VUXENUTBILDNING I ETT SAMHLLSPERSPEKTIV Vren 2008 Infr den

VUXENUTBILDNING I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Våren 2008

Inför den avslutande kursen för grundstudier VAD ÄR VUXENPEDAGOGIK?

Första föreläsningen

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxna lär sig och utvecklas Medvetet/målinriktad – omedvetet/spontant. . och allt detta påverkar samhället samt organiseras/styrs inom samhället tillsammans med andra i organisationer av olika slag På egen hand, individuellt Under hela sitt livsförlopp

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Pilkarna utanför Sandö

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Pilkarna utanför Sandö Vem är de? Varför pilkar de? Vad gör de då de inte pilkar? Vilka inlärningsprocesser ingår i pilkandet? Deltar de i vuxenutbildning? Om ej – varför inte? Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Thailandsturisterna

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Thailandsturisterna Vem är de? Varför reser de till Thailand? Vad gör de då de inte reser? Vilka inlärningsprocesser ingår i resandet? Deltar de i vuxenutbildning? Om ej – varför inte? Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Fotbollspelarna

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Fotbollsspelarna Vem är de? Varför spelar/tränar de fotboll? Vad gör de då de inte spelar/tränar? Vilka inlärningsprocesser ingår i spelandet? Deltar de i vuxenutbildning? Om ej – varför inte? Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Deltagarna i läsecirklar

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Deltagarna i läsecirklar Vem är de? Varför läser böcker/deltar i läsecirklar? Vad gör de då de inte gör detta? Vilka inlärningsprocesser ingår i läsandet/deltagande? Deltar de i vuxenutbildning? Om ej – varför inte? Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING LIVSLÅNGT LÄRANDE som policy Vuxenpedagogik Samhällsnivå Fritt bildningsarbete Vuxenutbildning Fritt bildningsarbete Vuxenundervisning och - inlärning Organisationsnivå Livslångt Lärande som praxis Individnivå Vardagslärande

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING LIVSLÅNGT LÄRANDE Ersätter och erövrar vuxenpedagogiken som vetenskapsområde – betonar dess tvär- eller flervetenskaplighet, dess karaktär som samhällsvetenskap med studieobjektet den vuxnes lärande och verksamhet i olika sammanhang Normativ alla Deskriptiv måste lära sig genom hela livet! hur lär sig människor i olika sammanhang? Vuxenpedagogikens kritisk-normativa utgångspunkt (repair-activity) hotad Då det livslånga lärandet utvidgar medvetenheten för lärande i olika sammanhang (vardagslärande) blir behovet av koordinerande helhetsstrategier större Europeisk (vuxen)utbildningspolicy Active citizenship, social inclusion, personal fulfilment, employability/adaptability

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING LIVSLÅNGT LÄRANDE I ett efterindustriellt samhälle ersätts den återkommande utbildningen med livslångt lärande som är till sin karaktär/kvalitet någonting helt nytt? Kunskap och information måste utvidgas/ersättas av kunnande, som antas på ett djupare och flexiblare sätt täcka människans förmågor och kvaliteter (kärnkunnande – toppkunnande) Social kompetens – ett likadant, (för) flexibelt samlingsbegrepp = social flexibilitet, elastiska människor Livslångt lärande aktiverar förutom de olika kontexterna för inlärning de immateriella kapitalformerna; human kapital; socialt kapital, identitetskapital samt det som vi inte kan artikulera, dvs. Tyst kunskap Explicit Verbaliserbar kunskap Fokuserad kunskap Tyst kunskap

HUMAN CULTURAL SOCIAL IDENTITY CAPUT = HEAD

”RELATIONSHIPS HUMAN CAPUT = HEAD MATTERS” CULTURAL SOCIAL IDENTITY ”The theory of social capital is, at heart, most straightward, Its central thesis can be summed up in two words: ” Field, J. 2003. Social capital

… i Svenskfinland

. . men övrigt i vårt samhälle BARBECUING ALONE

Folk as a cultural category IDENTITY CAPITAL Selfconcept Health Skills Knowledge Qualifications HUMAN CAPITAL Folk as a political category? Networks Associations Family, friends SOCIAL CAPITAL Folk as a social category

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING PISA?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING PISA FOR ADULTS VAD ÄR DET MAN ÄMNAR TA FASTA PÅ OCH MÄTA? DVS - VAD ÄR HUMANKAPITAL?

Andra föreläsningen

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING VUXENPEDAGOGIK?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING VUXENPEDAGOGIK Hur vuxna lär sig och hur man lär vuxna? Inlärningspsykologiskt och didaktiskt perspektiv Vuxenlärarrollen från föreläsare. . Mentor Inom ramen för vuxenutbildning (formell) Varför vuxna lär sig (inte lär sig) Motiv och Mål Hur går lärandet till? Livslångt, -brett och -djupt lärande De vuxnas aktivitet, verksamhet och därmed lärande i diverse sammanhang. Lärande som tolkning av och meningsskapande kring/förståelse sina aktiviteter i olika sammanhang Livserfarenhet, -situation påverkar tolkningarna och förståelsen (kan uppfattas som kritik och ifrågasättande) Vuxna lär sig och utvecklas som människor/individer/ arbetstagare/medborgare i mötet med andra vuxna/människor

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskaper och färdigheter Emotioner, motivation och intresse Inlärnings- och utvecklingsprocesserna har att göra med Det (sociala) sammanhanget Illeris, K. 2001. Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING 3. Olika sammanhang för livslångt lärande Individuellt, i grupper som uppstår spontant FÖR KULTUREN 3. Informellt INDIVID fortlöpande tillfällig-spontan i vardagen inlärning 1. Formellt 2. Nonformellt MEDBORGARE ARBETSTAGARE Inom utbildningsystemet Inom arbetslivets organisationer, FÖR SAMHÄLLET FÖR PRODUKTIONEN intressegrupper av olika slag Källa: Tuomisto 1994

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING 3. Informellt INDIVID 1. Formellt 2. Nonformellt MEDBORGARE ARBETSTAGARE

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING historia - nutid - framtid Vuxenhet Samhället Vuxenhet (Vuxen)utbildningssystem Vuxenutbildningsorganisation inlärning mötet erfarenheter Undervisning erfarenheter Inlärning Företag X vardagssfären samhällsstrukturerna vardagssfären

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING INDUSTRISAMHÄLLE Det som vuxna som arbetstagare fysiskt presterade Effektivitet, produktivitet i arbetsprocesserna Fritid för vila och rekreation (uthållighet, noggrannhet) Fritid - arbetstid Formellt vuxenlärande inom vuxenutbildning Utbildning - kurser KUNSKAPSSAMHÄLLE Kreativitet, innovativitet, nyskapande - det kognitiva Behov av att dra nytta av de mänskliga egenskaperna/förmågorna Lärande, social samspel, kunnande, erfarenhetsbaserad tyst kunskap Skillnaden mellan fritid och arbetstid försvinner Informellt vuxenlärande Workplace, work-based learning Handledning, mentorskap

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING ORGANISERING AV ARBETE Från till Vilket kunnande behövs? Eller ORGANISERING AV VUXENLÄRANDE

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Aktiv medborgare = aktiv deltagare i vuxenutbildning (Forskning om) deltagande i vuxenutbildning Kritiska synpunkter Är deltagandet alltid entydigt bra och gott? Vuxenutbildaren som missionär/räddare i nöden som hjälper de stackars vuxne att anpassa sig Är endast lärandet i formella sammanhang legitimt? Urval av innehåll och metoder ej enbart teknisk och neutral process Varför hanterar man vuxna enbart som individer? . . frånkopplade sina sociala referensramar Är icke-deltagande endast beroende av olika hinder och motivationsbrist? Eller kanske ett medvetet val!

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING PISA FOR ADULTS Human kapital är lika med Kognitivt kunnande Arbetsplatskunnande Användning av IKT Medialäsfärdighet Skapa ny kunskap och kommunicera den i växelverkan med andra

Tredje föreläsningen

Vuxenutbildning i Norden och i Finland Enligt Nordic Adult Education Compared @ Det genomsnittliga deltagandet (andel av vuxna) klart högre än i övriga världen @ Skillnaden mellan Norden och den övriga världen mindre då det gäller arbetsrelaterad vuxenutbildning -> Nordisk folkbildningstradition @ Inga könsskillnader i Norden beträffande arbetsrelaterad vuxenutbildning @ Skillnaderna i deltagandet i hela vuxenutbildningen mellan åldersgrupperna/generationerna dock stora (särskilt Finland) @ Skillnaderna i deltagandet i hela vuxenutbildningen mellan vuxna med olika utbildningsbakgrund (endast folk/grundskola - utbildning på andra stadiet/ högre utbildning) stora (särskilt Finland)

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxenpedagogik och vuxenutbildning i vår tid Ulrich Beck (2000): Brave new world of work Den första moderniteten: Antingen-Eller Den andra moderniteten: Både-Och Universitetsstuderande – arbetstagare Universitetsstuderande – förälder Vuxen arbetstagare – livslång studerande Arbetstagare – arbetslös Företagare – arbetstagare PILKAREN?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxenutbildning som återkommande utbildning vuxenhet Vuxenhet? Livslångt lärande i ett kunskapssamhälle

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Från fritt bildningsarbete till livslångt lärande eller fritt bildningsarbete och livslångt lärande LIFELONG ACTIVE Popular and community education SOCIAL LEARNING CITIZENSHIP Adult and continuing education CAPITAL

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskapsekonomi i kunskapssamhället KUNSKAP EMOTION Vuxen pedagogik LEDNING INTELLIGENS Ekonomi Organisationsteori Företagsledning Lärande organisation SOCIAL KAPITAL KOMPETENS Academill – Kunskapskvarnen !!

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxenutbildning – för vem och för vad? I samhällets tjänst: duktiga, skickliga och aktiva medborgare som bidrar till samhällsutvecklingen och –anpassningen I arbetslivets och organisationernas: duktiga, skickliga och innovativa arbetstagare som bidrar till organisationers överlevnad och framgång I de vuxnas tjänst: Verksamhet som bidrar till att de vuxna kan orientera sig i sin tid och sitt samhälle samt klarar sig på arbetsmarknaden

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Sivistyksellinen aikuiskasvatus Jälkimoderneissa käytännöissä tarvittavat taidot ja toiminta. Taito oppia tuntemaan itsensä, pitämään huolta itsestään että huolehtimaan toisista ihmisistä ja ympäristöstään. Taitoa huolehtia itseään koskevista asioista, muodostaa kriittisesti oma käsityksensä yhteisistä asioista ja tarpeen tullen ottaa niihin julkisesti kantaa. Sivistyksellisen aikuiskasvatuksen tehtävänä on tukea yksilöitä ja ryhmiä sivistyksellisen elämäntaidon saavuttamisessa, ylläpitämisessä ja uudentamisessa? Osallistua arkielämän moninaisiin toimintoihin niistä oppien ja niitä rikastuttaen. Sivistyksellisen aikuiskasvatuksen lähtökohta voisi olla ihmiselämän arvon kunnioittaminen sellaisenaan. Sivistyksellisyydellä persoonallinen, sosiaalinen, globaali ja ekologinen ulottuvuus

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Identitetskapital Livsstil jaget terapi ínstitution Vuxenlärandets tre funktioner Social medvetenhet aktivitet Yrke och arbetsliv medborgarskap politik det sociala Social aktion utbildning kapital Human kapital

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxna lär sig och utvecklas Medvetet/målinriktad – omedvetet/spontant. . och allt detta påverkar samhället samt organiseras/styrs inom samhället Fritt bildningsarbete folkbildning På egen hand, individuellt Under hela sitt livsförlopp

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vapaa sivistystyö – Folkbildning – Folkeoplysning Kansa folk Vapaus frihet Sivistys valistus bildning - upplysning Att bli människa och medborgare Bli någon eller något ? Become someone or something?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Att bli människa och medborgare? Bli någon eller något ? Lag om fritt bildningsarbete (Nr 632/1998) 1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländka samhället Frihet från eller frihet till?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vad är folkbildning? Idé, ideologi, uppgift Mål, utgångspunkter, processer, utfall Dynamik, mångfald, koppling till livs- och erfarenhetsvärlden, aktivitet, jämlikhet, frivillighet, eget initiativ En bildad och ansvarsfull medlem i samhället och olika samfund Organisation(sformer) Folkbildningsorganisationer och förbund Folkhögskolor, studieförbund (medlemsförbund/-föreningar), arbetar- och medborgarinstitut Arbetsformer Undervisning och inlärningsmetoder studiecirkel, internat dialog Innehåll allmänt bildande allmänbildning levande ord

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Hur definierar man FBA inom FBA? Medborgarinstituten A. B. C. D. E. Hänvisning till lagen om FBA Allmänbildande kommunal (vuxen)läroanstalt En lokal aktör som svarar mot lokala behov Ett medel för att inhämta kunskaper och utveckla färdigheter Fria och frivilliga aktiviteter på fritiden Folkhögskolorna A. B. C. D. I linje med lagen om FBA Pedagogisk och innehållslig frihet – inga examen Kristen syn på världen och människan Människans holistiska tillväxt Studiecentralerna A. Hänvisning till lagen om FBA B. Medborgerlig fostran C. De utbildningsbehov som den egna målgruppen har

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vad gör man på arbetar- och medborgarinstituten? ~ Väver mattor som ges som julklappar till bekanta ~ Bygger båtar under största möjliga tystnad ~ Sjunger i en självtillräcklig kör ~ Surfar på internet ~ Lär sig att placera möblerna på rätt ställen därhemma ~ Repeterar grunderna i engelska för tionde gången ~ Jumppar ~ Leviterar ~ Skolar och drillar hundar ~ Lär sig att koka hembrännt

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING De grundläggande värdedimensionerna i vuxenutbildning INDIVIDEN Studier som ett medel Självstyrd Frivilligt deltagande SAMHÄLLET Utifrån styrd Påbjudet deltagande Studier med egenvärde Som en livsform Fritt bildningsarbete Yrkesutbildning

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Den Nordiska folkbildningstraditionen Popular education A strive for social change Folk enlightenment Citizens in civil societies Nordic tradition of of adulteducation Individual growth and development Liberal education Sense of community and belonging Community education

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxna lär sig och utvecklas Medvetet/målinriktad – omedvetet/spontant. . och allt detta påverkar samhället samt organiseras/styrs inom samhället Vardagslärande i lokalsamhällen Community adult education På egen hand, individuellt Under hela sitt livsförlopp

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Definitioner på utbildning i lokalsamhällen Syftet med utbildning i lokalsamhällen är att med hjälp av pedagogiska och utbildningsmässiga åtgärder främja människors (som lever inom ett avgränsbart geografiskt område) vilja och kapacitet att förbättra sin livskvalitet Community education can be defined as all educational activities that support organisations, groups and individuals in their functioning in the community. Lokalsamhälle: Människor som bor på ett i någon mening avgränsbart område och som på grund av detta har regelbundna kontakter med varandra. Den regelbundna växelverkan leder till att människor med tiden utvecklar en känsla av samhörighet, vilken man även ger uttryck för genom olika typer av symboler.

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING från gemeinschaft . . till en lättsam nysamhöriget

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING DET FRIA BILDNINGSARBETET I ETT ORGANISATIONSPERSPEKTIV Det fria bildningsarbete och folkbildarna måste ut ur sina institut och söka sig till de människor, de utslagna som inte aktiverar sig själva Hur aktivera en man i medelåldern, som varit länge arbetslös, vars sociala umgänge mycket begränsat, som bor ensam i sin lilla stuga, som inte läser dagstidningar och som tar sig en hutt då och då? Uppsökande verksamhet (hakeva toiminta, outreach work) Alla har något intresse och känner någon – man aktiverade en av byns frontfigurer, med högt socialt kapital – hoppade in i bilen och började köra runt till de ensamma männen – man samlades kring intresse för fiske – först gick man och fiska tillsammans, därefter ordnades olika diskussions- och utbildningstillfällen kring fiske samt kurser i tillverkning av beten – senare startade man ett litet företag för tillverkning av fiskkonserver – några sökte sig till yrkesstudier vid den lokala yrkesläroanstalten

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Utbildning i lokalsamhällen Utgångspunkt, plattform och metod: Människors vardagliga problem, behov och intressen Verksamheten och den inlärning som följer av olika aktiviteter har sin utgångspunkt i de resurser som redan existerar i lokalsamhället (att identifiera, utveckla och förädla dessa resurser) Syftet och målet är att förbättra och utveckla livskvaliteten och påverkansmöjligheterna genom att fokusera och sträva efter att påverka de existerande sociala, kulturella och ekonomiska realiteterna Alltid i någon mening politiskt och värdeladdat !!

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Exempel på utbildning i lokalsamhällen Kopplingen till det existerande utbildningssystemet Svag Aktivitet och processer Stark Community TV/Radio Community Theatre Outreach Work Community school Mål och resultat Community work/ development Outreach work Menevä < herättävä < hakeva toiminta

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Olika former av utbildning i lokalsamhällen Liberal models of community adult education Liberating models of community adult education a) Adult education of b) Adult education for c) Adult education in Brookfield, S. 1983 the community

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxna lär sig och utvecklas Medvetet/målinriktad – omedvetet/spontant. . och allt detta påverkar samhället samt organiseras/styrs inom samhället VUXENLÄRAREN På egen hand, individuellt Under hela sitt livsförlopp

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Undervisning av vuxna är alltid en etisk handling, i vilken de i samhället gällande ideologierna, behoven och målen återspeglar sig. Samhället har ett övergripande ansvar för vuxenutbildningen (-undervisningen) och dess utformning. Den etiska aspekten utvidgas att gälla utbildningspolitik. L mötet S Förhållandet mellan vuxenlärare och -studerande; prestation eller växelverkan? Undervisning-inlärning är samtidigt ett uttryck för och en förutsättning för den enskilda människans liv.

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING I företag/organisationer pratar ledarna idag om sina medarbetare som familj eller team. Vad följer av detta med tanke på personalutbildningen? Hur utbildar och undervisar man sina familje- eller teammedlemmar? L mötet MA Vad innebär uttrycket ”kunskap är makt”i det kunskapssamhälle som vi lever i? Vad är makt och i förhållande till vad? Hur kommer makt till uttryck? Vad följer av maktutövande? Till exempel i samband med universitetsstudier? Blir eller är makt ett värde i sig?

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxenlärarens nya roller eller splittrade yrkesroll Estradören förmedlar kunskap genom föreläsningar och utvärderar detta genom övningar och prov (20 -40%) Tutorn skapar förutsättningar för lärande genom stöd, diskussioner och feedback (15 -30%) Tränaren övar sina studeranden att ständigt förbättra sin prestation (1530%) Mästaren agerar som en kunnig modell i inlärning av praktiska färdigheter (0 -5%) Producenten skapar en stimulerande fysisk omgivning och allmänna förutsättningar för självstyrda inlärningsprocesser (5 -10%) Virtualläraren fungerar antingen som en stödperson i ett virtuellt sammanhang eller producerar studiemateriel som de studerande kan arbeta med på egen hand (0 -15%)

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Vuxenlärarens nya roller eller splittrade yrkesroll Lärarna förhåller sig till och reagerar på de nya uppgifterna och rollerna på två olika sätt; a) de betraktar att yrkesrollen har utvidgats och att de nya rollerna ingår i lärarens arbete b) motsättningarna mellan de olika rollerna löses genom att en del av uppgifterna och rollerna uppfattas som externa i förhållandet till lärarens yrkesroll

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Den kanadensiske vuxenpedagogens Roby Kidds tio budord för vuxenläraren 1. Försök aldrig skapa och forma en annan människa till en kopia av dig – det räcker med en 2. Döm aldrig ut eller förneka aldrig en annan människas behov bara för att beaktandet av det kan vara besvärligt för dig 3. Skyll aldrig på arvsfaktorer eller omgivningens påverka. Människor är kapabla att överkomma dessas begränsande påverkan 4. Betrakta aldrig någon som ett hopplöst fall 5. Du skall försöka hjälpa alla att utvecklas till både känsligt-empatiska och till mentalt starka personer 6. Du skall aldrig frånta någon dennes rätt eller ansvar för att bestämma över sitt eget beteende och dess följder 7. Du skall respektera alla som strävar efter att lära sig mera samt utveckla dig i de gemensamma strävanden till lärande 8. Du skall inte utgå från allmängiltiga lösningar eller förvänta dig mirakel 9. Du bör bevara den typ av sinne för humor som kan rädda dig från nervsammanbrott, depression och självgodhet 10. Du skall komma ihåg det heliga och det värdefulla i ditt kall men samtidigt hålla i minnet ”att inte ta dig själv på så jävligt stort allvar”

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Blandat överloppsmaterial

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING FRITT BILDNINGSARBETE I ETT KUNNANDESAMHÄLLE Dess ärorika historia och dess två grundläggande mål – personlighetsutveckling (människoblivande) och medborgarfostran (bli en duglig medborgare) blir marginaliserade i det efterindistriella livslånga lärandets samhälle (1, 3 miljoner deltagare) eller innebär det egentligen en efterlängtad utmaning för ett fritt bildningsarbete som blivit lat och fet? Det fria bildningsarbetets uppgift att främja jämlikhet, pluralism och medborgarstyre -> medborgarsamhället måste vitaliseras då demokratin gjort sitt Det fria bildningsarbetets grundläggande uppgifter egentligen de gamla goda, möjligtvis i en ny tappning; 1) allmänbildning 2) medborgar- och demokratifostran 3) stödjandet av de vuxna i strävan att reagera (kritiskt) eller anpassa sig till förändringar i samhället

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING FRITT BILDNINGSARBETE I ETT KUNNANDESAMHÄLLE Demokratin välfärdssamhället utgår från specialisering och frivillig medborgarverksamhet -> leder till att staten, marknaden och medborgarsamhälle skiljs åt -> även sanning (vetenskap), godhet (moral) och skönhet (konst) skiljs åt Skönhet konst Marknaden FBA? Sanning vetenskap Godhet moral Staten Den tredje sektorn Den liberaldemokratiska modellen som gör sig allt mer gällande innebär att man skiljer åt marknader (den privata), staten (den offentliga) och den tredje sektorn – fritt bildningsarbete tvungen att lämna statens skyddande vingar och söka sig till marknaden eller den tredje sektorn

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Det fria bildningsarbetet har enligt Korsgaard tre riktningar att välja mellan 1. Den förändrar sig inte utan utgår från att det är möjligt att återupprätta en efternationell demokrati 2. Begreppet slopas i och med att den inte inspirerar till att bygga upp ett efterdemokratiskt samhälle 3. Begreppet definieras på nytt för att demokratin är inte möjlig att upprätthålla utan en gestaltning av ett självständigt och suveränt folk Vilken utgång? Den utvecklingsstödjande: fokuserar arbetsmarknaden och arbetslivets organisationer, överta givna ”störnings- och friktionsskapande” funktioner Den funktionsbevarande: riktar blickarna mot samhället som sådant eller mot de enskilda individerna. Fokus på reproduktion; till uttryck i en strävan efter att förmedling kulturarv, värdegrund och traditioner Den förändringsorienterade: ett återupplivande av det oppositionella, kritiska och ifrågasättande, t. o. m. radikala förhållningssättet. Syfte att utgöra ett verkligt och beaktansvärt alternativ till övrig vuxenutbildning.

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING DET FRIA BILDNINGSARBETET I ETT ORGANISATIONSPERSPEKTIV Folkhögskolan tvungen att söka sig nya strategier på utbildningsmarknaden – yrkesinriktad och kompetensgivande utbildning – status och konkurrens – hybridfolkhögskolor som står på flera ben -> vad blir det av den ideologiska, den uppgiftsdefinierande och den pedagogiska friheten? -> identiteten med levande ord och växelverkan i en virtuell internat? Tre typer av folkhögskolor HYBRIDEN SPLITTRADE ENKEL SKROV

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING För medborgarinstituten har uppgiften förändrats från upplysning till bildning till fostran till utbildning till service I dag fyra typer av medborgarinstitut; a) självständiga institut, b) regioninstitut, c) läro- eller servicecenter och d) uppdelade institut (i de stora städerna) Studiecentralen genom sin starka organisations- och föreningsförankring och utspridning närmast vardagen och gräsrötterna – motorn i det verkliga medborgarsamhället Men måste anpassa sig till ett föreningslivsaktiviteten håller på att ändra karaktär från de traditionella föreningarna (frikyrkliga, nykterhets, idrott, kultur och fritid) till organisationer med identitet och intresse eller med ekonomi och ägande att göra med Verksamheten måste inriktas mot den lilla demokratin, lokalsamhällen, de nya samfunden som inte ser ut och fungerar på samma sätt som organisationerna tidigare

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING VARDAGSLÄRANDE @ Självstyrda, målmedvetna, planerade personliga inlärningsprojekt @ Delaktighet i målstyrda och planerade ”projekt” som leder till erfarenhetsbaserad inlärning @ Spontan och ofta omedveten inlärning i samband med vardagssysslor i arbete eller på fritiden Familj Individen Vänner Konsumtion Media Fritid Marknaden Livshistoria Arbetskamrater Arbete Utbildning Staten

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Folkbildning utanför Norden Folk education, Popular education, People´s education, Liberal adult education Den anglosachsiska världen UTBILDNING I LOKALSAMHÄLLEN (SAMFUNDSFOSTRAN) community education, community adult education ARBETE I LOKALSAMHÄLLEN community work, community development, community action ~ sozial pädagogik (Tyskland) ~ animation, la vie associative (Frankrike) ~ socio-cultural work (Belgien, Holland) ~ popular education (Syd-Amerika)

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Utbildning i lokalsamhällen Enligt inriktning och förhållningssätet till det existerande systemet Förhållandet till det existerande systemet Att förändra Att bibehålla Utbildning i lokalsamhällen Kollektivt inriktat Frigörande (c) Individuellt inriktat Fri (b) (a) Vuxenutbildning

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Uppgifterna genom vilken kursen presteras Du väljer två av de fem övergripande teman och skriver en uppsats, essä på cirka 3 sidor om dett tema. Du skall använda kurslitteraturen så mångsidigt som möjligt som underlag för din uppsats. Men för att det inte bara skall bli ”plock härifrån och därifrån” borde bygga din uppsats på en övergripande tanke eller utgångspunkt. Efter att ha läst de relevanta artiklarna igenom, stanna upp och fundera vad som var det mest centrala eller intressanta beträffande ditt tema. Utgå från detta. Du får lite extra ”poäng” om du utöver kurslitteraturen använder andra källor, framför allt något aktuellt från media. Likaså kan extra poäng erhållas genom att du i uppgiften bifogar en medstuderandes kommentarer eller synpunkter, alternativt en sammanfattning av en diskussion med en eller flera medstuderande. Du skall även välja två av begreppen. Först skall du kort definiera begreppet (två till tre meningar) och därefter med egna ord försöka förklara lite mera utförligt vad Din definition ger uttryck för. Uppgifterna skall lämnas in senast XX. XX 2008 kl. 16. 00