Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo bo Akademi

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2006 www. fsu. edu/adult-ed/jenny/philosophy. html VUXENPEDAGOGIK Folkbildning – vuxenutbildning- livslångt lärande och de filosofiska utgångspunkterna utgångspunkt – medel – mål ? ?

Vuxenutbildningens historia och filosofi Syfte Mål Den lärande Läraren Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2006 www. fsu. edu/adult-ed/jenny/philosophy. html Liberal Progressiv Behavioristisk Humanistisk Radikal Mångsidig utveckling av intellektet Praktisk kunskap, problemlösningsfärdighet – reformera samhället, bidra till social förändring Beteendeförän dring, männis- kans, mänsklighetens över- levnad Personlig utveckling, självförverkligande, öppenhet, fortlöpande inlärning, utveckling Grundläggan de social, politisk, ekonomisk förändring genom utbildning Intellektuell, kultiverad kunskapssökare Den lärandes behov, intressen och erfarenheter plattformen Aktiv, agerande, prövar på nytt, får feedback från omgivningen Motiverad, självstyrd, ansvarsfull gällande lärandeprocessen Jämlik med läraren, personlig autonomi Expert, auktoritativ kunskapsförmedlare styr Organisatör, guide för lärandeprocesserna stimulerar, utvärderar Ledare, kontrollant utformar lärandemiljöer Underlättare, hjälpare, kompanjon skapar möjligheter Provokatör, antyder om möjligheter, riktning

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2006 www. fsu. edu/adult-ed/jenny/philosophy. html Liberal Progressiv Behavioristisk Humanistisk Radikal rationellt tänkande, intel, lekt, allmänbildning problemslösning, pragmatism, demokrati, livslångt lärande, socialt ansvar stimulus-respons, kompetens, färdigheter, försökmisstag, feedback erfarenhetsbaserad inlärning, frihet, självstyrning, samarbete medvetandegörande, autonomi, kritisk tänkande, social handling dialektisk, föreläsning, studiegrupper, kritisk reflektion problemlösning aktivitet, experiment, projekt programmerad undervisning, undervisningsmaskiner erfarenhetsmässig, arbete och diskussion i grupper, självstyrning dialog, problemställning, interaktion, diskussion auktoritet Västvärlden Sammanhanget Omgivningen Den lärande Politisk/ekonomisk ojämlikhet tidsperpektiv klassisk grekisk kultur 1800 -talet, pragmatisk, empirism 1920 -talet 1950/60 -talet representanter Sokrates, Platon, Aristoteles Pestalozzi, Dewey, Lindeman Rousseau, Ro. Watson, Skinner, Thorndike, gers, Maslow, Viktiga begrepp Metoder Knowles 1800 -talet/ anarkism 1960 Freire, Illich

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Andragogik och självstyrd inlärning (Knowles) € Förmågan till självstyrning utvecklas kontinuerligt under livets gång € Enorm påverkan på vuxenpedagogisk praxis € Individen i centrum, godhet och potential hos varje människa, kapacitet att förverkliga sig själv samt autonomi och självstyrning som kännetecken för vuxenhet € Individualism och på ”företagsamhet” grundad demokrati Fenomenologi (Stanage) € Den vuxne studerande som person € Fokusera känslor, erfarenheter och medvetenhet, och speciellt de enskilda personernas fria och avsiktliga handlingsmotiv € Ta fasta på hur erfarenheter omvandlas till medvetenhet € Förstå essensen i ett så betydelsefullt socialt fenomen som vuxenutbildning

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Världsbildskonstruktion (Mckenzie) € Ta fasta på de fortlöpande utvecklingen och mognaden gällande förståelse € Hur man konstruerar och förstår världen, verkligheten, de andra och sig själv € Vuxenutbildningens främsta mål är att bidra till världsbildskonstruktionen och sökandet efter personlig mening € Tänkandet och kunnandet en systematiskt, balanserad och produktiv process € Koppla erfarenheter, idéer, ställningstagande och trossystem till en meningsfull helhet Perspektivförändring (Mezirow) € Rötter i kognitiv psykologi, psykoterapi och kritisk social teori € Vuxenheten en lång process av personlig meningsskapande då de under tidigare skeden av livet erhållna antaganden och värderingarna omprövas (meningsperspektivet förändras) € Inlärning i vuxen ålder en fortlöpande tolknings- och omprövningsprocess € Undervisningen och aktiviteterna skall stöda den vuxne i de meningsskapande aktiviteteten

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Kritisk teori € Utgångspunkt i Habermas (kommunikativ handling, praxisen som en dialektisk process) € Kunskap som ideologi, kulturell reproduktion, den sociala kontrollens makt € Betrakta frågan om autonomi, individualitet och jämlikhet utgående från ett ideolo giskt perspektiv i stället för att ta fasta på tillgång till och utbud av utbildning € Utgå från de filosofiska och politiska principerna bakom vuxenutbildning i stället för att ta fasta på metoder, planering och administration € Kritisk analys av de politiska, ekonomiska och sociala aspekterna av vuxenut bildning och dess organisation Feministisk teori € Rötterna i radikal filosofi, kritisk teori och humanistisk psykologi € Förklara de ojämlika maktförhållanden som baserar sig på kön, ras eller klass € Leder till förtryck av kvinnorna vilket som kommer till uttryck i vuxenutbildnings systemet, som är ett patriarkalt system trots att majoriteten kvinnor € Feministisk pedagogik emancipatorisk och bemyndigande (empowering) € Utgå från kvinnans mera empatiska och känslomässiga förhållningssätt till verkligheten

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Den aktuella situationen Den progressiva inriktningen, baserad på rationalism och pragmatism, har varit den mest genomträngande men inte medfört någonting nytt under de två senaste seklerna Mycket av den praktiska vuxenutbildningen baserar sig på behavioristiska principer och procedurer Retoriken inom vuxenutbildning präglas av den humanistiska inriktningen och betonat betydelsen av individens tillväxt och utveckling Den radikala kritiken har inte haft nämnvärd betydelse för utformandet av den praktiska vuxenutbildningen men erbjuder ett alternativt perspektiv på såväl praktik som teori

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2006 Finger, M. 1995 Adult education and society today I slutet av 1970 -talet tre övergripande paradigm/filosofiska inriktningar inom vuxenpedagogiken och –utbildningen € Lifelong education based on scientific humanism € Radical adult education based on political empowerment € Andragogy based on the idea of human development Fokusering på utvecklings- och kognitiv psykologi Den lärande individen som primär intresse- och forskningsobjekt De tre paradigmen kan betraktas som respons till eller försök att klara av de utmaningar som snabb industriell utveckling och uppkomsten av välfärssamhällen medförde: ”With the help of enlightened, responsible and skilled subject-persons adult education theorists argued again in the 1960´s and early 1970´s that human society would be able to master the additional challenges posed by industrial development. ”

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Adult education and society today 1990 -talet uppmärksamhet vid nya utmaningar Den industriella utvecklingens biofysiska effekter och begränsningar Den sociokulturella förändringen (fragmenteringen) - kopplingen mellan individuell och kollektiv utveckling håller på att försvinna - social fragmentering (förlorade kollektiva projekt, defensiv fundamentalism) den upplysta, subjektpersonen tar hand om bara sig själv

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Adult education and society today Vad hände med de tre paradigmen ? Livslångt lärande blir en autistisk diskurs som förlorar kontakten med verkligheten - att främja utveckling och öka konkurrenskraften blir ohållbart då de biofysiska gränserna kommer emot Andragogik och främjandet av individuell utveckling bidrar till ökad individualism, egoism, narcissism i en redan individualiserad värld - kritiskt tänkande har blivit en av överlevnadskvalifikationerna Den radikala inriktningen har förlorat sin verksamhetsarena - det tidigare politiska systemet som man kritiserade har förlorat sin bety delse - de viktiga (politiska) besluten görs ovanför (på en global nivå) eller under (på en lokal nivå) det traditionella nationalstatliga planet

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1990 Does adult education need a philosophy? Behovet att skilja åt Vuxenlärande: Alltid samtidigt individuellt och socialt, den betydelse lärande har för den vuxne och dess funktion i samhället (hermeneutisk analys) Vuxenutbildning: En normativ referensram, vägledande princip, samhälleligt definierad (strukturell analys) De två perspektiven borde överensstämma

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Does adult education need a philosophy? Den konventionella utbildningens filosofi Upplysning, det moderna projektet (rationalitet, utveckling, tillväxt) Givna standarder, fria/självständiga/ansvarstagande/medvetna individer Vetenskap, tekniska framsteg, behärska/kontrollera natur, historia Vuxenutbildningens (folkbildningens) framväxt Spontant lärande anknytning till vardagsverkligheten och vardagliga problem (praxisförankring) Respons till de brister och olägenheter som åstadkommer p. g. a. modernisering och industrialisering ”Repareringsaktivitet” Community Education, Education Permanente, Folkhögskolor

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Does adult education need a philosophy? Industrialisering -> lett till individualisering, fragmentering, apati, utslagning m. m. Reaktioner inom ramen för vuxenlärande: 1. Personlig utveckling (på fritiden) som reaktion på meningslösheten på arbetsplatsen 2. Kvalitetscirklar som reaktion på specialisering och fragmentering i anknytning till produktionsprocesserna, de traditionella problem lösningsprocesserna ”Illustrate best the direction adult learning is taking, away from passive function of adapting and coping with change, to new function and meaning of dealing more actively and more creatively with the more and more numerous and more fundamental counterproductivities of industrialization. ”

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Adult education and society today Learning our way out Klara av att hantera osäkerhet, kriser, otydliga problem - Kollektiva lärprocesser i anknytning till vilka man relaterar kunskaper och färdigheter till globala, biofysiska och sociokulturella utmaningarna - Att undervisa och predika färdiga lösningar till individer måste ersättas kollektiva, horisontella, vertikala och tvärdisciplinära lärprocesser - Lärandet skall ske på lokal plan – i de vardagliga och naturliga sammanhangen Social learning – modeller: community development, learning organisation Beakta kopplingar mellan individ och kollektiv (individuell och social inlärning) kopplingar mellan inlärning och förändring hela människan i sitt naturliga och vardagliga sammanhang Ge underlag för att man skall kunna orientera i dagens komplexa samhälle

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Vår tid - början av det tredje årtusendet Vad är det frågan om? -> Kompetensutveckling som motiveras med förändring och utveckling !!? ? individualisering och privatisering av inlärning och utveckling av personlighet, identitet, moral. . . marknadens retorik – ständig brist på kvalifikationer (de/apolitiskt perspektiv) man skall utbildas/undervisas i att leva sitt liv osäkerhet, ovisshet, otrygghet (Baumann, Z. På spaning efter politiken) livspolitik, identitetspolitik, representationspolitik, . . . . individualisering, fragmentering, specialisering, valmöjligheter, frihet(er? ) överflöd av alternativ, valmöjligheter, information, kanaler, identiteter, resmål. . . upplevelse-ekonomi, vars drivkraft är berättelser (ML-Pollari/Bisnes. fi 6 -7/2001) berättelser, metaforer, bilder, vokabulärer från logik till etik (G. H. von Wright Helsingin Sanomat kuukausiliite, september 2001)