Workshop infr regionala seminarier remissversion nationella riktlinjer fr

Workshop inför regionala seminarier -remissversion nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016

AGENDAN 10. 00 -10. 10 Välkomna och introduktion 10. 10 -11. 15 Översikt av riktlinjearbetet, Metod och avgränsningar 11. 15 -11. 30 Indikatorer, målnivåer och utvärdering 11. 30 -12. 30 Centrala rekommendationer 12. 30 -13. 30 Lunch 13. 30 -14. 00 Centrala rekommendationer Indikatorer 14: 00 -14: 30 Indikatorer 14. 30 -15. 00 Regionernas/landstingens arbete och regionala seminarier 15. 00 -15. 15 Fika 15. 15 -16. 00 Sammanfattning och diskussion

Deltagare vid dagens workshop Socialstyrelsen Lars von Knorring Sakkunnig Lise Lotte Risö Bergerlind Prioriteringsordförande Anna Westlind Johnsson Projektledare, So. S, Nationella riktlinjer Lena Hansson Delprojektledare, So. S, Nationella riktlinjer Melinda Mild Delprojektledare, So. S, Nationella riktlinjer Riitta Sorsa Projektledare, So. S, Indikatorbaserad utvärdering

Deltagare vid dagens workshop Sjukvårdsregionerna Norra Pia Björk, avd chef psykiatri, Västerbottens ll Susanne Waldau, Strateg kunskapsstyrning, Västerbottens ll Anna Karin Fahlén, Allmänläkare, norrbottens ll Marianne Nilsson, Processledare programområde psykisk hälsa, SKL Stockholm/Gotland Uppsala-Örebro Annika Friberg, Uppsala Örebro sjukvårdsregions utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Christina Lindberg, Lul, rep. i regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Agneta Eklund, Lul, representant i regionala kunskapsstyrningsgruppen Inge Bruce, Lul, ordf. programråd depression Sydöstra Natalie Bertling, Region Östergötland Pia Nordanskog, Överläkare psykiatriska kliniken Us Linköping Anna Karin Lidehäll , Lul Per Olov Gustafsson, L i Sörmland, Rådet för kunsklapsstyrning Västra Götaland Elna Persson Södra Anna Baran, överläkare psykiatri, Landstinget i Blekinge Thomas Lindén, chefsläkare, Region Halland Karta från http: //commons. wikimedia. org/wiki/File: SWE Map_Sjukv%C 3%A 5 rdsregioner. svg

Syfte med dagens workshop ü En ökad förståelse om remissversionen av NR för vård vid depression och ångestsyndrom ü Ge en översikt av den reviderade riktlinjen för vård vid depression och ångestsyndrom ü Genomgång av de centrala rekommendationerna och indikatorerna ü Inleda arbetet inför de regionala seminarierna, inkl. konsekvensanalyser OBS! Arbetsmaterial

Varför nationella riktlinjer? • God vård och omsorg på lika villkor • Använda resurser effektivt • Utveckling och uppföljning av kvalitet 6

Vad är nationella riktlinjer? • Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso och sjukvården och socialtjänsten. • Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd • Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap – en del av evidensbaserad praktik 7

Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: • beslut om resursfördelning inom och mellan olika grupper och verksamheter • beslut om verksamhetsplanering • beslut om verksamheternas organisation • beslut om regionala och lokala vårdprogram. Ta fram vårdprogram Förbättra en verksamhet Fördela resurser

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 De reviderade riktlinjerna ska fokusera på frågeställningar där behovet av vägledning är som störst. • Praxisskillnader (ex. regionala, kön, socioekonomi). • Kontroversiellt område (exempelvis behandling som professionen har olika uppfattning om) • Etiskt dilemma (till exempel riskfyllda behandlingar, utsatta grupper) • Höga kostnader och tveksamhet om nytta. • Behov av utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder En mer avgränsad riktlinje.

Publicering av: Riktlinjer Indikatorer Övergripande tidsplan 8 dec 2016 Hösten. Hö Jan –Mars 2017 Publicering Remissversion NR Depression och ångest Regionala seminarier Vår/sommar 2017 Vetenskapligt underlag sökning, granskning & Vår/sommar 2017 Arbete med remissvar, kompletteringar och indikatorer Höst 2017 Publicering slutversion NR prioritering Arbetsmaterial får inte distribueras Vår 2018 Regional seminarier

Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Resultat Uppföljning Utvärdering Statistik God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Vård och omsorg på lokal och regional nivå Bästa tillgängliga kunskap Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer

Depression och ångestsyndrom Lise Lotte Risö Bergerlind, prioriteringsordföranden 2016 -10 -27

Vad är depression? • En kort beskrivning av sjukdomen

Vad är ångestsyndrom? • En kort beskrivning av sjukdomen

Revidering av NR för vård vid depression och ångest 2010

Revidering av 2010 års riktlinje • • • Tydligare fokus på vägledning till beslutsfattare Nationell utvärdering 2013 Bipolär sjukdom ingår inte Gruppen äldre har inte skiljts ut Från ca 260 till ca 110 rekommendationer (varav 43 rekommendationer är centrala) • Ny metod granska vetenskap (GRADE)

Nationell utvärdering 2013 Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Lars von Knorring, sakkunnig 2016 -10 -27

Nationell utvärdering 2013 Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Förbättringsområden ü Minska den höga dödligheten i kroppslig sjukdom för personer med psykisk ohälsa genom rutiner för hur kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa kan förbyggas, upptäckas och behandlas inom primärvård, psykiatri och somatiska sjukvården ü Rutiner för tidig upptäckt av och diagnostik av kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa ü Tidig upptäckt och diagnostik av psykisk ohälsa ü Förbättra rutiner för självmordsriskbedömning ü Öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling ü Förbättra inrapporteringen av uppgifter till patientregistret 2021 03 07 18

Nationella riktlinjer för vård vi depression och ångestsyndrom 2016 - riktlinjearbetet

Vägen till rekommendationerna Prioritera Formulera frågeställning Tillstånds och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad

Riktlinjeprocessen 2014 FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING 2015 – vår 2016 Höst 2015 – vår 2016 KUNSKAPSUNDERLAG sökning, granskning & evidensgradering REMISSVERSION Regionala seminarier Hämtar in synpunkter SLUTVERSIO N PRIORITERINGSARBETE rekommendationer MÄTA & FÖLJA UPP Sommar – Vår 2017 Vår – höst 2017 • REMISSPERIOD t. o. m. 31 mars • FÖRVALTNING årlig översyn och ev. uppdatering revidering år 3 21

Projektorganisation Projektledning 7 experter Projektledare, Socialstyrelsen 2 Delprojektledare, Socialstyrelsen Kunskapsunderlag SBU, 5 - 30 externa experter Prioritering och rekommendation 20 -25 externa experter Indikatorer 5 -10 externa experter och projektledare, Socialstyrelsen 22

Projektledningen • • • • Lars von Knorring, sakkunnig Lise-Lotte Risö Bergerlind, prioriteringsordförande Johan Lundberg, områdesansvarig medicinsk behandling vuxna Mats Fredriksson, områdesansvarig psykologisk behandling vuxna Gerhard Andersson (t. o. m. mars 2015 psykologisk behandling vuxna) Cecilia Björkelund, områdesansvarig primärvård Ingela Skärsäter, områdesansvarig hälsa och vård Tord Ivarsson, områdesansvarig barn och ungdomar Håkan Jarbin, adjungerad barn och ungdomar Anna Westlind-Johnsson, projektledare, Socialstyrelsen Lena Hansson, delprojektledare, Socialstyrelsen Melinda Mild, delprojektledare, Socialstyrelsen Arvid Widenlou Nordmark , projektägare, Socialstyrelsen

Faktagruppen NR Dep och ångest Medicinsk behandling vuxna Psykologisk behandling vuxna Primärvård Hälsa och vård Barn och ungdomar Fredrik Hieronymus Peter Liliengren Malin André Ingela Skärsäter Mats Johnsson Carl Sellgren Benjamin Bohman Ingmarie Skoglund Catarina Gåvfels Pia Enebrink Mikael Tiger Johannes Björkstrand Eva Arvidsson Lena Hedlund Håkan Jarbin Robert Bodén Björn Philips Sandra af Winklerfelt Axel Nordenskjöld Jonas Engman Marie Kivi Sarah Vigerland Johan Lundberg Erik Andersson Anna Nager Catharina Winge Westholm Hans Ågren Johanna Motilla Hoppe Gudmundur Skarphedinsson Andreas Frick Filip Arnberg Lena Wallin Najah Khalifa

Utvecklat arbetet för att granska och bedöma vetenskapligt underlag • Följer GRADE • I vissa fall, förändrad rangordning av åtgärder sedan 2010 • Lägre evidens Grading of Recommendations Assessment, Development, and Evaluation. (GRADE) Working Group

- Det ska bli enklare att använda nationella riktlinjer: Digitalisering Nationella riktlinjer och indikatorer publiceras på en ny teknisk plattform där användarna kan hämta rekommendationerna och använda dessa på det sätt som passar dem Journalsystem Nationella riktlinjer Användarnas egna digitala verktyg och system Regionala och lokala riktlinjer och rutiner Nya e tjänster Socialstyrelsens webplats

Möjligheter Nationella riktlinjer som strukturerade öppna data ger nya möjligheter att • söka på tvären i riktlinjerna • sätta ihop rekommendationer från olika riktlinjer • visa utvalda delar av en riktlinje • visa målgruppsanpassade rekommendationer • samla information från flera olika kunskapskällor 28

Samordning med Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer • So. S Nationella riktlinjer för depression och ångest publiceras samtidigt som LVs behandlingsrekommendationer för depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom. • LVs behandling rekommendationer och So. S NR olika målgrupp och metod men kompletterar varandra • So. S vetenskapliga underlag tillgängliga för LV • Mål att vara samstämmiga

Patientperspektivet • Nära dialog med patientföreningar under hela projektet – från start till mål • 2 patientrepresentanter (1 från SPES och 1 från RSMH) i prioriteringsgruppen som deltagit i arbetet med att ta fram rekommendationer och prioriteringar 30

Prioriteringsarbetet Lise Lotte Risö Bergerlind, priorieringsordförande

Prioriteringsgruppen Norra Göran Nyberg, psykiater Ulrika Ökvist Dahlberg, psykolog Alexandra Grankvist, arbetsterapeut Monica Engman, specialistsjuksköterska Diana Segerstedt, socionom och Patientföreträdare Pirjo Stråte, Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes stöd, SPES Jimmie Trevett, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH Stockholm/Gotland Anders Klingström, kurator och psykoterapeut Anna Karin Fahlén, allmänläkare Lena Widing, distriktssköterska Ullvi Båve, psykiater Kersti Ejeby, allmänläkare Uppsala-Örebro Adriana Ramirez, psykiater Sydöstra Bjarne Nilsson Olinder, Västra Götaland Ulf Svensson, allmänläkare Jan Svedlund, psykiater Stefan Hugestrand, psykolog och psykiater Malin Bäck, socionom och psykoterapeut Louise Danielsson, fysioterapeut Karin Holmgren Melin, Södra Lena Hedlund, fysioterapeut Anna Santesson, barnpsykiater Harald Aiff, psykiater specialistsjuksköterska Ingvar Karlsson, psykiater Maria Carlsson, barnpsykolog Irene Svenningsson, distriktssköterska Karta från http: //commons. wikimedia. org/wiki/File: SWE Map_Sjukv%C 3%A 5 rdsregioner. svg

Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Prioritering görs på gruppnivå Kostnadseffektivitet Åtgärdens effekt Vetenskaplig evidens Rekommendation 33

Kostnadseffektivitet • Hälsoekonomer har bedömt att alla åtgärder har en låg kostnad per effekt • Kostnadseffektivitetsaspekten har därför inte använts i prioriteringsarbetet för att rangordna åtgärder 34

Principer för rangordning • Hög prioritet (1) ges åtgärder – vid allvarliga tillstånd och stort behov – med stor nytta – med låg kostnad per effekt • Låg prioritet (10) ges åtgärder – med liten nytta i förhållande till kostnaden – där det vetenskapliga stödet är begränsat och det samtidigt finns andra alternativ med bättre effekt eller starkare vetenskapligt stöd 35

Principer för prioriteringen Ickegöra Åtgärder bedöms som icke-göra när åtgärden inte har någon effekt eller åtgärden har mycket sämre effekt än annan behandling eller balansen mellan komplikationer eller biverkningar och effekten är ogynn sam för patienten eller fyndet av en diagnostisk åtgärd inte påverkar den fortsatta handläggningen. Åtgärder som bedöms som icke-göra bör utmönstras ur vården och omsorgen och bör alltså inte utföras alls. 36

Principer för prioriteringen Fo. U Åtgärder bedöms som Fo. U när det väntas eller pågår forskning som kan tillföra kunskap och • det vetenskapliga underlaget är otillräckligt • eller det finns ett motstridigt vetenskapligt underlag för effekten. Åtgärder som prioriteras som Fo. U-åtgärder bör endast utföras inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering. 37

Arbetsgången vid prioriteringen • Webbenkät – enskilt ge en prioritering och kommentar till sin bedömning • Fysiskt möte för att komma fram till konsensus • Harmonisering av alla tillstånd och åtgärder • Välja ut centrala rekommendationer

Centrala rekommendationer – NR Depression och ångest OBS! Arbetsmaterial Lena Hansson, Delprojektledare. Melinda Mild, Delprojkektledare 2016 -10 -27

Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Effektivt omhändertagande Tillstånd Åtgärd Rekommendation Vårdsökande med symtom på Hög tillgänglighet till en primär depression eller ångestsyndrom, barn, bedömning av vårdbehov ungdomar och vuxna Bör (1) Misstänkt depression, misstänkt ångestsyndrom eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna Bör (1) Aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt

Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna Tillstånd Åtgärd SCID I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den Misstänkt depression eller specialiserade vården ångestsyndrom, vuxna MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvård Rekommendation Bör (2) Kan (4)

Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom Tillstånd Depression eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna Åtgärd Somatisk anamnes och somatisk undersökning samt en relevant utredning utifrån anamnesen och undersökningen Prioritering Bör (1)

Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Bedömning av självmordsrisk hos ungdomar och vuxna Tillstånd Åtgärd Rekommendation Baskrav Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnetiska data, bedömning av psykiskt status och en med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk och skyddsfaktorer gjord värdering av risken för självmordshandling. Bedömning av självmordsrisk med instrument som komplement till klinisk bedömning Depression eller Bedömning av självmordsrisk med enbart ångestsyndrom, ungdomar instrument och vuxna Bedömning av självmordsrisk med instrumentet SAD PERSONS Scale som komplement till klinisk bedömning Kan (6) Bör inte (icke göra)

Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression Tillstånd Åtgärd Kognitiv beteendeterapi (KBT) Egentlig depression, lindrig till Interpersonell psykoterapi (IPT) medelsvår, vuxna Antidepressiva läkemedel Prioritering Bör (1) Bör (3)

Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression Tillstånd Egentlig depression, svår, vuxna Egentlig depression, svår, behandlingsresistent, vuxna Åtgärd Rekommendation Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Bör (1) Antidepressiva läkemedel Bör (1) Litium som tillägg till antidepressiva läkemedel Bör (2) Egentlig depression, medelsvår Repetitiv transkraniell till svår, vuxna magnetstimulering Kan (4)

Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression Tillstånd Recidiverande egentlig depression i remission, vuxna Åtgärd Rekommendation Återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel Bör (1) Återfallsförebyggande behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT) Bör (3)

Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar -Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar Tillstånd Depression, barn och ungdomar Åtgärd Psykopedagogisk behandling med fokus på depression Rekommendation Bör (2)

Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar - Behandling av lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar Tillstånd Egentlig depression, lindrig till medelsvår, barn och ungdomar Åtgärd Rekommendation Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (2) Interpersonell psykoterapi (IPT) Kan (5) Egentlig depression, medelsvår till svår, barn och Fluoxetin ungdomar Bör (2)

Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar - Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar Tillstånd Egentlig depression, svår, med psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistenta, ungdomar efter pubertetsdebut Åtgärd Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Rekommendation Bör (1)

Behandling vid ångestsyndrom hos vuxna Behandlingsområde Behandling av generaliserat ångestsyndrom Åtgärd Rekommendation Antidepressiva läkemedel Bör (3) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Kan (5) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (3) Antidepressiva läkemedel Kan (4) Behandling av paniksyndrom Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering och responsprevention Behandling av tvångssyndrom (ERP) Antidepressiva läkemedel Bör (1) Bör (2)

Behandling vid ångestsyndrom hos vuxna Behandlingsområde Behandling av social fobi Åtgärd Rekommendation Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (2) Antidepressiva läkemedel Kan (4) Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumaexponering Bör (3) Behandling vid posttraumatiskt Antidepressiva läkemedel syndrom Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) Behandling med lugnande medel vid ångestsyndrom (generaliserat ångestsyndrom, Bensodiazepiner paniksyndrom, social fobi eller akut stressyndrom) Kan (4) Kan (7) Bör inte (icke göra)

Behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar Behandlingsområde Åtgärd Psykopedagogisk behandling vid Psykopedagogisk behandling med ångestsyndrom fokus på ångest Sertralin och kognitiv beteendeterapi (KBT) som kombinationsbehandling Behandling av generaliserat ångestsyndrom, Kognitiv beteendeterapi (KBT) separationsångest och social fobi Behandling av tvångssyndrom Rekommendation Bör (3) Bör (2) Bör (3) SSRI eller SNRI preparat Bör (3) Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering och responsprevention (ERP) Bör (1) SSRI preparat Bör (2)

Behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar Behandlingsområde Åtgärd Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumaexponering Behandling av posttraumatiskt stressyndrom SSRI preparat hos barn och ungdomar Alfa adrenerga agonister Rekommendation Bör (2) Endast inom ramen för forskning och utveckling (Fo. U) Bör inte (icke göra)

Indikatorer och målnivåer för vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa

Deltagare i expertgruppen Sakkunniga • Lars von Knorring, professor i psykiatri, registerhållare ECT, Uppsala • Cecilia Svanborg, leg psykoterapeut, överläkare psykiatri och registerhållare Sibe. R registret, Stockholm • Agneta Schröder, områdesansvarig rehabilitering, Örebro • Malin André, primärvårdsrepresentant, Uppsala • Tobias Edbom, barn och ungdomar, registerhållare QBUP registret Från Socialstyrelsen • Riitta Sorsa, projektledare indikatorer och målnivåer • Anne Tiainen, utredare • Mikael Havasi, statistik och analysstöd Arbetsmaterial får inte distribueras 55

Indikatorer i nationella riktlinjer Riktlinjeindikatorerna bör i första hand spegla: • De centrala rekommendationerna • Vårdresultat som bedöms vara viktiga att följa över tid (exempelvis dödlighet, komplikationer, upplevt hälsotillstånd) Utvecklingsindikatorer • För rekommendationer som bedöms vara angelägna att följa upp men där datakälla saknas fastställs utvecklingsindikatorer (utveckling av datakälla) Arbetsmaterial får inte distribueras 56

Målnivåprocessen • Utse en konsensusgrupp – Socialstyrelsens expertgrupp – Huvudmannarepresentanter – Professionsföreträdare – Patientföreträdare • Webbenkät (Delphirunda 1 + 2), jan - feb 2017 – Expertgruppen tar fram målnivåalternativ som skickas ut via webbenkät till konsensusgruppens deltagare. – Konsensusgruppens deltagare röstar på ett alternativ eller lämnar ett eget målnivåförslag. – Webbenkäten sammanställs och skickas ut till konsensusgruppen. – Ny röstomgång. Arbetsmaterial får inte distribueras 57

Målnivåprocessen forts. Underlag till konsensusgrupp, mars 2017 • Resultaten från andra webbenkäten skickas till konsensusgruppens deltagare som ett underlag till konsensusmötet. Konsensusmöte, mars 2017 • Heldag i Stockholm Remissrunda, maj-juni 2017 • Remissrunda till landsting/regioner och patientföreningar. Beslut om målnivåer • Socialstyrelsens expertgrupp tar slutlig ställning till inkomna svar. • Målnivåerna fastställs slutligen genom GD beslut. Arbetsmaterial får inte distribueras 58

Var är vi nu? Preliminära indikatorer: • 7 övergripande indikatorer varav 2 utvecklingsindikatorer • 12 indikatorer för barn och ungdomar varav 1 utvecklingsindikator • 18 indikatorer för vuxna varav 3 utvecklingsindikatorer Förutsättningar för uppföljning: • Patientregistret innehåller bra data vad gäller den slutna specialiserade psykiatriska vården • För den öppna specialiserade psykiatriska vården finns enbart uppgifter från läkarbesök • För primärvården saknas all data • Kvalitetsregistret ECT har bra täckning, Sibe. R och Q BUP är under uppbyggnad • Primärvård. Kvalitet/SKL är under uppbyggnad Arbetsmaterial får inte distribueras 59

Regionernas arbete

Vad ingår i nationella riktlinjer • Stöd för styrning och ledning (huvudrapport) – Centrala rekommendationer – Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser – Indikatorer • Bilagor – Tillstånds och åtgärdslista – Alla rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag – Indikatorer för uppföljning och målnivåer – Mest sjuka äldre – Metodbeskrivning • Sökdatabas – Rekommendationerna med tillhörande kunskapsunderlag Allt kan laddas ner på www. socialstyrelsen. se/riktlinjer/nationellariktlinjer 2015 03 23 61

De regionala arbetsgrupperna ska göra en konsekvensbeskrivning • Beskrivning av de ekonomiska och organisatoriska konsekvenser rekommendationerna innebär för regionen • Viktiga resurspersoner är de experter som deltagit i riktlinjearbetet från varje region och programansvariga eller liknande • Förberedelsearbetet kan delas in i två steg: – Ta fram underlag om dagens praxis utifrån rekommendationerna – Utifrån regionens praxis gör arbetsgruppen en konsekvensbeskrivning

Socialstyrelsen kommer att skicka ut arbetsmaterial • Checklista samt mall för konsekvensbeskrivning • Arbetsmaterial – Centrala rekommendationer – Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för några av de centrala rekommendationerna (nationell nivå) – Fullständig tillstånds och åtgärdslista – Detta material får inte spridas utanför arbetsgrupperna! • v 46/mitten november

Regionala seminarier januari – mars 2017 Remisstiden avslutas 31 mars 2017 Datum för regionala seminarier: • 20 januari: Uppsala Örebro sjukvårdsregion • xx: Sydöstra sjukvårdsregionen • xx: Stockholm Gotlands sjukvårdsregion • 9 Mars: Västra sjukvårdsregionen • xx: Södra sjukvårdsregionen • xx: Norra sjukvårdsregionen 2021 03 07 Arbetsmaterial får inte distribueras

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser • Kap 3 ger i remissversion en uppskattning om riktning vad gäller ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av de centrala rekommendationerna • Kostnadsberäkningarna saknar i dagsläget exakta siffror och volymer • Regionala seminarier och regionernas gap analyser kompletterar bilden (patientvolymer, behov av kompetenshöjningar etc) för att kunna göra mera precisa beräkningar av kostnaden • • • Formulering av målnivåer Registeruppgifter Slutliga beräkningar till slutversion

Regionerna ansvarar för arrangemanget kring seminarierna • Förberedelsearbete – Ta fram en regional konsekvensbeskrivning inför seminariet • Välja ut och bjuda in seminariedeltagare – Beslutsfattare, dvs. politiker, verksamhetschefer och andra i landsting och kommuner, samt professions och patient företrädare • Praktiska arrangemang (lokal, lunch, material, m. m. ) • Ge kortfattad presentation av konsekvensbeskrivningen vid seminariet En kontaktperson per region för detta arbete.

Att fundera över i ert förberedelsearbete • Målgrupp: lednings- jämfört med professionsperspektiv • Bjuda in patientföreningar eller patientföreträdare till seminariet • Gruppdiskussioner eller helgruppsdiskussion under seminariet

Några tips till er som är ansvariga för att ordna seminarierna • Se till att du har ett tydligt uppdrag och mandat • Säkra arbetsgruppens sammansättning och legitimitet • Använd riktlinjeexperter i regionen både i förberedelsearbetet och i presentationerna

Tack! Kontakt: Arvid. Widenlou-Nordmark @socialstyrelsen. se 075 -247 39 82 Mer information finns på: www. socialstyrelsen. se

Back up

Indikatorer i nationella riktlinjer

Övergripande indikatorer Nummer Indikator Ö 1 Namn Självmord och dödsfall med oklart uppsåt Indikator Ö 2 Självmord och psykisk sjukdom Indikator Ö 3 Dödlighet bland personer som vårdats inom psykiatrisk vård för depression eller ångestsyndrom Indikator Ö 4* Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet vid depression eller ångestsyndrom Indikator Ö 5* Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen vid depression eller ångestsyndrom Indikator Ö 6 Suicidriskbedömning efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada Indikator Ö 7 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för depression eller ångestsyndrom * utvecklingsindikator Arbetsmaterial får inte distribueras 72

Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom – barn och ungdomar Nummer Indikator B 1. 1 Indikator B 1. 2 Indikator B 1. 3* Indikator B 1. 4 Namn Tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehov Tillgänglighet till uppföljning med förnyad kontakt Somatisk undersökning vid diagnostisering Strukturerad bedömning av beroendeproblematik Indikator B 1. 5 Indikator B 2. 1 Strukturerad bedömning av suicidrisk Psykologisk behandling med KBT vid egentlig depression Indikator B 2. 2 Psykopedagogisk behandling med fokus på depression eller ångestsyndrom Indikator B 2. 3 Indikator B 2. 4 Indikator B 2. 5 Indikator B 2. 6 Indikator B 2. 7 Psykologisk behandling med KBT vid ångestsyndrom Läkemedelsbehandling med fluoxetin vid egentlig depression Läkemedelsbehandling med SNRI eller SSRI vid ångestsyndrom Kombinationsbehandling med KBT och SSRI vid ångestsyndrom Behandling med ECT vid egentlig depression * utvecklingsindikator Arbetsmaterial får inte distribueras 73

Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom - vuxna Nummer Namn Indikator V 1. 1* Identifiering av depression med EPDS Indikator V 1. 2* Tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehov Indikator V 1. 3* Tillgänglighet till uppföljning med förnyad kontakt Indikator V 1. 4 Diagnostisering med klinisk bedömning kompletterad med strukturerad intervju Indikator V 1. 5 Somatisk undersökning vid diagnostisering Indikator V 1. 6 Strukturerad bedömning av beroendeproblematik Indikator V 1. 7 Strukturerad bedömning av suicidrisk * utvecklingsindikator Arbetsmaterial får inte distribueras 74

Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom - vuxna Nummer Indikator V 2. 1 Indikator V 2. 2 Indikator V 2. 3 Indikator V 2. 4 Namn Psykologisk behandling med KBT vid egentlig depression Psykologisk behandling med IPT vid egentlig depression Psykologisk behandling med KBT vid ångestsyndrom Läkemedelsbehandling antidepressiva vid depression eller ångestsyndrom Indikator V 2. 5 Läkemedelsbehandling antidepressiva vid svår egentlig depression Indikator V 2. 6 Läkemedelsbehandling med lugnande medel vid ångestsyndrom Indikator V 2. 7 Indikator V 2. 8 Följsamhet till antidepressiv läkemedelsbehandling Behandling med ECT vid egentlig depression Indikator V 2. 9 Behandling med r. TMS vid egentlig depression Indikator V 2. 10 Psykologisk behandling med KBT eller IPT eller läkemedelsbehandling antidepressiva vid egentlig depression Psykologisk behandling med KBT eller läkemedelsbehandling antidepressiva vid ångestsyndrom Indikator V 2. 11 Arbetsmaterial får inte distribueras 75