VLKOMNA TILL KURSEN STARTA SKOLA Gudrun Rendling 2020

VÄLKOMNA TILL KURSEN STARTA SKOLA! Gudrun Rendling 2020 -11 -05

Dagens program 09. 00 Skolinspektionen om ansökan 10. 30 Bensträckare och frukt 10. 45 Ägar- och ledningsprövning 11. 15 Ekonomi - grund inför ansökan 12. 00 Lunch 13. 00 Skoljuridik inför skolstart 14. 30 Kaffe 14. 50 forts. Skoljuridik 15. 30 Att bli arbetsgivare – Monica Lenard 16. 30 Avslutning

Ägar- och ledningsprövning Nya bestämmelser från 1 jan 2019 i 2 kap. skollagen Både förskolor och skolor omfattas av de nya bestämmelserna Gäller alla driftsformer; AB, ek och ideella föreningar, stiftelser, handelsbolag m fl. Kommuner resp. Skolinspektionen är godkännande- och tillsynsmyndighet

Vem prövas? Styrelse och styrelsesuppleanter Vd eller annan med ledande ställning – dock inte rektor, som har befattningsanställning Annan med väsentligt inflytande på verksamheten, t. ex. stor aktieägare. Det kan också gälla ägande i flera led, t. ex. ägare i koncernmoder (som huvudregel ett ägande om minst tio procent av det röstberättigade aktiekapitalet) Bolagsmän i handelsbolag

Forts. vem prövas Prövningen görs både inför godkännande och löpande vid tillsyn. Nytillträdd i ägare och ledning ska anmälas inom en månad tillsynsmyndigheten. Även ägare och lednings ekonomiska förutsättningar för verksamheten prövas fortlöpande.

Vad prövas? Tre delar i prövningen av ägare och ledning De ekonomiska förutsättningarna Ägare och lednings insikt om föreskrifterna för verksamheten Ägare och lednings lämplighet

Ekonomiska förutsättningar Skolinspektionen resp. kommunen ska kontrollera ek förutsättningar dels vid godkännande, dels löpande vid tillsyn Kontroll genom löpande uppkoppling mot kreditvärdighetsbolag, samt uppgifter från Skatteverket m fl Om fara för verksamheten uppstår kan SI/kommunen dra in godkännandet Fara kan vara nedgång i elevantal, minskning av värdet i organisationen m m

Insikt i föreskrifterna Styrelse och ledning ska ha insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten Sammantagen bedömning av styrelse/ledning, inte av var och ens kompetens Inte tillräckligt att det finns kompetens hos anställda eller uppdragstagare för ändamålet, utan insikten ska finnas hos huvudmannen

Forts. insikt i föreskrifterna Vilka föreskrifter? I princip alla som gäller verksamheten. Som exempel har angetts: Skolförfattningarna Arbetsrättsliga bestämmelser Arbetsmiljöbestämmelser Ekonomiska bestämmelser, som kunskap om bokföring, bokslut osv Kunskaper om föreskrifter för organisationsformen, t. ex. aktiebolagslagen Men här finns öppet mandat för tillsynsmyndigheterna, t. ex. GDPR m m

Lämplighetsprövning ”Viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna” Laglydighet Andra omständigheter av betydelse, t. ex. tidigare konkurs eller indraget godkännande Kommer att handla om framförallt tidigare brottslighet och ekonomiska misskötsel Utdrag ur Brottsregistret ska omfatta både ekonomiska, vålds- och sexualbrott – mer omfattande än för personal Räcker med brister hos en person, så kan godkännande återkallas

Källor vid prövningen enligt Skolinspektionen: Vid bedömning av ekonomiska förutsättningar samt vid ägar- och ledningsprövning kan bland annat komma att hämtas in uppgifter från Polismyndigheten, Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och företag som erbjuder kreditupplysningar.

Återkallande av godkännande Skolinspektionen får möjlighet att utan tidigare föreläggande återkalla godkännande Om de ek. förutsättningarna inte uppfylls Om styrelse el ledning inte klarar ägarprövningen ”Regeringen anser, till skillnad från Friskolornas riksförbund, att de ovan beskrivna möjligheterna till återkallelse bör finnas även vid brister i fråga om ägar- och ledningsprövningen. Denna prövning syftar till att förhindra att kvalitetsbrister uppkommer. Det är angeläget att tillsynsmyndigheterna kan ingripa innan bristande ekonomiska förutsättningar eller bristande lämplighet har hunnit drabba brukare och elever. ”

Forts. återkallande Skolinspektionen får vidare återkalla godkännande i följande situationer (trots att lagrådet avstyrkte) Om godkännandet inte tagits i bruk inom två år från det verksamheten skulle starta Vid konkurs Vid tvångslikvidation När ägare frivilligt lägger ned verksamheten

Avgifter Godkännande, inkl. ägar- och ledningsprövning ska vara avgiftsfinansierad, även vid utökning av redan befintlig verksamhet Regeringen el myndighet regeringen beslutar om, bestämmer avgiften Avgifterna hos Skolinspektionen framgår av hemsidan. Bara avgift för godkännande och tillstånd. Tillsyn innebär INTE avgift.

EKONOMI-GRUND INFÖR ANSÖKAN Gudrun Rendling

Grunder inför skolstart – inte bara pedagogik Företagandet Organisationen Ekonomin Lagstiftningen – mer än bara skoljuridik

Företagandet Att starta friskola är att bli en företagare Skyldigheter: redovisning, skattskyldighet, övriga juridiska frågor kring styrelse mm. Övriga företagaruppgifter: marknadsföring, planera ekonomin mm. Upprätta affärsplan Kompetensinventering Vilka kompetenser finns och vilka saknas?

Organisationen Juridisk person får starta fristående förskola eller skola enligt skollagen, numer ej enskild fysisk person. Krävs alltså organisation. Vanligaste organisationsformerna är Aktiebolag Ideell förening Ekonomisk förening Stiftelse Handelsbolag

Organisationen Val av organisationsform styrs av egna förutsättningar och mål med verksamheten, t. ex: AB kräver kapitalinsats (25. 000 kr) men å andra sidan står bolaget risken Ideell förening kräver ingen kapitalinsats och syftet gör att vinst inte kan tas ut. Ingen reglering i lag. Stiftelser är självägande, svårt att ändra stadgarna Bolagsverket/Verksamt. se har bra jämförelsematerial! https: //www. verksamt. se/starta/valj-foretagsform

Organisationen Ändrade förutsättningar över tid? Byte av organisationsform möjligt, men svårt Anmäla byte av huvudman till Skolinspektionen Går inte under ansökningstiden, viktigt att bestämma sig innan! Mer information om företagandet och de olika organisationsformerna www. skatteverket. se www. nyforetagarcentrum. se www. verksamt. se

Budget OBS – dessa bilder är gjorda innan årets ansökningsblankett publicerats! Innehållet kan ha ändrats mht nya bestämmelser. Används för att planera och styra verksamheten. I ansökan till Skolinspektionen ska en likviditetsbudget för det första läsåret och resultatbudgetar för de tre första läsåren lämnas in. De olika budgetarna ger svar på olika frågor.

forts. Budget Likviditetsbudget Inbetalningar och utbetalningar Får verksamheten in tillräckligt med pengar i tid för att klara av alla utbetalningar? Verksamheten kan gå dåligt trots att man har en likviditetsbudget i balans. I likviditetsbudgeten kan man ta med finansiering med egna medel och ägartillskott om man inte får in pengar på annat sätt. Brist eller överskott av likvida medel påverkar inte resultatet. Bara kassan/plånboken.

Budget Resultatbudget Intäkter och kostnader Resultatet (intäkter minus kostnader) mäts över den period som intäkterna och kostnaderna genereras, vanligtvis ett år. Men avstämningar görs vanligen oftare, t. ex. kvartalsvis. Hur går det för verksamheten? Man kan inte påverka resultatet genom att skjuta till egna pengar till verksamheten.

Budget Exempel 1: Vi köper en dator för 9 000 kr som beräknas hålla i tre år. Likviditetsbudget År 1: Utbetalning 9 000 kr År 2: Utbetalning 0 kr År 3: Utbetalning 0 kr Resultatbudget År 1: Kostnad 3 000 kr (avskrivning) År 2: Kostnad 3 000 kr (avskrivning) År 3: Kostnad 3 000 kr (avskrivning)

Budget Exempel 2: Vi tar ett banklån på 300 tkr som ska amorteras på 3 år. Räntan är 15 000 kr per år. Likviditetsbudget År 1: Inbetalning: 300 000 kr Utbetalning 100 000 kr + 15 000 kr År 2: Inbetalning: 0 kr Utbetalning 100 000 kr + 15 000 kr År 3: Inbetalning: 0 kr Utbetalning 100 000 kr + 15 000 kr Resultatbudget År 1: Intäkt 0 kr Kostnad: 15 000 kr År 2: Intäkt 0 kr Kostnad: 15 000 kr År 3: Intäkt 0 kr Kostnad: 15 000 kr

Budget i ansökan Det budgeterade resultatet i ansökan vara negativt år 1 o 2, men resultatet bör vara positivt år 3. Likviditetsbudgeten måste dock gå ihop redan år 1. Om likviditetsbudgeten inte går ihop innebär det att man räknar med att inte kunna betala sina räkningar i tid. Om skolpengen inte räcker kan ägartillskott eller finansiering med egna medel tas upp i likviditetsbudgeten, dock inte i resultatbudgeten.

Förberedelser inför planerings- och budgetarbetet Omvärldsanalys – kommunernas generella budgetläge, löneökningar enl avtal, vilka bidrag finns från Skolverket Identifiera intäkter och kostnader I den egna verksamheten I kommunens verksamhet

Intäkter Elevpeng Föräldraavgifter (förskola, fritidshem) Övriga externa intäkter Uthyrning lokaler Stipendier Sponsoring mm Men - avgiftsfri utbildning i skolan!

Prognostisera intäkter Beräkna Barn/elevprognos som gjorts inför ansökan – absolut viktigaste posten! Det antalet elever ska ligga till grund för budgeten. Kommunens budget för innevarande och kommande år Årets beslutade elevpeng för motsvarande skolform Kommunens s. k. ekonomiska långtidsplan Riksprislistan (gymnasieskola) eller ev. samverkansavtal som påverkar peng

Prognostisera kostnader Identifiera och beräkna Elevpengens kostnadsindelning samt vad kommunen satsar på resp. del per elev Skolinspektionens budget i ansökan användas som underlag för att identifiera kostnaderna Investeringskostnader Kommunernas kostnader: bokslut, statistik på SCB: s hemsida www. scb. se Kostnader för elever: Skolverkets statistik https: //www. skolverket. se/skolutveckling/statistik/a rkiverade-statistiknyheter/statistik/2018 -09 -20 kostnader-for-skolan-2017

Beskriv ang. budgeten i ansökan: Hur verksamheten ska bedrivas med god kvalitet och med varaktighet: Tänk på att bygga upp verksamheten så att det finns buffert i form av reservmedel och så småningom överskott Om du inte kan redovisa ett överskott år 3, förklara varför och när du ska få verksamheten i balans Om du använder andra siffror än medeltal i riket för de olika kostnadsposterna, ange varför; t. ex. att detta är vad just din kommun satsar på den här posten, eller att du tar över ett redan befintligt skolbibliotek och inte behöver investera så mkt

Hur lösa investeringar år 1? Att starta skola innebär investeringskostnader för t. ex. Läromedel, bibliotek, möbler, speciallokaler inkl. utrustning, matsal osv Elevpeng erhålles från kommunen från 1 juli på anmälda elever Krav ang. ekonomisk stabilitet med ny ägarprövning Extra intäkter krävs vanligen: Kapital Ägartillskott Lån/kredit/bankgaranti

Grunderna för beräkning av elevpeng Likabehandlingsprincipen Beräkning ska ske efter samma grunder som kommunen använder fördelning av resurser till den egna verksamheten Alla kostnader som är förknippade med verksamheten ska ingå i ersättningen. (Kommunens organisation med olika nämnder/förvaltningar ska inte ha någon betydelse)

Grunderna för beräkning av elevpeng Beräkningarna ska baseras på kommunens budget Möjlighet till överenskommelse om storleken på elevpengen starkt begränsad.

Elevpengens utformning/ Grundbeloppet Grundbelopp avser ersättning för kommunens budgeterade kostnader indelat i sju kostnadsslag Undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, lokalkostnader och moms. Alla kommunens kostnader ska kunna inrymmas i de olika kostnadsslagen Ingen indikation eller ett tvång för friskolan hur resurserna ska användas

Elevpengens utformning/ Tilläggsbelopp Ska avse ersättning för de barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd Individuell bedömning av elevens behov Assistent, anpassning av lokaler el andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktar sig till elever med stora inlärningssvårigheter Modersmålsundervisning I varje skolformskapitel i skollagen samt 14 kap. 8 § skolförordningen, 13 kap. 7 § gymnasieförodningen

Beslut om elevpeng/ Grundbelopp Beslut före kalenderårets början Se till att beslutet riktas till skolhuvudmannen och inte är generellt (går inte att överklaga annars) Omgående beslut om bidrag för barn/elever som börjar under kalenderåret Elever som börjar i augusti – bidraget ska avse tiden fr. o. m. den 1 juli

Beslut om elevpeng/ Tilläggsbelopp ansöks om i särskild ordning för viss elev Kan ske när som helst under läsåret och beslutas snarast av kommunen (men mkt vanligt med avslag) Går inte att räkna med tilläggsbelopp i budgeten inför att starta skola – omöjligt att förutse Problematik vid start av skola som enbart vänder sig till elever i behov av särskilt stöd

Socioekonomisk fördelning (strukturbelopp) Huvudmannen i första hand och rektor i andra hand ska fördela resurser efter skolans och elevernas behov, 2 kap skollagen Tänkt att styra resurser för skolor där behoven är störst, t. ex. i vissa områden Bygger ofta på en socioekonomisk profil på skolan som SCB utför utifrån eleverna Enligt SI-ansökan får socioek inte tas med i budget, men det beror på hur kommunen fördelar; vid stor andel måste detta kunna tas med i ansökan

Forts. socioekonomi Om kommunen fördelar sina resurser utifrån socioekonomiska faktorer, så även till friskolan Ofta en del av budgeten som först avsätts fördelning av grundbelopp, därefter fördelas resten utifrån soc. ek faktorer Ett annat sätt: all elevpeng varierar utifrån skolans ”profil” och en fördelningsnyckel Exempel: Föräldrars utbildningsnivå Födda utomlands (och hur länge eleven bott i Sverige) Kön Geografiskt område Bidragsberättigad

Överklagan Skolan, dvs huvudmannen, kan överklaga ett kommunalt pengbeslut till förvaltningsrätten Gäller både grundbelopp och tilläggsbelopp Föräldrar kan inte överklaga kommunens beslut om tilläggsbelopp

Lokalkostnader Huvudregel - Ersättning enligt kommunens genomsnittskostnad oavsett kommunens eget resursfördelningssystem Undantag – Ersättning enligt faktisk kostnad om särskilda skäl finns och om kostnaderna är skäliga Nya bestämmelser ger kommunen större möjlighet till undantagsregel om stora investeringar i lokalbeståndet Inför budget – kontrollera vilken regel kommunen använder!

STARTA SKOLA JURIDIK MED FOKUS PÅ ANSÖKAN

Regelverk vid start av skola Associationsrätt – organisationsform Personaljuridik – arbetsrätt Arbetsmiljöbestämmelser Brandskydd, Miljö- och hälsa Socialtjänst, hälso- och sjukvård, patientdatalag m m (skydd för barn, elevhälsa m m) Dataskyddslagstiftningen Och lite till… god hjälp finns hos FR, arbetsgivarorganisationer, kommunen, Skolverket, Skolinspektionen och andra myndigheter m. fl. Skolförfattningarna!

Skolförfattningarna! All reglering är lika för fristående och kommunala skolor, så långt det är möjlig skollagen, skol- och gymnasieförordningarna, läroplanerna och andra styrdokument – t. ex. Skolverkets föreskrifter Skolverkets allmänna råd och stödmaterial Undantag för det som är specifikt för fristående verksamheter, t. ex: Krav på godkännande Skolpengsregleringen Sanktionsåtgärder vid tillsyn

Skollagens krav på personal (2 kap. SL) Samma som för kommunal verksamhet! Rektor – ska ha pedagogisk utbildning och erfarenhet Rektor ska genomgå statlig rektorsutbildning inom fyra år från anställningens början Krav på skolchef från 1 januari 2019 (ny funktion, men inte ny ansvarsnivå, se nedan)

Forts. krav på personal Legitimations- och behörighetsregler för lärare och förskollärare Legitimationskrav - tillsvidareanställning som förskollärare och självständigt få sätta betyg Krav på legitimation och behörighet - ansvara för undervisningen För skolform, årskurs och ämnen Vissa undantag: lärare i modersmål, yrkesämnen (gy), waldorflärare och engelskspråkiga skolor Krav på utdrag från belastningsregistret för alla som anställs/är verksamma i förskola, grund- och grundsärskola samt fritidshem Möjligt att begära på gymnasieskola

Undervisning på entreprenad (23 kap. skollagen) Lärare som undervisar på en skola måste vara anställd av huvudmannen Få undantag: Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmålet såsom fjärrundervisning Undervisning i vissa karaktärsämnen på gy Lovskola Ej tillåtet att låta kommunen undervisa i vissa ämnen eller samarbeta med andra huvudmän t. ex. i moderna språk el praktiska/estetiska ämnen

Skolchef – ny figur 2019 2 kap. 8 a § skollagen Huvudmannen ska utse skolchef, en el flera Upp till huvudmannen att avgöra, ser olika ut; rektor tillika skolchef, Styrelseledamot eller vd tillika. . , annan lämplig person Biträda huvudmannen – se till att föreskrifter för utbildningen följs i verksamheten Skollagen, läroplaner, förordningar och föreskrifter, systematiska kvalitetsarbetet, AML, DL m fl Om krav inte efterlevs, försöka åtgärda Om ej tillräcklig befogenhet (ex. resurser) ska huvudmannen informeras Huvudmannen alltid ytterst ansvarig!

Friskolan och öppenhetskravet (9 kap. 17 -18 §§, 10 kap. 35 -36 §§, 11 kap. 34 -35 §§, 15 kap. 33 §, 19 kap. 23 -24 §§ SL) En friskola ska alltid stå öppen för alla de elever som söker till skolan Vissa undantag, t. ex. resursskola som bara tar emot elever i behov av särskilt stöd Om fler söker än vad som finns plats ködatum, syskonförtur, geografisk närhet, elever i skolans förskoleklass, pedagogiskt eller organisatoriskt samband (grundskola) betyg/meritvärde (gymnasieskola) Ingen möjlighet att ”sortera”, välja elever Skolinspektionens PM om urvalsgrunder

Särskild kvot Mottagande av nyanlända elever Huvudmannen får avsätta ett begränsat antal platser = särskild kvot Högst 5 % av friskolans maximala kapacitet/intag per läsår Elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstart Informera lägeskommunen och anmäla till Skolinspektionen. Tillgänglig information även för de som står i kö och presumtiva sökande.

Rekommendationer Öppenhetskravet - grund för godkännande och peng Tydliga regler om öppenhetskravet och urvalsgrunder på er webbplats och i annan information till föräldrar/elever Ansökan bör vara skriftlig Tydliga besked om plats eller inte, med redovisning om hur köreglerna använts Om elev tackar nej, bekräfta skriftligt

Särskilt stöd - undantag En friskola ska ta emot elever i behov av särskilt stöd, jmf öppenhetskravet För en elev med omfattande behov av särskilt stöd kan man ansöka om tilläggsbelopp från elevens hemkommun Om kommunen nekar tilläggsbelopp ska eleven ändå tas emot. Friskolan kan överklaga beslutet om att neka tilläggsbelopp till förvaltningsrätten. En kommun kan dock vägra betala tilläggsbelopp för särskilt stöd om det skulle innebära betydande ekonomiska el organisatoriska svårigheter för kommunen Om kommunen nekar tilläggsbelopp med just denna motivering, kan friskolan fatta beslut om att inte ta emot eleven eller ge fortsatt utbildning till eleven

Att ta emot elev i behov av särskilt stöd Rätt att fråga vh om elevs ev. stödbehov – men frivilligt föräldrar att lämna uppgifterna! Om behov av stöd – utredning av vilka resurser som krävs Om omfattande stödbehov begäran om tilläggsbelopp till kommunen (avslag eller för lågt belopp kan överklagas till förvaltningsdomstol)

Två former av stödinsatser 3 kap. SL Extra anpassningar Individinriktad stödinsats inom ramen för den ordinarie undervisningen T. ex. timmar hos specialpedagog, hjälp med att planera/strukturera skoldagen, ge tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång, färdighetsträning, särskilda läromedel Särskilt stöd Omfattningen och varaktigheten avgör Mer ingripande åtgärder

Särskilt stöd Anmälningsplikt personal Rektor ansvarar för att utredning av stödbehov sker och att åtgärdsprogram upprättas om eleven behöver särskilt stöd Samråd ska ske med elevhälsan, om ej uppenbart obehövligt När ÅP? Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd för att utvecklas mot kunskapsmålen i läroplanen eller för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Beslut om åp ska fattas

Särskilt stöd, forts Krav på åp: behov, insatser, uppföljning och utvärdering – se Skolverkets allmänna råd! Stödåtgärder kan t. ex. avse stödundervisning, liten grupp, assistent, hjälpmedel m. m. Stödåtgärder gyskola t ex: , individuellt anpassat program, gå om kurs, förlängd undervisning (ett fjärde år) Vhv/eleven kan överklaga beslutet om åtgärdsprogram, dvs. både ett beslut om att inte upprätta ett åp, liksom innehållet Obs – vhv kan inte överklaga beslut om tilläggsbelopp

Utvecklingssamtal och IUP – utvärdering av elevens resultat Elevernas resultat – kunskapsutveckling ska följas upp och utvärderas Utvecklingssamtal en gång per termin med elev och vhv Skriftlig individuell utvecklingsplan - IUP ska upprättas en gång per läsår i åk 1 -5 (Gr och Gr. Sär samt åk 6 -9 i Gr. Sär om betyg inte sätts) Skolverkets allmänna råd

Kvalitetsarbete (4 kap. 2 -8 §§ SL) På både huvudmannanivå och skolnivå ska finnas ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete Förskolechefen och rektorn ansvarar och genomför kvalitetsarbetet tillsammans med personal. Barn, elever och vh ska ges möjlighet att medverka Arbetet ska utgå från de nationella målen Kvalitetsarbetet ska dokumenteras Både Skolverket och Skolinspektionen har bra stöd för arbetet på sina hemsidor!

Klagomålshantering (4 kap. 7 -8 §§ SL) Det ska finnas skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen Information om rutinerna ska lämnas ut till barn, elever och föräldrar Klagomålen ska redovisas för hvm Huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas – även framgå av rutinerna Klagomålshanteringen ska ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet Bra klagomålshantering kan minska anmälningarna till Skolinspektionen!

Trygghet och studiero 5 kap skollagen Arbetsmiljö Skollagen och arbetsmiljölagen krockar ibland, ingen har företräde, skolplikt på gr Ordningsregler Disciplinära åtgärder Omhändertagande av föremål Dokumenteringskrav

Ordningsregler och frånvarorapportering Varje skolenhet ska ha ordningsregler. Tas fram under medverkan av elever Rektor beslutar Följas upp Frånvarohantering Skolan ska rapportera frånvaro till vh samma dag Ej krav samma dag om särskilda skäl (t. ex. frånvaro sista lektionen under dagen)

Anmälan om frånvaro samt oro för barn – plikt att anmäla! Vid längre eller upprepad frånvaro SKA skolan/huvudmannen anmäla detta till elevens hemkommun, skolförvaltningen, för kommunens skolpliktsbevakning och aktivitetsansvar - samt när elev påbörjar respektive avslutar utbildningen (7 kap. 15, 16, 19 a, 22§§ och 15 kap. 15§ skollagen) Rektor ska också anmäla till huvudmannen när sådan utredning om frånvaro inleds Vid oro för barn/elev MÅSTE anmälan göras till Socialtjänsten (14 kap. 1 § So. L). Gäller alla som är verksamma i skolan. Ingen utredning krävs, endast farhågor kring barnets situation räcker, Socialtjänsten gör utredningen.

Inflytandefrågor (4 kap. 9 -14 §§ SL) Barn och elever ska uppmuntras till och ges möjligheter till inflytande över utbildningen elevinflytande och elevdemokrati Vårdnadshavare ska erbjudas möjligheter till inflytande över utbildningen (ej gyskolan) Informations- och samrådsplikt inför beslut! Gäller frågor viktiga för enheten och barn, elever och vh Krav på forum för samråd med barnen, eleverna och vh, där information ges inför beslut om sådant som rör utbildningen Rektorn ansvarig

Tillgång till elevhälsa (2 kap. 25 -28 §§ SL) Omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog samt personal med kompetens så att behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses Går att teckna avtal med anordnare, t. ex. kommun el VC (dvs en entreprenad), alternativt anställa egen – obs ej tillåtet med undervisning på entreprenad, där krävs anställning

Elevhälsa forts. Tänk på att kostnaden som läggs i budget för elevhälsa kommer att jämföras med genomsnitt riket (för år 2017 knappt 3220 kr/elev/år), beakta att det finns utrymme i ekonomin för detta I ansökan ska beskrivas arbetet med den samlade elevhälsan och hur det inkluderas i dagliga verksamheten, hur elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande, hur det ska erbjudas hälsobesök, men också vissa akuta insatser.

forts. Elevhälsa Vägledning för elevhälsa, samarbete Skolverket o Socialstyrelsen – finns på Socialstyrelsens och Skolverkets hemsidor Riktlinjer om innehållet i skolhälsovården finns på Socialstyrelsens hemsida – förebyggande hälsovård, enkla sjukvårdsinsatser, vaccinationer och hälsokontroller enl. schema

Skolbibliotek (2 kap. 36 § SL) Alla elever ha tillgång till skolbibliotek Skolinspektionens informationsblad: Skolbibliotek ska finnas i egna lokaler eller på rimligt avstånd, och som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna – som en del i undervisningen! Omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier Anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning

Något om vad som gäller i övrigt Eleverna ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning (inte krav på anställd SYV, men om sådan anställs – krav på utb). Utr. på gång, ev. nya bestämmelser Svenska som andraspråk – inte stöd utan eget ämne Studiehandledning på modersmålet Modersmålsundervisning Nationella ämnesprov - obligatoriskt för alla skolor, elevlösningar ska sparas

Övrigt, forts. PRAO – på högstadiet minst 10 dgr fr o m åk 8 APL – arbetsplatsförlagt lärande i gymnasieskola Lärlingsutbildning – minst hälften av utb Yrkesprogram – minst 15 veckor Vissa av introduktionsprogrammen Redogöra för hur skolan ska kunna erbjuda platser, t. ex. genom avtal med företag, handledning, uppföljning av elevens resultat, m m

Modersmålsundervisning Skolan behöver erbjuda modersmålsundervisning endast om - lämplig lärare - minst fem elever vid skolan har rätt till denna undervisning - undantag för minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch om så endast en elev är berättigad I egen regi eller genom avtal med annan (ofta kommunen som anordnar för alla) Tilläggsbelopp

Åtgärder mot kränkande behandling Bestämmelser i skollagen och läroplanerna bland annat demokrati, mänskliga rättigheter, allas lika värde, aktivt motverka kränkande behandling och diskriminering Beskriva arbetet mot kränkande behandling (och värdegrundsarbetet) Arbetet mot kränkande behandling - främjande, förebyggande och åtgärdande Årlig plan mot kränkande behandling som utgår från kartläggning - krav på innehåll, se vidare hos Skolinspektionen och BEO

Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen 3 kap Båda lagarna uppbyggda kring två delar som kompletterar varandra förbud mot kränkande behandling och diskriminering inklusive trakasserier i enskilda fall krav på aktiva åtgärder mot kränkande behandling för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter

SL kränkande behandling / Diskrimineringslagen Förbud för personal att kränka och trakassera – kan leda till skadestånd Anmälningsplikt! Personal till rektor/ förskolechef, R/Fchef anmäla till huvudmannen – skyndsamhet! Diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder

Arbetet mot kränkande behandling Målinriktat och systematiskt arbete Varje verksamhet (skolform och fritidshem) Kartläggning av varje verksamhets behov Krav på aktiva åtgärder - förebygga och förhindra – målinriktat Kartlägga risker för kränkningar Analysera orsaker Sätt upp konkreta mål och bestäm åtgärder Upprätta plan mot kränkande behandling, varje år! Elevers delaktighet! Uppföljning och utvärdering

Arbetet, forts. Handlingsplikt vid skarpt läge! Rutiner för anmälan – plikt Vid kännedom eller om själv uppmärksammar Ha rutiner för agerande vid kränkningar Skyndsamt utreda och vidta åtgärder Ansvarsfördelning Dokumentera utredning och åtgärder Uppföljning och utvärdering

DL - Arbetet med aktiva åtgärder Skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Fortlöpande arbete med att undersöka risker och hinder, analysera, åtgärda, följa upp och utvärdera Ta fram, följa upp och utvärdera riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Dokumentera alla delar av arbetet årligen – krav på skriftlig dokumentation Samverka med dem som deltar i utbildningen och anställda i verksamheten

Tänk på inför etablering Samråd med kommunen (gr)/närliggande kommuner (gy) innan start av utbildning om den kommande verksamheten samrådet ska dokumenteras av friskolan Tvåårsregeln får två år på sig att starta skolan efter beslut

Etableringskontroll Extra kontroll inför start av friskola Att verksamheten bedrivs av den hvm som har godkännande Hvm granskas; Ägar- och ledningsprövning: lämplighet och kompetens ha ekonomisk stabilitet och förutsättningar att kunna driva verksamheten långsiktigt. bl. a. kunna påvisa att elevunderlaget är i nivå med vad angetts i ansökan eller kan redogöra för hur ekonomin annars säkerställs.

Etableringskontroll forts. Kontrakt på ändamålsenliga lokaler eller konkret plan för hur lokalbehovet ska tillgodoses till start Nödvändig utrustning och lärverktyg finns för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas eller en konkret plan för hur tillgången till utrustning tillgodoses till start Att rektor anställts som uppfyller behörighetsvillkoren i 2 kap. 11 § skollagen eller en konkret plan för anställning Rekryterat eller har en konkret plan för rekryteringen av behöriga lärare i samtliga ämnen som erbjuds vid verksamhetens start Tillgång till elevhälsa och skolbibliotek Ansvar för anskaffningen av APL-platser (Gy)

Friskolor och offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen tillämpas i just det offentliga; såsom myndigheter, stat, kommun, domstolar osv. Sekretess är undantaget från offentlighetsprincipen Omfattar INTE privat verksamhet, alltså INTE fristående skolor Dock nytt lagförslag om off princ på väg, bestämmelserna kan ändras!

Friskolorna och offentlighetsprincipen forts. En friskola har ingen skyldighet liknande offentlighetsprincipen att lämna ut några handlingar - utom vid stöd av lag, t. ex. vid tillsyn, anmälan enl. socialtjänstlagen, betygshandlingar till lägeskommun En friskola måste alltså inte lämna ut uppgifter men får göra det, förutom uppgifter som omfattas av tystnadsplikten

Friskolorna och tystnadsplikten För fristående skolverksamhet gäller alltså bestämmelser om tystnadsplikt (som ungefär motsvarar sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen) Tystnadsplikten regleras i 29 kap 14 § skollagen

Tystnadsplikten forts. För fristående förskoleverksamhet, förskoleklass och fritidshem gäller tystnadsplikten - allt som rör den enskildes personliga förhållanden För fristående grundskola, särskola och gymnasieskola gäller tystnadsplikten - inom elevhälsoverksamhet eller i särskild elevstödjande verksamhet om personliga förhållanden - uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier Inte bara eleverna utan även anhöriga skyddas

För friskolan gäller alltså: Ingen offentlighetsprincip – alltså ingen skyldighet att lämna ut uppgifter eller dokument (undantag för samarbetet med hemmen och vh, t. ex. utifrån läroplanen) Förbud att lämna ut vissa uppgifter (utifrån tystnadsplikten) Vissa omständigheter bryter tystnadsplikten: anmälningsskyldighet enl So. L, Skolinspektionens tillsyn, överlämning mellan skolor m. m. Viktigt: Vårdnadshavarens samtycke bryter alltid tystnadsplikten!

Dokumenthantering i friskola Arkivlag och dokumenthanteringsplaner gäller för myndigheter (offentlighetsprincipen) – alltså inte för friskolor Särskilda bestämmelser om betygshandlingar och hantering av betygskataloger enligt Skolverkets författningssamling SKOLFS Slutbetyg från grundskola och betygsdokument från fullföljd gymnasieutbildning ska skickas till kommunen där skolan är belägen Bevara elevlösningar på nationella prov (3 år) Skolhälsojournaler lyder under Patientdatalagen – sparas 10 år Inga övriga särskilda regler för bevarande av dokument i fristående verksamhet (t. ex. åtgärdsprogram, beslut om olika stödåtgärder, IUP, skriftliga omdömen osv. )