera verktygen på ett säkert sätt. Att jobba med bevismärket innebär både praktiska övningar och samtal om vad som är viktigt att tänka på. Aktiviteterna kopplade till bevismärket görs i ett sammanhang så att det blir tydligt för alla när kunskaperna är tänkta att användas till exempel genom att hugga ved för att kunna göra upp eld eller ta ner ett mindre träd som ändå ska rensas undan. Krav för märke 1. Kunna hugga och såga säkert så att ingen person, du själv eller andra, skadar sig och följa detta när du använder yxan och sågen. 2. Veta hur en såg och en yxa skyddas när man ska ta dem med sig och följa detta när ni ska någonstans. 3. Veta hur en såg och en yxa förvaras när den inte används, både utomhus och inne (på övernattning och i förråd) och följa detta. 4. Kunna använda yxan till att kvista en slana eller stock för att kunna använda den till något. 5. Kunna namnge yxans och sågens olika delar. 6. Kunna slipa en yxa och byta sågblad på en såg. 7. Skogsfolkets hederskodex. Vad du skall kunna praktiskt i korthet: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Beskriva yxans och sågens delar Säkerhet vid hantering av yxa och såg Lämna och ta emot yxa och såg samt bära dem på ett korrekt sätt Slipa en yxa Kvista ett träd Hugga ved Återge skogsfolkets hederskodex Lägga första förband vid skärsår/skador samt stabilt sidoläge Kårens regler För att få använda såg och yxa skall man ha klarat yx- och sågbeviset och gärna sytt på det på sin skjorta om man har en. I andra fall får man inte använda verktygen utom under direkt uppsyn och medgivande av en ledare. I det fall man inte visar på ansvarstagande i samband med hanteringen har alla ledare på kåren rätten att begära att du upphör med användningen. Man kan också bli av med sitt bevismärke om man visar dåligt omdöme. Då får man istället ta om märket under senare tillfälle.

Verktygens delar Alla scouter som vill ta yxa och sågbeviset måste kunna berätta vilka olika delar som det finns på verktygen och förklara var och vad de olika delarna sitter och har för funktion. Scouten skall också veta hur en brynsten ser ut. Yxans olika delar Yxhuvud, nacke, kil, blad, egg, skaft och fodral. Nacke Sågens olika delar Sågblad, tänder, skaft/handtag och sågskydd. Så här hanterar du en yxa • • Kontrollera att huvudet sitter väl fast i skaften innan yxan används Yxan skall vara försedd med ett fodral/skydd, när den inte används. Stå stadigt ha benen brett isär när du hugger. Se till att inte någon står för nära Se till att du har ett ordentligt underlag när du klyver ved Sluta hugga när du börjar känna dig trött eller om någon närmar sig dig. När du förflyttar dig med yxan, greppa runt yxhuvudet med eggen bakåt samt låt skaftet peka uppåt och stödja sig mot armen • När man lämnar över en yxa skall man hålla yxan så att den inte kan skada mottagaren eller överlämnaren. Ett bra sätt är att hålla i yxhuvudet med eggen åt sidan så att mottagaren kan ta skaftet.

Vässa yxan För att kunna vässa yxan behöver man ett bryne och ibland även en fil. Fila gör du om eggen blivit taggig så att eggen får en jämn linje innan du börjar med brynstenen. Det finns flera olika sorters bryne men de flesta behöver lite vätska för att fungera, vatten, saliv eller olja fungerar bra. Det finns också diamantbryn som inte behöver någon vätska. Hur man vässar yxan är dock gemensamt för alla sorters brynstenar: • Fukta brynstenen • Håll brynstenen i 15°vinkel mot yxans blad (vinkeln skall kollas!) • Rör brynstenen i cirkelformade rörelser Fortsätt röra brynstenen i cirkelrörelser tills yxan är så vass som den skall vara. Glöm inte bort att torka av brynstenen efter att du har brynt den och ta hand om brynstenen. Så här hanterar du en såg • • Sågen skall vara försedd med sågskydd över tänderna när den inte används. Se till att sågen är vass, byt annars sågblad Stå stadigt när du sågar Se till att inte någon står för nära Se till att det som du ska såga ligger stadigt före det att du börjar såga Håll inte fingrarna för nära sågen Sluta såga när du börjar känna dig trött Låt inte sågen ligga våt, torka av den när du använt den (annars rostar den). När man lämnar över en såg skall man hålla sågen så att den inte kan skada mottagaren eller överlämnaren. Ett sätt är att hålla sågbladets rygg så att mottagaren kan ta i skaftet. Olika typer av sågar som vi använder i friluftsliv Bågsåg, viksåg, kombinationssåg

Kvistning • Huggriktning: från trädets rotände mot trädets topp • Stå alltid så att det liggande trädet är mellan dig och den sida du ska hugga bort grenen på Att hugga ved Ofta får vedhuggning bara ske inom avgränsade områden, annars bara om det kan göras utom fara för annan. Exempelvis kan det vara direkt olämpligt att hugga ved på samma plats som man lagar mat eller invid eldstaden. Se till att ingen finns i närheten, både vedklabbar och yxa kan fara iväg. Innan man börjar kontrolleras alltid att huvudet sitter väl fast på skaftet. Håll aldrig med handen i vedklabben när du hugger. Istället kan en liten pinne användas för att hålla upp vedklabben. Se till att det är fast stöd under vedklabben, ex en huggkubbe eller stubbe. Hugg inte på gräs (då studsar ofta klabbe/yxa) eller sten (du kan skada yxan). Huggkubben • Huggkubben ska vara lagom hög till din knähöjd • Vedträt ska stå i bortre änden av huggkubben så långt från dig som möjligt Huggteknik • Håll långt ut i skaftet, med rakar armar. • Anpassa avståndet, till det som ska klyvas, med FÖTTERNA - inte med ut armarna Skogsfolkets hederskodex • Jag använder (kniv, ) yxa och såg som verktyg och inte som leksaker • Jag håller verktygen rena och skarpa • Jag är varsam om andras egendom och allt levande

Första förband vid skärsår/skador Att kunna: skillnaden på olika typer av skador och hur de hanteras. Stabilt sidoläge och lägga tryckförband. Man ska alltid försöka få stopp på en blödning så fort som möjligt. Små venösa 1 blödningar slutar och torkar av sig själva under loppet av några få minuter. Man kan tvätta rent och sätta plåster på såret. Mer djupa venblödningar ger mörkt blod i långsam jämn ström. Dessa kan stoppas med lätt tryck med sterila eller rena servetter. Lägg sedan över ett sterilt eller rent förband. Dessa sår ska ofta sys eller limmas ihop och kräver därför behandling av läkare efter avslutad första hjälpen. Artärblödningar 2 kan leda till döden inom loppet av några få minuter. Därför bör man genast ge första hjälpen. Artärblödningar är kraftigt pulserande, sprutande blödningar i takt med pulsen. Blodet är ljusare rött. Första hjälpen vid artärblödningar: • Dessa blödningar stoppas med ett fast direkt tryck mot såret till dess att den blödande får läkarbehandling. Pressa antingen med sterila eller rena förband eller, om dessa inte finns, endast med handen. Om det är möjligt, förbind såret. Om det blöder igenom, pressa igen tills det slutar. Du ska inte ta av förbandet sätt bara ett nytt utanpå. Artärblödningar ska alltid behandlas av läkare efter avslutad första hjälpen. • Lägg personen ned med huvudet lägre än kroppen och benen. Detta gör man för att • hjärnan ska få tillräckligt med syre. Om den blödande kroppsdelen kan placeras högt, minskas trycket och därmed blödningen. • Undvik att tvätta såret i detta fall, det är bråttom! 1 2 Vener är blodkärl som leder syrefattigt blod till hjärtat. Artärer heter de blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens celler.

Extra material Lite yxkunskap Man skiljer mellan några olika typer av yxor. En klyvyxa är ganska tung och har ett långt, rakt skaft. Den har kilformat huvud och med den klyver man lätt tjocka vedklabbar. En huggyxa är också ganska tung, den kan väga mellan 0, 9 -1, 3 kg och har ett ganska långt, något svängt skaft. Huggyxorna används vid grövre arbeten, som trädfällning, kvistning mm. Handyxor är i princip mindre modeller av huggyxor. En handyxa kan lämpligen väga 0, 6 -0, 9 kg och ha ett skaft på 55 -60 cm. En medelstor handyxa är ofta den lämpliga yxan för dagsutfärder eller hajker. Däremot är de mycket små handyxorna, med skaft på 40 -45 cm, alldeles för lätta och klena för att vara användbara i friluftssammanhang. Skaftning av yxa En yxa består av ett huvud och ett skaft. Huvudet har ett öga, där skaftet monteras, nacke och egg. Ögat är ovalt och nacken i regel plan. Om en stump av det gamla skaftet sitter kvar i yxögat så borrar man ur detta, eller knackar försiktigt bort det. Försök aldrig bränna bort skaftstumpen – man riskerar att förstöra härdningen i stålet och få en skör yxa. Välj skaftlängd efter form och vikt på yxhuvudet. Skaftet måste vara helt torrt när det monteras. Gör ett kilspår, och forma skaftet med en rasp så att det passar något trångt i yxögat. Yxhuvudet måste sitta rakt på skaftet. En linje från skaftets bakända ska tangera eggens mittpunkt. Skaftet blir starkare om man täljer eller filar ner översidan av det så att så många av skaftets fibrer som möjligt går genom yxögat. Kapa den utskjutande delen av skaftet några millimeter från yxhuvudet. Slå in en kil (av något hårt träslag) något djupare än skaftets övre ände. Slå ihop skaftänden så att kilen låses fast. Skränka en såg Skränkning kallas tändernas böjning i sidled på sågklingor. Tänderna böjs omväxlande åt sidorna för att snittet skall bli bredare än klingans tjocklek, detta för att inte sågen skall fastna på grund av friktionen. Klingor med någorlunda stora tänder, till exempel de hos vanliga fogsvansar, bågsågar eller cirkelsågar, måste då och då skränkas om. Detta görs med en skränktång. Det är viktigt att skränkningen blir lika stor åt båda håll för att sågningen i materialet ska bli rak.