Vnd dem inte ryggen Socialstyrelsens utbildningsmaterial om hedersrelaterat

Vänd dem inte ryggen Socialstyrelsens utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck

Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig. Men tyvärr är det ingen självklarhet för många tjejer. Och jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem. Tack för att ni lyssnade. Fadime Sahindals tal i riksdagen 20 november 2001 2

Begrepp Synonymer för Hedersrelaterat våld och förtryck: - Hedersrelaterat våld - Hedersförtryck - Våld i hederns namn 3

Skillnad! Mäns våld mot kvinnor i nära relation Hedersrelaterat våld och förtryck Mäns våld mot kvinnor i nära relationer utförs främst individuellt och fördöms kollektivt. Hedersrelaterat våld utförs kollektivt och våldet är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap. 4

5

Hedersrelaterat våld och förtryck Heder är en del av en traditionell familjeideologi som dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll, (FN 1999). Kännetecknas bland annat av: • föreställningar om flickors oskuld och kyskhet • flickors och kvinnors faktiska/påstådda beteende påverkar familjens rykte och anseende • att våldet ofta är planerat och både utövas och sanktioneras kollektivt • val av partner är familjens/släktens angelägenhet oavsett ålder/kön 6

Hedersförtryck och religiositet Forskning visar ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck; dock finns inget samband mellan våldsutövandet och någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer med andra ord inom många kulturer och religioner. Nationellt Centrum för Kvinnofrid 7

Ökad sårbarhet – utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck • Att ha varit utsatta från tidig ålder • Våldet är av kollektiv karaktär • kan vara flera förövare från både familjen och släkten • kan vara sanktionerat/pådrivet av familjemedlemmar eller släktingar • Den som lämnar sin familj kan bli mycket isolerad 8

Särskiljer från generell utsatthet När det gäller hedersrelaterat våld finns det två olika slags utsatthet. 1. Lever med begränsningar, kontroll och förtryck för att följa normerna • oskuldsnormen • kollektivet går före individen 2. Utsättas för bestraffningar, hot och våld om man bryter mot normerna 9

Ytterligare våldstyper 10

Vardaglig kontroll Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld” Regeringens handlingsplan 2007/08: 39 11

Kvinnlig könsstympning • Det finns olika förklaringar till förekomsten av kvinnlig könsstympning. Ett underliggande tema är kontroll över kvinnors kroppar och sexualitet. • Alla former av könsstympning av flickor är förbjuden i Sverige sedan 1982 • Preskriptionstid 10 -15 år från flickans 18 årsdag • Även brott utomlands kan dömas i Sverige sedan 1999 • Ingen koppling till någon specifik religion! 12

Vad innebär könsstympning av flickor och kvinnor? Begreppet könsstympning innefattar flera olika typer av ingrepp som handlar om att skada, skära bort hela eller delar av det yttre könsorganet av icke-medicinska skäl. • Typ 1: Förhuden på klitoris skärs bort. Ibland skärs även klitoris, eller delar av klitoris, bort. • Typ 2: Hela klitoris skärs bort, tillsammans med hela eller delar av de inre blygdläpparna. • Typ 3: Alla yttre delar av könsorganet, det vill säga klitoris samt inre och yttre blygdläppar skärs bort. Därefter sys det som är kvar av de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks för. En liten glipa lämnas kvar för att urin och mensblod ska kunna sippra ut. Kallas även infibulation. • Typ 4: Andra skadliga ingrepp som t ex prickning, snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad. 13

Skulle kunna ladda ned, korta och baka in filmen ca 3 minuter Gift mot sin vilja - film 14

Äktenskap mot den egna viljan • Barnäktenskap • Olagligt att gifta sig om någon är under 18 år • Tvångsäktenskap • äktenskap som ingåtts genom ett straffbart tvång • HBTQ personer, för att ”korrigera” avvikande sexualitet • Gift mot sin vilja • andra påtryckningar än straffbart tvång • Vilseledande äktenskap • …tackar ja utan att egentligen veta vad det innebär 15

Lagstiftning - äktenskapstvång • 1 juli 2014 - inte längre möjligt med dispens att få gifta sig innan 18 års ålder • Olaga tvång/utnyttjande av utsatt belägenhet – att förmå en person att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse • När ett barn pressas att gifta sig mot sin vilja eller ett äktenskap arrangeras utan hänsyn till vad barnet vill kan det vara fråga om att barnets utsatta belägenhet utnyttjas • Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. 16

Homo- och bisexuella personer samt transpersoner I ett sammanhang som präglas av ett hedersrelaterat tänkande är det otänkbart med något annat än en heterosexuell relation. • Den som alltid har fått höra att den är sjuk eller syndig riskerar att själv ta över denna åsikt • Många ungdomar utsätts för s. k. omvändelseförsök och förs med tvång till släktens ursprungsland • för att träffa en viss religiös ledare • hitta en lämplig partner av motsatt kön, dvs tvångsäktenskap 17

Har du mött… Har du mött någon som är/har varit utsatt för hedersrelaterat våld? • Hur tänkte du då? • Hur agerade du då? • Vilka var svårigheterna? • Hade du agerat på annat sätt idag? 18

”Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder” Nationellt Centrum för Kvinnofrid 19

Vilka utsätts för hedersrelaterat våld? • Det är framför allt flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men det är viktigt att uppmärksamma att även pojkar och unga män utsätts. Vilka utsätter? • Både män och kvinnor är utövare • Gränsen mellan offer och förövare kan vara otydlig • Pojkar och unga män utövar våld mot sina systrar samtidigt som de själva är utsatta för någon form av våld eller förtryck 20

Att vilja se, vilja veta och våga fråga Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer. Det handlar om att våga lyssna och kunna ta emot en berättelse. För att kunna hjälpa en person som är utsatt för hedersrelaterat våld är det första steget att få vetskap om våldet så att den utsatta får den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till och behöver. 21

Tecken och konsekvenser • Fysiska tecken och skador • inte alltid som de fysiska konsekvenserna är synliga och inte heller alltid som orsaken till skador är uppenbar • Oro kring oskuld och heder • oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem eller funderingar kring oskuld och äktenskap • Psykiska konsekvenser och psykisk ohälsa vara stressrelaterat • vård för symtom som magont, huvudvärk eller annat som kan vara stressrelaterat, självdestruktiva och utagerande beteenden • Ensamhet och isolering • kan ”kollapsa” efter uppbrottet, är nu både mentalt och faktiskt ensam, längtan efter relationen till syskon eller mamman kan bli oerhört stark 22

• Gör en lista på konkreta tecken, handlingar, konsekvenser av att leva hedersrelaterat våld. • Hur kan du upptäcka dem i din verksamhet? 23

Se varje människas behov När man pratar om hedersrelaterat förtryck och våld finns det en risk för att generalisera och kategorisera människor med ett specifikt ursprung och att de tillskrivs samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv. Men att inte synliggöra det hedersrelaterade våldet är ett lika stort problem! 24

Att ställa frågor… • Kunskap • Fråga för att sätta igång en process • Viktigt att använda konkreta ord • Fokusera på personens egen upplevelse • Ge förslag på olika handlingsalternativ • Hbt-personer • Använda tolk? • Ha tid! 25

Hinder, motstånd och svårigheter med att fråga • Tidsbrist • Rädsla för att kränka personens integritet. • Saknar kunskaper om hur den som är utsatt ska få stöd och hjälp på bästa sätt • Tror sig inte ha relevanta insatser att erbjuda • Rädsla att göra fel/för lite/för mycket… • Stereotyptänkande 26

Två bra frågor att ställa inledningsvis • Vad får hon eller han inte göra som hon eller han skulle vilja kunna göra? • Vad måste hon eller han göra som hon eller han inte vill göra? 27

Följdfrågor Frågorna är från: Flicka: • Hur begränsas hennes livsrum? • Vilka regler och krav gäller för henne? • Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? • Är hon utsatt för bevakning? • Har hennes föräldrar bestämt hennes framtid gällande utbildning och partner? Pojke: • Hur begränsas hans livsrum? • Vilka regler och krav gäller för honom? • Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Upplever han påtryckningar att själv utdela bestraffningar mot en syster eller släkting? • Tvingas han bevaka en syster eller släkting? • Har hans föräldrar bestämt hans framtid gällande utbildning och partner?

Fler frågor • • • Är hen utsatt för fysiskt våld? Är hen utsatt för kränkningar och hot? Är syskon eller andra i familjen eller släkten bortgifta eller gifta mot sin vilja? Måste hen ljuga om pojkvän eller flickvän? Vad är det hen tror kommer att hända om hon eller han bryter mot familjens krav? Får hen delta i all undervisning, inklusive idrott och sex & samlevnad? Får hen vara med på skolresor och lägerskolor? Måste hen ljuga om vilka hon eller han umgås med, fritidsvanor och dylikt? Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror, i skolan och/eller på fritiden? • Är hon kraftigt begränsad när det gäller kläder, rörelsefrihet och fritid? • Är hon könsstympad eller är hon orolig för att bli det? Har hon någon syster som är könsstympad? • Frågan om han måste kontrollera sina systrar eller kusiner på något sätt, till exempel i skolan? 29

Om det finns anledning att ta upp frågan om utsatthet… Hur kan du då gå tillväga? Hur kan du formulera dig? • Använd de konkreta exempel som du tog fram i föregående bikupa och formlera frågor kring det Har du någon gång mött en person som inte vill ha hjälp trots att hon eller han är utsatt? Vad gjorde du då? Hade du kunnat göra någonting annorlunda? 30

Uppbrottsprocessen – hedersrelaterat våld En uppbrottsprocess innehåller ofta ambivalens hos den som är utsatt för våld, inte minst i fråga om att lämna den eller dem som utövar våldet eller att stanna kvar alternativt återvända. 31

forts. uppbrottsprocessen • Psykiskt nedbrytande processer • våldet har normaliserats och internaliserats • påverkar bland annat möjligheterna att hålla fast vid ett beslut om att bryta upp. • Utifrån kollektivorientering och normsystem • har inte haft möjlighet att utveckla ett tydligt eller helt ”själv” • haft få möjligheter att utveckla en egen ”inre moral”. • betonar värden som lydnad, beroende, heder och skam • Ambivalens – lämna eller återvända • Lång och svår process 32

Har du mött någon som varit utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck och som varit ambivalent i fråga om att lämna sin familj eller inte? Hur hanterade du situationen eller situationerna? 33

Fallbeskrivning Laura är 17 år och har tagit kontakt med skolkuratorn på grund av sin hemsituation, hon beskriver att hennes tillvaro är totalt begränsad av hennes pappa. Hon får inte välja vad hon ska tro på, vad hon ska se på teve, hur hon ska klä sig eller vem hon ska umgås med. Hon får inte prata med pojkarna i klassen mer än vad som krävs för skolarbetet. Hennes pappa tittar på hennes schema varje morgon och kontrollerar att hon har kommit hem direkt efter skolan. Hon får inte sova över hos vänner, hon får inte simma eller ägna sig åt sportaktiviteter där är pojkar inblandade. Pappan har också hotat med att skriva ut henne från gymnasiet. Laura ser mörkt på framtiden, när hon var fjorton år försökte hennes föräldrar att få henne att gå med på att gifta sig med en äldre släkting, hon lyckades förhandla sig ur det äktenskapsförslaget men hon tror inte att hon själv kommer att få välja vem hon ska gifta sig med. Sedan hon blev femton sker våldet varje vecka. Misshandeln har ofta skett då hon gjort något som pappan tyckt var fel som att hon uttryckt en åsikt utan att vara tillfrågad. Senaste gången han slog henne var då han fick reda på att hon varit ute på balkongen, där hon inte får vara. Ibland lyfter pappan bort dörren till hennes rum så att hon inte kan stänga om sig. Han kommer ofta in på hennes rum och pratar, ibland i flera timmar om vad hon får och inte får göra. Hon känner sig utsatt för hjärntvätt. När hon var tio år började våldet, hennes pappa kan bli väldigt arg. Hon har blivit slagen flera gånger främst mot kroppen, han kan också 34 sparka henne och slänga henne mot väggen.

Fallbeskrivning • Hur skulle du utifrån din profession kunnat, viljat agera? • Vilka möjligheter/begränsningar ser du? • Vilken annan profession skulle du behöva samverka med?

Samhällets ansvar • Våld – en kränkning av mänskliga rättigheter • Flera olika bilder – komplexa ärenden • Den utsattes mamma/pappa/syskon • Inflytelserika släktingar • Den som anmäler • Akuta och långsiktiga åtgärder • Riskbedömningar • FREDA/SARA/PATRIARK 36

Säkerhetsplanering • Träffas någon annanstans än på socialkontoret • Inte träffas tillsammans med någon ur familjen • Hur socialsekreteraren och personen som är utsatt ska hålla kontakten på ett säkert sätt • Om den utsatta personen snabbt kan ta sig ur bostaden om hon eller han skulle behöva det • Om den utsatta personen alltid har exempelvis id-handlingar, kontanter, eventuella kreditkort, nycklar och mobiltelefon tillgängligt • Om hon eller han, om möjligt, även har kontanter och nycklar med mera hos någon annan för akuta behov • Hur personen ska använda sig av sociala medier, t. ex. Facebook • Tankar kring förändringsarbete i familjen 37

SOSFS 2014: 4, 6 kap 1 § Om anmälan gäller misstanke om våld mot barn ska utredning inledas. När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående…. ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp.

Särskilda skäl att inte genast underrätta vårdnadshavaren Om en flicka eller pojke som har anmälts till socialtjänsten inte vill att en utredning inleds kan handläggaren utan att informera vårdnadshavaren träffa flickan eller pojken några gånger för att klarlägga hennes eller hans situation och behov. Detta ska då ske skyndsamt och under en kort period

Möjligheter – olika aktörer • Socialtjänsten • Elevhälsan • Ungdomsmottagningen • Hälso- och Sjukvården • Rättsväsendet • Ideella organisationer 40

Vilka aktörer finns i din närhet som ger stöd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck? 41

Aningen eller Bristande kunskap kan leda till osäkerhet i bemötande och handläggning. Detta kan göra att professionella: • Ingriper för lite = tolererar våldet och förtrycket • Skenar iväg = ingriper för kraftfullt utan att grunda bedömningen på den enskilda personens situation och behov 42

Sammanfattningsvis • Våldet är av kollektiv karaktär och har föreställningar i första hand kring flickors oskuld och kyskhet • både unga kvinnor och män är utsatta, på olika sätt • HBT-personer extra utsatta • Våldstyper • • vardaglig, kontroll könsstympning äktenskap mot sin vilja omvändelseförsök • Viktigt att fråga • Uppbrottsprocessen • ambivalens • blir isolerad/ensam och behöver stöd under lång tid • Samverkan 43

Webbutbildning – klicka på bilden 44