Vlkomna Varfr r vi hr Incheckning Vad ser

Välkomna

Varför är vi här?

In-checkning! • Vad ser du mest fram emot under dessa 2 dagar? • Nämn två saker du önskar att vi diskuterar.

Dagordning 13: 00 Välkomna, dagordning och syfte med mötet 13. 30 Nya klimatmål, ny strategi! 15. 00 Fika 15. 30 Hur får vi fler att jobba mot målen? Mötet avslutas ca 17 18: 00 Middag 08: 30 10: 30 På gång i organisationerna + åtgärder i nya 10. 00 Kaffepaus EID forum för samtal, samverkan och samhandling? 11: 30 Energi och klimatseminarium 2018 – Fossilfritt Dalarna? 12. 00 Lunch 13. 00 Gemensam planering; VP-arbete, styrgruppsmöte och nätverksträff. 14: 00 Avrundning: Vad tar vi med oss och vad blir nästa steg? Mötet avslutas ca 14: 30.

Nya globala mål 2015 Parisavtalet Agenda 2030 • Mål 7 om energi • Mål 9 om hållbar industri • Mål 12 om konsumtion • Mål 13 om klimatförändringar

Nya klimatmål – antagna 15 juni 2017 Senast 2045 ska Sverige ü Inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, varav minst 85 procent minskning inom Sverige ü Därefter negativa utsläpp Senast 2030 ska Sverige ü Minskat klimatpåverkan från transporter med 70 procent relativt 2010 ü Minskat utsläppen av växthusgaser från icke handlande sektorn med 63 procent relativt 1990 Klimatfrågan behöver integreras i alla politikområden

Energiöverenskommels en –ännu ej antgna mål Mål ü Helt förnybar elproduktion år 2040 – inget stoppdatum för kärnkraften ü 50% effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. ü Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030 Inriktning/fokus ü Effektbehov och effektivisering

Hur stämmer det med våra regionala mål? Mål Dalarna 2020 Dalarna 2050 Andel förnybar energi 84 % 160 % Effektivare energianvändning 22 % 46 % Lägre växthusgasutsläpp totalt 23 % 67 % Sysselsättningsmål inom energi- och klimatområdet Mål gällande konsumtionens klimatpåverkan Minskar Tusentals nya jobb < 2 ton CO 2 person

Dalarnas mål jämfört med föreslagna mål 2030, 2040 och 2045 2030 2045 Föreslagna mål – totala utsläpp 85 % Vårt mål 67 % (2050) Föreslagna mål – icke handlande sektorn 63 % 75 % 82 % Våra mål 59 % 68 % 82 % (2050) Föreslaget mål – transportsektorn 70 % 98 % Vårt mål 50 % 90 % (2050) Förslaget innebär en betydligt kraftigare minskning i framförallt handlande sektorn och transportsektorn! Ännu inget nationellt mål om Konsumtionens klimatpåverkan!

HUR LIGGER VI TILL?

Energianvändning i Dalarna GWh Transporter 18, 000 Jordbruk och skogsbruk 16, 000 Service 14, 000 Bostäder - hushåll 12, 000 Industri 10, 000 8, 000 6, 000 4, 000 2, 000 0 2005 2010 2015 2020 2050 Källa: SCBs regionala energistatistik

Växthusgasutsläpp i Dalarna Övrigt 1000 -ton CO 2 2, 500 Transporter 2, 000 Jordbruk 1, 500 Bostäder och service 1, 000 Industrin (energi + process) 500 - 70 % 0 1990 2005 2010 2015 2020 2050 Källa: Nationella emissionsdatabasen

Mänskliga barometern

Så vad gör vi nu? Nya regionala mål! Ny/uppdaterad strategi Ändrar fokus?

EID – en iterativ process Bygg. Dialog Dalarna Start samverkan Energiintelligent Dalarna 2006 Genomförande Samverkan inom EID Energi -och klimatstrategi 2008 GREEN Genomförande Dala. Ma. TS Transport. Dialog Hållbar konsumtion Energi och klimatstrategi 2012 Genomförande Hållbara Energisystem Samverkan energieffektivt näringsliv

Syfte med ”revideringen” 2018 Övergripande syfte: Anta nya nationella mål, visa hur vi ligger till och vad vi behöver fokusera på kommande år. • • Vad behöver vi uppnå? Hur ligger vi till? Vem gör vad när? Hur uppnår vi målen?

Fortsättning… Strategi – Light, 2018 Energi- och klimatstrategi Genomförande Energi -och klimatstrategi 2022 Energi- och klimatstrategi Färdplan 2045 – nya scenarier! Genomförande Energi och klimatstrategi 2012 Genomförande

Färdplan 2045 – Dalarnas genomförandestrategi Drivs som ett separat projekt inom EID? 1. Vilken målbild/vision har vi? (Energiframtider, samhällsutveckling) 2. Vad behöver hända och när för att vi ska klara utmaningen och tillvarata möjligheterna? – – Med sikte på målet 2045, vad behöver ske nu, 2020 och 2030. Arbetet sker med fördel i redan etablerade grupper. Exemepelvis Bygg. Dialogen, nätverket för hållbar konsumtion, Transport. Dialogen osv. eller som ett samarbetet mellan existerande grupper.

Syfte med revideringen 2022 Övergripande syfte: Att följa upp och öka takten i energi- och klimatarbetet i länet, samt ha nya scenarier och en genomförande strategi på plats. • Nulägesanalys – Hur ligger vi till? – Vad måste vi uppnå och vilka verktyg har vi? • Målbild – Baserat på energiframtiderna? – Samhällsplaneringsaspekter • Handlingsplan/genomförandestrategi – Vilka utmaningar och möjligheter ser vi? – Vilka åtgärder måste vi vidta?

Intervjua din granne • Vad anser du om planen? • Vad behöver vi tänka på/får vi inte glömma? • Hur kan och vill din organisation bli involverad?

Om planen energi- och klimtstrategi n

Fika!

På gång i organisationerna

Sammanfattningsvis – Dag 1 • Nya nationella mål – Tuffa mål som vi bör strävar mot. Vi bör dock tydligt lyfta fram länets särarter i form av tung industri, godstransporter, besöksnärings län och glesbygd. • Revidering/uppdatering av energi och klimatstrategin – Låt inte skrivande ta för lång tid. Tanken kring en strategi ”light” – är bra. Lägg mer tid på att kommunicera den och ta fram verktyg och metoder för genomförandet. – En tydligt målbild är viktigt och sektorsspecifika mål är bra inom vissa sektorer. • Behövs färdplan inom olika sektorer? – Ja, ett underifrån perspektiv behövs

Dagordning 13: 00 Välkomna, dagordning och syfte med mötet 13. 30 Nya klimatmål, ny strategi! 15. 00 Fika 15. 30 På gång i organisationerna + åtgärder i nya åtgärdsprogrammet Mötet avslutas ca 17 18: 30 Middag 08: 30 Hur får vi fler att jobba mot målen? 10. 00 Kaffepaus 10: 30 EID forum för samtal, samverkan och samhandling? 11: 15 Energi och klimatseminarium 2018 – Fossilfritt Dalarna? 11. 45 Lunch 13. 00 Gemensam planering; VP-arbete, styrgruppsmöte och nätverksträff. 14: 00 Avrundning: Vad tar vi med oss och vad blir nästa steg? Mötet avslutas med fika ca 14: 30.

Hur får vi fler att jobba mot målen?

Vilka mål ska vi jobba mot? • Nationella mål • Sektorsvisa mål • Kommunala mål/uppmaningar? ”arbetet sker i åtgärdsinriktade sektorsvisa samverkansprocesser” ”Inom dessa samverkansgrupper bör aktörerna fokusera på att: • formalisera samverkan inom prioriterade insatsområden, • lägga fast delmål och formulera åtgärder för att klara energi– och klimatomställningen enligt strategin och • utreda vilka möjligheter energi– och klimatarbetet ger till nya arbetstillfällen och tillväxt, vilket bidrar till länets utveckling”

Tänk själv 5 min • Vi bör förhålla oss till nationella målen – hur? • Sektorsvisa mål Exempelvis: – halvering av energianvändningen i bostäder och lokaler. – 70 % utsläpp i transportsektorn Kan vi hitta fler? • Bör vi ta fram kommunala mål som är ambitiösare än nationella målen? Exempelvis: – Att fasa ut sista oljan i bostäder och lokaler till 2025 – Att ha en fossilfri kommunal fordonsflotta 2025

Prata i grupper 5 min • Vi bör förhålla oss till nationella målen – hur? • Sektorsvisa mål. Exempelvis: – halvering av energianvändningen i bostäder och lokaler. – 70 % utsläpp i transportsektorn Kan vi hitta fler? • Bör vi ta fram kommunala mål som är ambitiösare än nationella målen? Exempelvis: – Att fasa ut sista oljan i bostäder och lokaler till 2025 – Att ha en fossilfri kommunal fordonsflotta 2025

Om nationella mål

Om sektorsvis a mål

Om kommunala mål

Tidigare identifierade utmaningar • Hur kommunicerar vi målen? • Hur får vi aktörer att kommittá? • Hur engagerar vi politiken?

Hur kommunicerar vi målen? Hur görs det idag? • Kommunikation via EID’s kanaler • Våra möten och seminarier • Dalapiloter EIDs Hemsida och Nyhetsbrev

Hur kommunicerar vi målen? • Stämmer bilden av vad som görs idag? • Vem/vilka behöver känna till målen? • Hur kommunicerar vi bäst till dem?

Hur får vi aktörer att kommittá ? På gång: • Överenskommelser kopplat till åtgärdsprogrammet för miljömålen • Upprop gällande ”Dalarna minskar avfallet” • Nära noll energistrategin för Dalarna? Tankar kring fler upprop gällande specifika mål för länets kommuner…

Hur får vi aktörer att kommittá? • Vem/vilka vill vi ska kommittá? • Hur får vi dem att kommittá?

Hur engagerar vi politiken? • Behöver politikerna engageras? • På vilken nivå (kommunal eller regional) • Hur når vi dem?

Fika!

EID forum för samordning, samtal, samverkan och samhandling?

Om EID Skrivningar i verksamhetsplanen 2014 – antagen i styrgruppen Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade i eller intresserade av energi- och klimatfrågor. Energiintelligent Dalarna står för det samlade regionala ledarskapet och utgör den naturliga plattformen för samverkan i dessa frågor.

EID har en formell mötesorganisation Styrgrupp Samordningsgrupp Nätverket Seminarieplaneringsgrupp Sekretariat

…och en informell arbetsorganisation FÖRNYBAR ENERGI Vindkraftsnätverk MILJÖTEKNIKINNOVATION Hållbara energisystem Dalarna Science park Energieffektivt samhällbyggande KONSUMTION BYGGNADER Bygg. Dialogen Energiintelligent Dalarna Nätverket för hållbar konsumtion Forum för ett energieffektivt närigsliv Möten med storindustrin Transport. Dialogen JORD- OCH SKOGSBRUK INDUSTRI Green. Drive. Region TRANSPORTER Bio. Driv. Mitt?

Ta 10 minuter och fundera • När blev du involverad i EID och vad är de viktigaste milstolparna inom EID sedan du kom med? • Vilka förväntningar har du på EID och hur kan du bidra? • Vilka är de vita fläckarna – vilka når vi inte?

Viktiga milstolpar enligt Styrgruppen • • • Framtagandet av energi- och klimatstrategierna 2008 och 2012. När vi började utse Dalapiloter 2010. Ny struktur 2013 och PM om samverkan Det årliga seminariet är en viktig del De årliga verksamhetsberättelserna och verksamhetsplanerna

Vi bör återuppta pilotlän! Pilotlänsmöte – Anna och Maria sammankallar Kan Daniel F vara workshopledare/moderator/facilitator? EID samordningsgrupp Chris Bales Tom Ramstedt Patrik Magnusson Marcus Svensson 2047 Science park Amelie Jacob Holgersson Mikael Selander, Hans Pontusson

Styrgruppens förväntningar på EID • • • Regionalt ledarskap. Ska vara allas samverkansorgan. Existensen har ett egenvärde – kontakter. Att hålla i och se det goda i det vi gör. Sprida information. Både att bidra och att ta med mig. Undvika dubbelarbete. Synka/sy ihop arbetet. Bredda perspektiv. Ska ge överblick. Ge helhet. Långsiktighet.

Samverkanstrappan

Intervjua grannen • Var i trappan anser du att vi befinner oss idag?

Dimensioner av samverkan

Reflektioner kring artikeln • Mast – tänker på våra olika kontexter. • Annika – mycket användbart. Hur får man fler att ta ansvar för processer? • Hans – tänkte på hur man kan fördela ansvar när man har förtroendet.

Energiseminarium 2018

Dalarnas regionala Energi- och klimatseminarium • Den självklara mötesplatsen för samverkan, information och erfarenhetsutbyte för alla som arbetar med eller har ett intresse för hållbarhetsfrågor, framförallt ur ett energi- och klimatperspektiv. • Syftet är att ge deltagare nya perspektiv och inspiration i energiomställningsarbetet.

Sammanfattning uppföljning • • Färre deltagare Nöjdare deltagare Fler kvinnor Fler från organisationer, färre från företag • Man önskar mer tid för denna typ av diskussion • Man önskade en ”slutkläm” - en sammanställd målbild om vart vi faktiskt vill och hur vi tar oss dit. • Gruppdiskussionerna var särskilt bra. • Många funderar kring hur vi når fler.

Inspel från styrgruppen Styrgruppen får frågan om medskick till nästa år. Från diskussionen: • Materialet som finns räcker kanske till fler seminarier? Hur vill vi jobba vidare? • Om antalet minskar kanske seminariet är för ofta? • Årets seminarium var mer en workshop. Vad är seminariets roll framöver? • 55 stycken kan verka lite men, det blir en helt annan grej. Om innehållet ger något behöver det inte vara antalet som är avgörande. Ska det bli bättre och mindre eller vara den stora mötesplatsen som syftet nu är skrivet? Vad vill vi uppnå med energiseminariet? • Kommentaren om att fler beslutsfattare behöver involveras kommer ofta. Beslutsfattare är dock en större grupp än kommunstyrelseordförandena och direktionen. • Kunskap är viktigt. Viktigare än samarbete. • Målgruppsanalysen är viktig när vi ska jobba vidare. Vi når de redan frälsta. • Mer massmedia kan behövas. • Det som gjordes nu bör återanvändas. • Tillbakablick och uppföljning - så här trodde vi men så här blev det? • Uppdrag till samordningsgruppen: Titta på alla teman och målgrupper som vi nått. Underlag till första mötet i höst i oktober.

Tankar kring seminariet • Seminariets roll? (workshop, mötesplats, informationsspridning) • Samlande eller tematiskt/branchspecifikt?

Tankar kring seminariet Hans – syftet att vara brett, ska inte bli för smalt. Bredda Miljö- och klimat. Når vi ca 100 är det bra! Erik – Syfte att mötas på tvärsen. Bra deltagande på miljömålskonferensen. Politiker kom. Marit – Bra att boosta engagemanget. Men vi behöver tita på vem ska komma och vad vill vi att de ska lära sig? Kanske ordna seminariet tillsammans med samarbetspartners? Bör även titta på en ny inbjudan. Erik – det är ett bra upplägg med en gemensam förmiddag och ”egna” sektorsspecifika aktiviteter på eftermiddagen.

Slutsatser • Workshop kring implementation av delar av åtgärdsprogrammet? • Hjälp att komma vidare? • Utmaningar – – Fossilfria transporter Fossilfri industri Fasa ut sista oljan Konsumtionens klimatpåverkan?

Förslag Energi och klimatseminarium 2018 • Fossilfritt Dalarna (http: //fossilfritt-sverige. se/) • Svante Axelsson m. fl? • 3 eller 5 maj? !? • Gemensam förmiddag information och inspiration • Sektorsvisa workshops efter lunch? – – • Fossilfri industri Fossilfri transportsektor Fasa ut sista oljan i bostads- och fjärrvärmesektorn (en ickefråga? ) Konsumtionens klimatpåverkan

Två och två, eller tre och tre • Är förslaget bra? • Finns andra förslag vi bör utreda? • Hur kan och vill du och din organisation medverka? • Bör vi ha en seminarieplaneringsgrupp eller kan vi hantera det i samordningsgruppen?

Lunch!

Gemensam planering - EID

EID - Mötesrutiner Möte jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec Styrgr. X X Samord. X X X Nätverk X X X X X • Samordningsgruppsmöten ca 3 v. innan styrgruppsmöte • Info från samordningsgruppens möte stående punkt på dagordningen

Processen EID - en årlig cykel Planering och samordning genom Verksamhetsplan - Sammanställning av aktörernas insatser under det kommande året Genomförande - Följs upp diskuteras på 4 -6 samordningsmöten per år En årlig cykel som samordningsgruppen trampar och styrgruppen styr? Utvärdering - genom uppföljning av verksamhetsplan - Sammanställning av årets insatser

Inför 2018 • Verksamhetsberättelse 2017 • Verksamhetsplan 2018 • EID – Årshjul? Hur vill ni att processen för detta ser ut? När skriver ni era redovisningar/verksamhetsberättelser? VP- möte i januari?

Möten hösten 2017 Styrgruppsmöte 10 oktober • Åtgärder kopplat till energi och miljö i åtgärdsprogrammet? • Förväntningar Pilotlän Samordningsmöte 16 november • Diskussion om kontext – vad har vi lovat att ordna som vi kan samverka kring. Nätverksträff 16 november • Vad vill vi ta upp? – Finansieringsmöjligheter och uppföljning? – Möjliga/önskvärda projekt – Agenda 2030, Miljömål och energi hur hänger det ihop?

Hur jobbar vi vidare?

Fika!

Sammanfattningsvis – Dag 2 – Tuffa mål som vi bör strävar mot. Vi bör dock tydligt lyfta fram länets särarter i form av tung industri, godstransporter, besöksnärings län och glesbygd. • Revidering/uppdatering av energi och klimatstrategin – Låt inte skrivande ta för lång tid. Tanken kring en strategi ”light” – är bra. Lägg mer tid på att kommunicera den och ta fram verktyg och metoder för genomförandet. – En tydligt målbild är viktigt och sektorsspecifika mål är bra inom vissa sektorer. • Behövs färdplan inom olika sektorer? – Ja, ett underifrån perspektiv behövs