Vlkomna till informationskvll Psykisk hlsa Trygghet ANDTS Varfr

  • Slides: 50
Download presentation
Välkomna till informationskväll Psykisk hälsa Trygghet ANDTS

Välkomna till informationskväll Psykisk hälsa Trygghet ANDTS

Varför är ni här? • Den upplevda psykiska ohälsan bland ungdomar ökar, både nationellt

Varför är ni här? • Den upplevda psykiska ohälsan bland ungdomar ökar, både nationellt och i Örkelljunga. • Den upplevda psykiska ohälsan är en faktor som ökar risken för självskadebeteende samt missbruk av alkohol och narkotika. • Föräldrars attityd och inställning till alkohol och narkotika påverkar ungdomarna.

Varför är vi här? • Vi möter era ungdomar på olika sätt i vårt

Varför är vi här? • Vi möter era ungdomar på olika sätt i vårt arbete. • Ökad dialog med hemmet och föräldrarna för att sprida kunskap och förstärka ungdomarnas säkerhetsnät. • Erbjuda kunskap, stöd och samverkan.

Vilka är vi? • Skolkurator • Familjebehandlare • Folkhälsoutvecklare/ansvar för ungdomsrådet • Polis •

Vilka är vi? • Skolkurator • Familjebehandlare • Folkhälsoutvecklare/ansvar för ungdomsrådet • Polis • Räddningstjänst

Psykisk hälsa • Känsla av lycka och nöjdhet • Uppleva sin tillvaro som meningsfull

Psykisk hälsa • Känsla av lycka och nöjdhet • Uppleva sin tillvaro som meningsfull • Kunna använda sina resurser väl • Vara delaktig i samhället • Ha förmåga att hantera livets vanliga motgångar.

Psykisk hälsa - skyddsfaktorer • Tillräckligt med sömn • Bra mat • Röra sig

Psykisk hälsa - skyddsfaktorer • Tillräckligt med sömn • Bra mat • Röra sig regelbundet • Vänner och familj • Göra sådant som är roligt

Psykisk ohälsa • Psykisk ohälsa (ängslan/oro/dåligt humör) blir allt vanligare bland både pojkar och

Psykisk ohälsa • Psykisk ohälsa (ängslan/oro/dåligt humör) blir allt vanligare bland både pojkar och flickor. • Ju äldre ungdomarna blir desto större grad av psykisk ohälsa rapporteras, vanligare bland flickor än pojkar

Psykisk ohälsa • Varannan flicka uppgav att hon varit irriterad eller på dåligt humör

Psykisk ohälsa • Varannan flicka uppgav att hon varit irriterad eller på dåligt humör mer än en gång den senaste veckan. • Skånska ungdomar känner en ökad stress i sin vardag. Säkerställt samband mellan överdriven mobilanvändning och upplevelsen av en stressad vardag.

Mycket eller ganska ljus framtidstro Pojke - Skåne % Flicka - Skåne % 100

Mycket eller ganska ljus framtidstro Pojke - Skåne % Flicka - Skåne % 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 Åk 6 Åk 9 Pojke - Örkelljunga % Åk 6 Gy åk 2 100 Åk 9 Gy åk 2 Flicka - Örkelljunga % 100 80 95 53, 1 % 60 90 40 85 20 80 0 Åk 6 Åk 9 Gy åk 2

Trygghet • Pojkar känner sig betydligt mycket tryggare än flickor både vad gäller väg

Trygghet • Pojkar känner sig betydligt mycket tryggare än flickor både vad gäller väg till skolan, i sitt bostadsområde och i samhället. • Mobbning är en stor riskfaktor för ohälsa och är vanligast bland yngre elever. Andelen flickor i Örkelljunga som angav att de har mobbats hade ökat.

Trygghet • Andelen ungdomar som uppgav att de blivit nät-trakasserade hade ökat. Vanligast bland

Trygghet • Andelen ungdomar som uppgav att de blivit nät-trakasserade hade ökat. Vanligast bland flickor i grundskolan. • 51, 7 % av flickorna i åk 6 hade utsatts för nät-trakasserier en eller flera gånger under de senaste 12 månaderna.

Öppen diskussion • Är ni förvånade över de presenterade siffrorna? • Hur kan vi

Öppen diskussion • Är ni förvånade över de presenterade siffrorna? • Hur kan vi prata med våra ungdomar om trygghet och psykisk ohälsa? • Hur kan vi tillsammans hjälpa våra ungdomar för att slippa må dåligt? - Hemma - I våra yrken

Att bli vuxen • Hantera egen ekonomi • Forma sin egen identitet och sociala

Att bli vuxen • Hantera egen ekonomi • Forma sin egen identitet och sociala tillhörighet • Markera frihet och uppror mot vuxenvärlden • Att vara risktagande och impulsiv är en del av att vara ung

Alkohol • Den generella konsumtionen av alkohol bland ungdomar minskar stadigt men det är

Alkohol • Den generella konsumtionen av alkohol bland ungdomar minskar stadigt men det är en bra bit kvar. • 40% av alla niondeklassare i Sverige hade druckit alkohol senaste året. – I Örkelljunga var det 66, 7 % för flickorna och 47. 7 % för pojkarna • 74 % av alla gymnasieelever åk 2 i Sverige har druckit alkohol senaste året. – Örkelljunga: Flickor: 88, 2%, pojkar: 77, 8% • Fler flickor än pojkar dricker i båda årskullarna.

Alkohol – årskurs 6 • Tror ni att barnen i årskurs 6 drack alkohol?

Alkohol – årskurs 6 • Tror ni att barnen i årskurs 6 drack alkohol? • Flickor i Örkelljunga: 29, 4 % • Pojkar i Örkelljunga: 36, 7%

Bruk innan 13 års ålder Pojke % 50 40 30 20 10 0 Åk

Bruk innan 13 års ålder Pojke % 50 40 30 20 10 0 Åk 9 Gy åk 2 Skåne Åk 9 Gy åk 2 Örkelljunga Flicka % 50 40 30 20 10 0 Åk 9 Gy åk 2 Skåne Åk 9 Gy åk 2 Örkelljunga

Alkohol – Vad dricks? • Vad tror ni att unga dricker? • Åk 9:

Alkohol – Vad dricks? • Vad tror ni att unga dricker? • Åk 9: Pojkar – Sprit (36 %) Flickor – Blanddrycker och sprit (40 %) • Åk Gy 2: Pojkar – Starköl (41 %) Sprit (28 %) Flickor – Blanddrycker (36 %) Sprit (32 %)

Alkohol - Intensivkonsumtion • Intensivkonsumtioninnebär att eleven minst en gång per månad vid ett

Alkohol - Intensivkonsumtion • Intensivkonsumtioninnebär att eleven minst en gång per månad vid ett och samma tillfälle druckit alkohol motsvarande minst: 4 burkar starköl eller 4 burkar starkcider eller 6 burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit

Alkohol - Intensivkonsumtion • Intensivkonsumtion i årskurs 9 är lika vanligt bland pojkar och

Alkohol - Intensivkonsumtion • Intensivkonsumtion i årskurs 9 är lika vanligt bland pojkar och flickor. På gymnasiet är det vanligare hos pojkar • Intensivkonsumtion i Örkelljunga, åk 9: Flickor: 9, 4 % (år 2012: 10, 2 %) Pojkar: 11, 6 % (år 2012: 27, 5 %) • Intensiv konsumtion i Örkelljunga, åk Gy 2: Flickor: 36, 4 % (nationellt: 30 %) Pojkar: 44, 4 % (nationellt 35 %)

Alkohol - Intensivkonsumtion • Säkerställda samband mellan intensivkonsumtion av alkohol och andra riskabla vanor

Alkohol - Intensivkonsumtion • Säkerställda samband mellan intensivkonsumtion av alkohol och andra riskabla vanor så som tobak och narkotika.

Alkohol och våld • Alkohol påverkar konsekvenstänkande och känslokontroll, ilska kan lättare leda till

Alkohol och våld • Alkohol påverkar konsekvenstänkande och känslokontroll, ilska kan lättare leda till våldshandling. • Alkohol är ofta inblandat i misshandelsfall och i 31% av fallen har den misshandlade själv druckit. • 13 procent av killarna och 4 procent av tjejerna i gymnasiets årskurs 2 som dricker alkohol anger att de råkat i slagsmål i samband med att de druckit. (nationella siffor)

Alkohol - Tillgång • Köper/får från: – Pojk-/flickvänner – Kompisar – Langare – Föräldrar

Alkohol - Tillgång • Köper/får från: – Pojk-/flickvänner – Kompisar – Langare – Föräldrar

Alkohol - Föräldrar • Färre föräldrar bjuder sina barn på alkohol nationellt men i

Alkohol - Föräldrar • Färre föräldrar bjuder sina barn på alkohol nationellt men i Örkelljunga är siffrorna fortfarande höga. • Föräldrar till flickor i Örkelljunga bjuder mer än Skånegenomsnittet. Åk 9 • Skåne • Örkelljunga pojkar: 26, 5 % pojkar: 25, 6 % flickor: 27, 9 % flickor: 40, 6 % Gy 2 • Skåne • Örkelljunga pojkar: 45, 9 % pojkar: 37 % flickor: 47, 9 % flickor: 70, 6 %

Alkohol - Föräldrar • Föräldrar till flickor i gymnasiet i Örkelljunga köper ut mer

Alkohol - Föräldrar • Föräldrar till flickor i gymnasiet i Örkelljunga köper ut mer än Skånegenomsnittet. Åk 9 • Skåne • Örkelljunga pojkar: 4 % pojkar: 4, 7 % flickor: 4, 3 % flickor: 0 % Gy 2 • Skåne • Örkelljunga pojkar: 17, 3 % pojkar: 22, 2 % flickor: 19, 9 % flickor: 45, 5 %

Alkohol - Föräldrar • Tydlig koppling mellan ungdomarnas alkoholvanor och föräldrarnas bjudvanor. • Det

Alkohol - Föräldrar • Tydlig koppling mellan ungdomarnas alkoholvanor och föräldrarnas bjudvanor. • Det är tre gånger så vanligt med berusningsoch intensivkonsumtion av alkohol i åk 9 om eleven bjuds på alkohol av sina föräldrar. • Inga skillnader mellan pojkar och flickor.

Alkohol - Föräldrar • Ungdomar som får alkohol hemma dricker mer när de är

Alkohol - Föräldrar • Ungdomar som får alkohol hemma dricker mer när de är med sina kompisar och dricker sig oftare berusade än de som inte får alkohol hemma. 76, 5 % av flickorna i Gy 2 i Örkelljunga hade varit berusade. • Sambandet mellan berusnings- och intensivkonsumtionen och föräldrarnas bjudvanor är statistiskt signifikanta.

Alkohol - Föräldrar • Ungdomar får alltså INTE ett bättre förhållningssätt till alkohol om

Alkohol - Föräldrar • Ungdomar får alltså INTE ett bättre förhållningssätt till alkohol om de får tillgång till det hemma!

Öppen diskussion • Vad är era reflektioner över detta? • Är ni förvånade över

Öppen diskussion • Vad är era reflektioner över detta? • Är ni förvånade över siffrorna? • Tycker ni det är svårt att prata med era ungdomar om alkohol? • Hur tänker ni själva om att bjuda hemma? • Tycker ni det är svårt att sätta gränser kring alkohol för ungdomarna? • ”Alla andra får…. ”

Hur gör ni…. ? • När ungdomen är ute sent? • Om ungdomen inte

Hur gör ni…. ? • När ungdomen är ute sent? • Om ungdomen inte kommer hem som planerat? • Om ungdomen kommer hem full?

Energidrycker • Dricker era barn kaffe? • 1 burk ~ 1 kopp kaffe (1,

Energidrycker • Dricker era barn kaffe? • 1 burk ~ 1 kopp kaffe (1, 5 dl) – OBS: finns energidrycker med betydligt högre koffeininnehåll!

Energidrycker • Innehåller bl. a: koffein, glukuronlakton, taurin (aminosyra), B-vitaminer, färgämnen, smakämnen samt socker

Energidrycker • Innehåller bl. a: koffein, glukuronlakton, taurin (aminosyra), B-vitaminer, färgämnen, smakämnen samt socker och/eller sötningsmedel • Inte påvisbart farligt i måttliga mängder. • Ex på bieffekter av koffein: – sömnproblem, huvudvärk, ångest, oro, yrsel, hjärtklappning, illamående, kräkning eller diarré.

Energidrycker • Person 60 kg – Ca 15 burkar ger lindrig förgiftning. – Ca

Energidrycker • Person 60 kg – Ca 15 burkar ger lindrig förgiftning. – Ca 125 burkar ger dödlig förgiftning. • Bör ej kombineras med alkohol. – Försvårar bedömningen av grad av berusning

Energidrycker • Åldersgräns för köp är ej reglerad i lag. • Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag

Energidrycker • Åldersgräns för köp är ej reglerad i lag. • Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag har tagit ett gemensamt beslut om 15 års gräns vid försäljning av energidryck. • Var får ditt barn tag i energidryck?

Tobak – röker cigaretter • Gymnasieelever i Örkelljunga röker mer än Skånegenomsnittet Åk 9

Tobak – röker cigaretter • Gymnasieelever i Örkelljunga röker mer än Skånegenomsnittet Åk 9 • Skåne • Örkelljunga pojkar: 10, 2 % pojkar: 8, 9 % flickor: 12, 5 % Gy 2 • Skåne • Örkelljunga pojkar: 25 % pojkar: 40, 7 % flickor: 23, 2 % flickor: 32, 4 %

Tobak – röker cigaretter • Statistiskt signifikanta samband mellan: – alkohol och tobak –

Tobak – röker cigaretter • Statistiskt signifikanta samband mellan: – alkohol och tobak – tobak och narkotika • Att skjuta upp alkoholdebut respektive att ej börja röka är starka skyddsfaktorer.

Tobak - tillgång Pojke - Skåne % 100 80 60 40 20 0 Åk

Tobak - tillgång Pojke - Skåne % 100 80 60 40 20 0 Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 Flicka - Skåne % 100 80 60 40 20 0 Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 !

Tobak - tillgång • Vi kan hjälpas åt att minska tillgången till tobak för

Tobak - tillgång • Vi kan hjälpas åt att minska tillgången till tobak för minderåriga • Ge inte tobak till era eller andras barn! • Polisen samt kommunen i form av Söderåsens miljöförbund

Narkotika • Olika typer av droger: • Cannabis, även kallat Hasch och Marijuana är

Narkotika • Olika typer av droger: • Cannabis, även kallat Hasch och Marijuana är den absolut vanligaste drogen hos unga.

Narkotika – någon gång använt • Andelen ungdomar i Sverige som provat narkotika har

Narkotika – någon gång använt • Andelen ungdomar i Sverige som provat narkotika har minskat. – Dock har konsumtionen bland de som använder ökat i omfattning. • Ungefär en fjärdedel av de som någon gång testat gör det upprepade gånger.

Använt minst en gång, Skåne Pojkar 2012 % 25 20 15 10 5 0

Använt minst en gång, Skåne Pojkar 2012 % 25 20 15 10 5 0 Åk 9 Gy åk 2 Pojkar 2016 % 25 20 15 10 5 Skånegenomsnitt 0 Åk 9 Gy åk 2

Använt minst en gång, Skåne Flickor 2012 % 25 20 15 10 5 0

Använt minst en gång, Skåne Flickor 2012 % 25 20 15 10 5 0 Åk 9 Gy åk 2 Flickor 2016 % 25 20 15 10 5 Skånegenomsnitt 0 Åk 9 Gy åk 2

Upprepat användande • Via kompisar eller pojk-/flickvänner – Åk 9: 58% – Gy åk

Upprepat användande • Via kompisar eller pojk-/flickvänner – Åk 9: 58% – Gy åk 2: 66% • Från bekant eller annan (t. ex. langare) – 30 -40% • Från internet, syskon och läkare – Enstaka procent » Nationella siffror (Skolelevers drogvanor)

Öppen diskussion • Reflektioner? • Pratar ni med era ungdomar om droger? • Hur

Öppen diskussion • Reflektioner? • Pratar ni med era ungdomar om droger? • Hur kan vi skydda våra ungdomar mot droger? • Hur kan vi hjälpa de ungdomar som redan brukar/missbrukar droger?

Spel om pengar • Ca 20 % av 16– 17 -åringar spelar om pengar

Spel om pengar • Ca 20 % av 16– 17 -åringar spelar om pengar minst en gång per år. Av dem spelar 3 % varje månad. (nationella siffor) • En stor del av spelandet sker på internet. • Cirka 2 % av den vuxna befolkningen har spelproblem.

Datorspel • Både gott och ont • De som spelar mer än 5 timmar

Datorspel • Både gott och ont • De som spelar mer än 5 timmar om dagen har ökad risk för – att spela om pengar – psykisk ohälsa – negativ påverkan på skolarbetet – negativ påverkan på sociala relationer

Generella skyddsfaktorer • Minskar risken för till exempel: – Psykisk ohälsa – Kriminalitet –

Generella skyddsfaktorer • Minskar risken för till exempel: – Psykisk ohälsa – Kriminalitet – Alkoholmissbruk – Narkotikamissbruk – Spelmissbruk

Generella skyddsfaktorer • Fem viktiga områden – Familjen – Kamratgruppen/fritiden – Skolan – Samhället

Generella skyddsfaktorer • Fem viktiga områden – Familjen – Kamratgruppen/fritiden – Skolan – Samhället – Individen själv

Generella skyddsfaktorer • Till exempel: – God känslomässig kontakt mellan föräldrar/vårdnadshavare och barn –

Generella skyddsfaktorer • Till exempel: – God känslomässig kontakt mellan föräldrar/vårdnadshavare och barn – Låg tolerans från vuxna mot normöverträdelser – Sen alkoholdebut – Välfungerande skolgång – Goda kamratrelationer – Fritidssysselsättning

Stöd till föräldrar • Familjebehandling: – Stärka relation mellan förälder och barn och i

Stöd till föräldrar • Familjebehandling: – Stärka relation mellan förälder och barn och i familjen. – Stärka föräldrar i sitt föräldraskap och i sin föräldraroll. – Skapa hopp och utveckla föräldrafärdigheter och självförtroende. • Föräldrautbildning - Aktivt föräldraskap

Bra länkar • http: //www. iq. se/sv/fakta-om-alkohol/ , • Tonårsparlören • http: //can. se/Fakta/

Bra länkar • http: //www. iq. se/sv/fakta-om-alkohol/ , • Tonårsparlören • http: //can. se/Fakta/ • http: //www. nonsmoking. se/skola-foraldrar/ • Läs mer om statistik för Örkelljungas ungdomar på kommunens hemsida under Folkhälsa