VLKOMMEN TILL HUVUDMANNAUTBILDNING MED FOKUS P UPPDRAGET Gudrun
VÄLKOMMEN TILL HUVUDMANNAUTBILDNING MED FOKUS PÅ UPPDRAGET Gudrun Rendling och Monica Lénard 2020 -11 -12
Dagens program 09. 00 Välkommen Kort om Ägar- och ledningsprövning Grundläggande skoljuridik 12. 00 Lunch 13. 00 Forts. skoljuridik Ansvars- och beslutsfrågor för huvudmannen Arbetsmiljöansvar – Monica Lenárd 16. 30 Avslutning
Ägar- och ledningsprövning
Ägar- och ledningsprövning Nya bestämmelser från 1 jan 2019 i 2 kap. skollagen Både förskolor och skolor omfattas av de nya bestämmelserna Gäller alla driftsformer, såsom AB, ek och ideella för. , stiftelser m fl Kommuner resp. Skolinspektionen är godkännande- och tillsynsmyndighet
Vem prövas? Styrelse och styrelsesuppleanter Vd eller annan med ledande ställning – dock inte rektor, som har befattningsanställning Annan med väsentligt inflytande på verksamheten, t. ex. stor aktieägare. Det kan också gälla ägande i flera led, t. ex. ägare i koncernmoder (som huvudregel ett ägande om minst tio procent av det röstberättigade aktiekapitalet) Bolagsmän i handelsbolag
Forts. vem prövas Prövningen görs både inför godkännande och löpande vid tillsyn. Nytillträdd ägare och i ledning/styrelse ska anmälas inom en månad tillsynsmyndigheten. Även ägare och lednings ekonomiska förutsättningar för verksamheten prövas fortlöpande.
Vad prövas? Tre delar i prövningen av ansökan om godkännande: De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten Ägare och lednings insikt om föreskrifterna för verksamheten Ägare och lednings lämplighet
Ekonomiska förutsättningar Skolinspektionen resp. kommunen ska kontrollera ek förutsättningar dels vid godkännande, dels löpande vid tillsyn Kontroll genom löpande uppkoppling mot kreditvärdighetsbolag, samt uppgifter från Skatteverket m fl. Om fara för verksamheten uppstår kan SI/kommunen dra in godkännandet Fara kan vara nedgång i elevantal, minskning av värdet i organisationen m m
Insikt i föreskrifterna Styrelse och ledning ska ha insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten Sammantagen bedömning av styrelse/ledning, inte av var och ens kompetens Inte tillräckligt att det finns kompetens hos anställda eller uppdragstagare för ändamålet, utan insikten ska finnas hos huvudmannen
Forts. insikt i föreskrifterna Vilka föreskrifter? Skolinspektionen granskar i dagsläget ägare och lednings insikt i: Skolförfattningarna Arbetsrättsliga bestämmelser Arbetsmiljöbestämmelser Ekonomiska bestämmelser, som kunskap om bokföring, bokslut osv Kunskaper om föreskrifter för organisationsformen, t. ex. aktiebolagslagen eller lagen om ekonomiska föreningar
Lämplighetsprövning ”Viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna” Laglydighet Andra omständigheter av betydelse, t. ex. tidigare konkurs eller indraget godkännande Kommer att handla om framförallt tidigare brottslighet och ekonomiska misskötsel Utdrag ur Brottsregistret ska omfatta både ekonomiska, vålds- och sexualbrott – mer omfattande än för personal. Tillsynsmyndigheten ska hämta in utdraget, inte den enskilde Räcker med brister hos en person, så kan godkännandet återkallas
Återkallande av godkännande Skolinspektionen får möjlighet att utan tidigare föreläggande återkalla godkännande Om de ek. förutsättningarna inte uppfylls Om styrelse el ledning inte klarar ägarprövningen ”Regeringen anser, till skillnad från Friskolornas riksförbund, att de ovan beskrivna möjligheterna till återkallelse bör finnas även vid brister i fråga om ägar- och ledningsprövningen. Denna prövning syftar till att förhindra att kvalitetsbrister uppkommer. Det är angeläget att tillsynsmyndigheterna kan ingripa innan bristande ekonomiska förutsättningar eller bristande lämplighet har hunnit drabba brukare och elever. ”
Kommunernas ägar- och ledningsprövning av fristående förskola Likalydande bestämmelser om ägar- och ledningsprövning för fristående förskolor Kommunen är tillsynsmyndighet SKL har bra cirkulär, 18: 41, samt ett bra webbinarium på sin hemsida
Avgifter Godkännande, inkl. ägar- och ledningsprövning ska vara avgiftsfinansierad, även vid utökning av redan befintlig verksamhet Regeringen el myndighet regeringen beslutar om, bestämmer avgiften för Skolinspektionens prövning Kommunerna fattar beslut om sin avgift/taxa Bara avgift för godkännande och tillstånd. Tillsyn innebär INTE avgift.
Vad styr verksamheterna?
Lagar och andra styrdokument Skollagen Skolformsförordningar och ög. bestämmelser Läroplanerna med kursplaner, kunskapskrav Examensmål/programmål för gyskolan Skolverkets föreskrifter (SKOLFS) t. ex. betygskatalog, uppgiftsinsamling, elevlösningar på nationella prov Tolkning och vägledning Skolverkets Allmänna råd, vägledningar och stödmaterial Skolinspektionens tolkningsföreträde
Skollagens struktur, exempel Kap. 1 -7 Kap. 8 -22 Kap. 23 -29 Definitioner Skolformskapitel med följande uppdelning: Entreprenad Tillstånd Ansvarsfördelning Personal Elevhälsa, SYV Särskilt stöd Betyg Kvalitetsarbete Inflytande/samråd Trygghet, studiero Kränkande behandling Skolplikt o Allmänna bestämmelser = gäller oavsett hvm (om ej står ngt annat) o Kommunal o Fristående Tillsyn Behandling av personuppgifter Överklagande beslut Krav på handläggning - FL Talerätt elever Tystnadsplikt Överlämnande betygshandlingar
Andra lagar och förordningar s. k. Behörighetsförordningen Diskrimineringslagen Arbetsmiljölagen Socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, patientdatalag och patientsäkerhetslag Förvaltningslagen Barnkonventionen Dataskyddslagstiftningen - GDPR Samt alla andra bestämmelser som gäller för en verksamhet; arbetsrätt, miljöbalk, osv.
Skolförfattningarna All reglering är lika för fristående och kommunala skolor, så långt det är möjligt Undantag för det som är specifikt för fristående verksamheter, t. ex: Krav på godkännande Skolpengsregleringen Sanktionsåtgärder vid tillsyn
Krav på personal
Skollagens krav på personal (2 kap. skollagen) Samma som för kommunal verksamhet! Rektor ska ha pedagogisk utbildning och erfarenhet Rektor ska ha genomgått statlig rektorsutbildning inom fyra år från anställningens början Från 1 juli 2019 ska även förskolechefen benämnas rektor och ha genomgått befattningsutbildning (dock inom 5 år) Ej krav på befattningsutbildning för de som redan var anställda och verksamma 1 juli
Krav på personal forts. Legitimations- och behörighetsregler för lärare och förskollärare samt från 1 juli 2019 även för fritidshemspersonal Skolchef – mer nedan Krav på utdrag från belastningsregistret för alla som anställs/verksamma i förskola, grund- och grundsärskola samt fritidshem Frivillig för Gy och Gysär för personal som ska ha direkt och regelbunden kontakt med barn, huvudmannen beslutar. Råd och vägledning hos Skolverket och Skolinspektionen
Undervisning på entreprenad (23 kap. skollagen) I princip får endast uppgifter som ligger utanför undervisningen överlämnas på entreprenad till enskild fysisk eller juridisk person (ex elevhälsa och skolmåltider) Lärare som undervisar i skola måste vara anställd av huvudmannen, pga myndighetsutövning Undantag Modersmålsundervisning (även till annan huvudman) Studiehandledning på modersmålet (även till annan huvudman) I båda avseendena även som fjärrundervisning men bara till annan huvudman Undervisning i karaktärsämnen på gy med yrkesinriktad eller estetisk profil (till enskild fysisk eller juridisk person) Lovskola i grundskolan (till annan huvudman)
Forts. Entreprenad Ej tillåtet att låta kommunen undervisa i vissa ämnen eller samarbeta med andra huvudmän t. ex. rörande moderna språk el praktisk-estetiska ämnen Entreprenad inom elevhälsan Elevhälsan kan organiseras på olika sätt Uppgifter inom elevhälsan får överlåtas till enskild fysisk eller juridisk person En friskola får även överlåta ansvaret för de medicinska insatserna inom elevhälsan till kommun eller landsting Observera att om specialpedagogen inom elevhälsan ska undervisa, får det uppdraget inte överlämnas på entreprenad
Öppenhetskravet i fristående skola
Friskolan och öppenhetskravet (9 kap. 17 -18 §§, 10 kap. 35 -36 §§, 11 kap. 34 -35 §§, 15 kap. 33 §, 19 kap. 23 -24 §§ SL) En friskola ska alltid stå öppen för alla de elever som söker till skolan Vissa undantag, t. ex. resursskola som bara tar emot elever i behov av särskilt stöd Om fler söker än vad som finns plats ködatum, syskonförtur, geografisk närhet, elever i skolans förskoleklass, pedagogiskt eller organisatoriskt samband (grundskola) betyg/meritvärde (gymnasieskola) Ingen möjlighet att ”sortera”, välja elever
Rekommendationer Öppenhetskravet – grund för godkännande och peng Tydliga regler om öppenhetskravet och urvalsgrunder på er webbplats och i annan information till föräldrar/elever Ansökan bör vara skriftlig Tydliga besked om plats eller inte, med redovisning om hur köreglerna använts Om elev tackar nej, bekräfta skriftligt
Att ta emot elev i behov av särskilt stöd Rätt att fråga vh om elevs ev. stödbehov – men frivilligt föräldrar att lämna uppgifterna! Om behov av stöd – utredning av vilka resurser och stödåtgärder som krävs Om omfattande stödbehov kan skolan begära tilläggsbelopp av kommunen (avslag eller för lågt belopp kan överklagas till förvaltningsdomstol) – men eleven måste tas emot!
Stödinsatser, trygghet och studiero
Stödinsatser för elever (3 kap. skollagen) Extra anpassningar Individinriktad stödinsats inom ramen för den ordinarie undervisningen Särskilt stöd Omfattningen och varaktigheten avgör Mer ingripande åtgärder Personal har anmälningsplikt vid upptäckt av stödbehov Rektor ansvarar för att utredning skyndsamt sker och att ev. åtgärder vidtas
Trygghet och studiero (5 kap. skollagen) Alla elever ska garanteras en skolmiljö präglad av trygghet och studiero Skollagen och arbetsmiljölagen krockar ibland, ingen har företräde Ordningsregler Disciplinära åtgärder Omhändertagande av föremål Dokumentationskrav Se bonusmaterial om beslut m m
Ordningsregler och frånvarorapportering Varje skolenhet ska ha ordningsregler. Tas fram under medverkan av elever Rektor beslutar Följas upp Frånvarohantering Skolan ska rapportera frånvaro till vh samma dag Ej krav samma dag om särskilda skäl (t. ex. frånvaro sista lektionen under dagen)
Anmälan om frånvaro – plikt (7 kap. 15, 16, 19 a, 21, 22§§ och 15 kap. 15§ skollagen) Om en elev har längre eller upprepad frånvaro, giltig eller ogiltig, ska rektor se till att frånvaron utreds Rektor ska också anmäla till huvudmannen när sådan utredning om frånvaro inleds Hvm ska anmäla sådan utredning till elevens hemkommun, skolförvaltningen, för kommunens skolpliktsbevakning och aktivitetsansvar. En sådan anmälan ska också ske när elev påbörjar respektive avslutar utbildningen Hemkommunen ansvarar för samordningen av olika insatser – avser skolpliktiga elever
Oro för barn – också en anmälningsplikt Vid oro för barn/elev MÅSTE anmälan göras till Socialtjänsten (14 kap. 1 § So. L). Gäller alla som är verksamma i skolan. Ingen utredning krävs, endast farhågor kring barnets situation räcker, Socialtjänsten gör utredningen och kan begära in de uppgifter som behövs för utredningen från förskolan/skolan.
Kränkande behandling och diskriminering
Skollagen 6 kap. och Diskrimineringslagen Parallella regelverk, uppbyggda kring två delar som kompletterar varandra förbud mot kränkande behandling och diskriminering inklusive trakasserier i enskilda fall krav på aktiva åtgärder mot kränkande behandling för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter
DL: s diskrimineringsgrunder Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, Sexuell läggning, Funktionsnedsättning Ålder
SL kränkande behandling / Diskrimineringslagen Förbud för personal att kränka och trakassera – kan leda till skadestånd! Förbud mot repressalier Anmälningsplikt! Personal till rektor Rektor anmäla till huvudmannen Skyndsamhet! Ha rutiner!
Huvudmannens skyldigheter 6 kap. skollagen Krav på aktiva åtgärder 6 -8 §§ SL Målinriktat arbete - främjande, förebyggande och åtgärdande Förbud för personal att kränka 9 § Skyldighet att anmäla, utreda, vidta åtgärder när barn/elever upplever sig kränkta 10 § Plikt att anmäla – skyndsamhet – rutiner/system för upprepade händelser Förbud mot repressalier 11 § Årlig plan mot kränkande behandling som utgår från kartläggning-krav på innehåll, se: www. skolinspektionen. se/beo.
Huvudmannens skyldigheter 3 kap. DL - arbetet med aktiva åtgärder Skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Fortlöpande arbete med att undersöka risker och hinder, analysera, åtgärda, följa upp och utvärdera Ta fram, följa upp och utvärdera riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Dokumentera alla delar av arbetet årligen – krav på skriftlig dokumentation (ej just likabehandlingsplan) Samverka med dem som deltar i utbildningen och anställda i verksamheten
Tillgång till…
Tillgång till en samlad elevhälsa (2 kap. 25 -28 §§ SL) Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog samt personal med kompetens så att elevers behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses Går att teckna avtal med anordnare, t. ex. kommun el VC (dvs en entreprenad), alternativt anställa egen – obs ej tillåtet med undervisning på entreprenad, där krävs anställning (specialpedagogen) Omfattande reglering kring skolhälsovården, se www. socialstyrelsen. se – t. ex. vårdgivaransvar, försäkring, vårdplanering m m
Tillgång till elevhälsa, forts. Elevhälsan ska Arbeta förebyggande och hälsofrämjande Både på grupp- och individnivå för att stödja varje enskild elevs utveckling mot utbildningens mål Samarbeta med övrig pedagogisk personal kring elevernas utveckling Är en del av skolans verksamhet, därför ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete Info hos Skolverket och Skolinspektionen
Tillgång till skolbibliotek (2 kap. 36 § skollagen) Alla elever ha tillgång till skolbibliotek Skolbibliotek ska finnas i egna lokaler eller på rimligt avstånd, göra det möjligt att kontinuerligt användas som en del av elevernas utbildning Ett stöd i elevernas lärande och utveckling för att bidra till att nå målen - En del i undervisningen, pedagogisk resurs! Omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier Anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning Skolverkets info, Skolinspektionens granskningar och Kolla ditt skolbibliotek!
Tillgång till SYV (2 kap. 29 -30 §§ skollagen) Studie- och yrkesvägledning inget krav på anställning av särskild SYV, men i så fall behörighetskrav integrerad del av undervisningen, genom hela skolgången all personal medverka till SYV från åk 1 i grundskolan – SYV inte enbart för val till högre utbildning
Några andra viktiga punkter Svenska som andraspråk – inte stöd utan eget ämne Studiehandledning på modersmålet - stödinsats Modersmålsundervisning Skolan behöver erbjuda endast om - lämplig lärare - minst fem elever hos huvudmannen - för nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch) om så endast 1 elev är berättigad I egen regi eller genom avtal med annan (ofta kommunen som anordnar för alla) Tilläggsbelopp PRAO – på högstadiet minst 10 dgr fr o m åk 8 APL – arbetsplatsförlagt lärande gy yrkesprogram, minst 15 veckor, i syfte att eleven ska bli väl
Skolskjuts (10 kap. 40 §, 11 kap. 39 § skollagen) En friskola är ALDRIG skyldig att anordna skolskjuts! Huvudregel: kommunen endast skyldig erbjuda skjuts till den skola eleven normalt hör till UNDANTAG: Om det inte innebär organisatoriska el ekonomiska svårigheter ska även elever i friskola få skjuts (gäller även elever som väljer en annan kommunal skola) Kommunen ska utgå från det åtagande den skulle haft om eleven gått i den skola den hört till, dvs skulle finnas kostnad för skjuts då, ska lika hög kostnad el lägre inte innebära ek el org svårigheter för kommunen OBS – rättsförhållande mellan eleven och kommunen, dvs vh ansöker hos kommunen
Tystnadsplikt i förhållande till sekretess samt dokumenthantering
Friskolor och offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen tillämpas i just det offentliga; såsom myndigheter, stat, kommun, domstolar osv. Sekretess är undantaget från offentlighetsprincipen Omfattar INTE privat verksamhet, alltså INTE fristående skolor Förslag om att även fristående förskolor och skolor ska omfattas men ännu ej beslutat
Friskolorna och offentlighetsprincipen forts. En friskola har ingen skyldighet liknande offentlighetsprincipen att lämna ut några handlingar - utom vid stöd av lag, t. ex. tillsyn orosanmälan till socialtjänsten betygshandlingar till lägeskommun överlämning uppgifter vid skolbyte (nytt krav) En friskola måste alltså inte lämna ut uppgifter men får göra det, förutom uppgifter som omfattas av tystnadsplikten
Friskolorna och tystnadsplikten För fristående skolverksamhet gäller alltså bestämmelser om tystnadsplikt (som ungefär motsvarar sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen) Tystnadsplikten regleras i 29 kap 14 § skollagen Tystnadsplikten omfattar alla som är eller har varit verksamma inom skolan, dvs. både personal, styrelse och andra som frekvent utför uppgifter i skolan
Tystnadsplikten forts. För fristående förskoleverksamhet, förskoleklass och fritidshem gäller tystnadsplikten - allt som rör den enskildes personliga förhållanden För fristående grundskola, särskola och gymnasieskola gäller tystnadsplikten - inom elevhälsoverksamhet eller i särskild elevstödjande verksamhet om personliga förhållanden - uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier Den medicinska delen av elevhälsan har tystnadsplikt utifrån patientsäkerhetslagen Inte bara eleverna utan även anhöriga skyddas
För friskolan gäller alltså: Ingen offentlighetsprincip – alltså ingen skyldighet att lämna ut uppgifter eller dokument (undantag för samarbetet med hemmen och vh, t. ex. utifrån läroplanen) Förbud att lämna ut vissa uppgifter (utifrån tystnadsplikten) Vissa omständigheter bryter tystnadsplikten: anmälningsskyldighet enl So. L, Skolinspektionens tillsyn, överlämning till annan skola m. m. Viktigt: Vårdnadshavarens samtycke!
Dokumenthantering i friskola Arkivlag och dokumenthanteringsplaner gäller för myndigheter (offentlighetsprincipen) – alltså inte för friskolor Särskilda bestämmelser om betygshandlingar och betygskataloger enligt Skolverkets författningssamling SKOLFS Slutbetyg från grundskola och betygsdokument från fullföljd gymnasieutbildning ska skickas till kommunen där skolan är belägen Bevara elevlösningar på nationella prov (3 år) SKOLFS Skolhälsojournaler lyder under Patientdatalagen – sparas 10 år Inga övriga särskilda regler för bevarande av dokument i fristående verksamhet (t. ex. åtgärdsprogram, beslut om olika stödåtgärder, IUP,
Tillsyn och insyn
Skolinspektionens tillsyn (26 kap. skollagen) Samma tillsyn oavsett skolhuvudman med några undantag: Etableringskontroll inför nystart och därefter extra tillsyn i tidigt skede av friskolan Ägar- och ledningsprövning Friskolans ekonomi granskas, ska vara stabil Åtgärdstrappa om skolan inte uppfyller kraven - anmärkning - föreläggande, ibland med vite - tillfälligt verksamhetsförbud - återkallande av godkännande För fristående förskola samma åtgärdstrappa, men kommunen har tillsynsansvaret o beslutar
Kommunens rätt till insyn Den kommun där skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten (anges sist i skollagens resp. skolformskapitel) Syfte: ”Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och tillgodose allmänhetens behov av insyn”, t. ex. skolpliktsbevakning, aktivitetsansvaret, planering av skolväsendet i kommunen Insyn är INTE detsamma som tillsyn Möjlighet att besöka verksamheten Möjlighet att ta del av vissa dokument, framförallt de som redan är offentliga, t. ex. det systematiska kvalitetsarbetet, årsredovisning, övergripande kunskapsresultat. Insyn ej definierat. Magkänsla!
Ansvar och beslut
Ansvarsfördelning mellan huvudman och rektor Huvudmannen har alltid det övergripande ansvaret för utbildningen och verksamheten Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att skolan har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål Det är huvudmannen som har ansvar för att verksamheterna uppfyller de krav som ställs i skolförfattningarna
Ansvarsfördelning forts. Huvudmannen har också ett ansvar för uppföljning, utvärdering och utveckling av sina verksamheter – det systematiska kvalitetsarbetet Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkande behandling Huvudmannen måste fatta vissa i skollagen utpekade beslut i elevärenden
Ansvarsfördelning forts. Rektor har ansvar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet Rektor har ansvar för enhetens inre organisation och fördelning av resurser efter elevernas behov Rektor har därtill ett utpekat ansvar/beslut för olika områden i läroplanernas sista kapitel ”rektorskatalogen”, samt i de andra skolförfattningarna Huvudmannen får inte fatta beslut i frågor som ”tillhör” rektor enl. skolförfattningarna – men hvm blir part i domstol i ärenden som rektor beslutat och som överklagats av vårdnadshavare
Ansvarsfördelning forts. Huvudmannen måste se till att rektor får goda förutsättningar för att rektorn ska kunna utföra sitt uppdrag. Huvudmannen måste se till att rektorn har gått, eller får gå, den särskilda befattningsutbildningen för rektorer Det kräver en god dialog mellan huvudman och rektor för att kunna förstå verksamhetens förutsättningar och behov
Ansvarsfördelning forts. Huvudmannen ska ansvara för strategifrågor, inriktning, övergripande resursfördelning Hur går det ihop med rektors ansvar för den pedagogiska utvecklingen och den inre organisationen samt resursfördelning? Arbetsfördelningen är alltså inte helt tydlig på alla områden. Därför kan behövas en genomgång av vem som ska besluta i vissa frågor, t. ex. personalansvar = rektors befattningsbeskrivning
Utpekat ansvar för hvm Ansvar för att utbildning ges i enlighet med kraven i skolförfattningarna (2 kap. 8 § skollagen) Ansvar för att personalen har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå Hantering av klagomål Ansvar för arbetet mot kränkande behandling Vissa beslut i enskilda elevärenden Avstängning på gymnasieskola Ansvar för att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling Med flera områden som anges på olika håll i skollagen
Skolchef Huvudmannen ska utse skolchef En/flera för olika delar av verksamheten Biträda huvudmannen! Se till att föreskrifter för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet Gäller alla skolformer och fritidshemmet 2 kap. 8 a § skollagen Se gärna Skolverkets hemsida om skolchefens uppdrag
Skolchefens uppdrag En funktion, inte en ny ansvarsnivå! Se till att föreskrifter som gäller för utbildningen följs i verksamheten Skollagen, läroplaner, förordningar och myndighetsföreskrifter, systematiska kvalitetsarbetet ingår också Även andra författningar; AML, Diskr. L m fl Om skolchefen upptäcker att krav inte efterlevs, försöka åtgärda Om ej tillräcklig befogenhet (ex. resurser) ska huvudmannen informeras Huvudmannen alltid ytterst ansvarig!
Vem kan utses? Saknas anvisningar eller begränsningar! Upp till huvudmannen att avgöra Kommer att se olika ut Rektor tillika skolchef Styrelseledamot eller vd tillika skolchef Annan lämplig person internt eller rekryterad Viktigt dock att hålla isär rollerna (särskilt vid tillsyn…)
Mål- och resultatstyrning Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete (4 kap. 2 -8 §§ skollagen) På både huvudmannanivå och skolnivå ska finnas ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete Rektorn ansvarar och genomför kvalitetsarbetet tillsammans med personal på skolan. Elever och vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka Arbetet ska utgå från de nationella målen Kvalitetsarbetet måste dokumenteras
Kvalitetsarbete hvm Hvm ska också ha ett eget kvalitetsarbete – krav för alla, men utgår ffa från hvm med flera skolenheter (jmf kommunen som hvm) Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att säkra och ge underlag för utvecklingsåtgärder Huvudmannens ansvar för utbildningens genomförande innebär att se till att det vidtas åtgärder förändring och förbättring, när brister visar sig via det systematiska kvalitetsarbetet. Se till att få in tillräckligt underlag från rektor!
Kvalitetsarbete hvm forts. Kvalitetsarbetet ska utgå från de nationella målen för utbildningen Normer och värden Kunskap, utveckling och lärande Ansvar och inflytande Samverkan mellan skola och hem Övergång och samverkan Betyg och bedömning Rektors ansvar
Kvalitetsarbete hvm forts. Huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet behöver ge svar på frågorna: Var är vi? Hur har vi nått målen på respektive område? Dvs. en nulägesbild/kartläggning av verksamhetens kvalitet i förhållande till det skolan ska uppnå Vart ska vi? Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.
Kvalitetsarbete hvm forts. Hur gör vi? Planering av förbättringsåtgärder, ev. inom prioriterade områden, där det också framgår vad som ska uppnås, en tidsplan, ansvaret för genomförande av åtgärderna samt hur det är tänkt att utvärdera det som görs. Hur blev det? Jämförelse med vad som skulle uppnås med respektive förbättringsinsats, enl. ovan Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt förnyade insatser, dvs en analys av hur förbättringsarbetet gått och varför.
Klagomålshantering (4 kap. 7 -8 §§ skollagen) Det ska finnas skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen Ansvarsfördelning tydliggöras i rutinerna Information om rutinerna ska lämnas ut till barn, elever och föräldrar Klagomålen ska redovisas för hvm Huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas – en viktig del av kvalitetsarbetet! Stödmaterial av förbundet och SKL
Hvm: s ansvar för åtgärder mot kränkande behandling (6 kap. skollagen) Att personalen fullgör skyldigheterna i 6 kap. Att det inom varje verksamhet (ex. förskoleklass, grundskola och fritidshem) bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkningar Förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling Att en plan mot kränkande behandling årligen upprättas
Arbetet mot kränkande behandling och den årliga planen Systematiskt och målinriktat arbete Kartläggning av varje verksamhets behov Krav på aktiva åtgärder - förebygga och förhindra - målinriktat Elevers delaktighet! Uppföljning och utvärdering Handlingsplikt vid skarpt läge – Rutiner för agerande vid kränkningar; skyndsamt utreda och vidta åtgärder, ansvarsfördelning, dokumentation, uppföljning och utvärdering
Hvm ansvar forts. Rektor har anmälningsplikt till hvm om uppgifter om kränkningar Förbud mot kränkande behandling från hvm och personal Om hvm och personal bryter mot skyldigheterna kan skadestånd utdömas till eleven Skolinspektionen/Barn- och elevombudet driver skadeståndsärenden för elevens räkning
Myndighetsutövning i friskola Myndighetsutövning – något som innebär att en myndighet har rätt att fatta beslut som rör en enskild, gynnande eller betungande Myndighetsutövning kan enligt regeringsformen endast överlämnas till andra än myndigheter om det finns stöd för det i lag Framförallt godkännandet som är stöd i lag Därmed blir också Förvaltningslagen tillämplig för handläggning, beslut och andra hanteringsfrågor
Några av rektorns beslut… beslut om övergripande organisation av det pedagogiska arbetet att förebygga, utreda och åtgärda kränkande behandling arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på enheten formerna för barn- och elevinflytande och föräldramedverkan mindre ingripande beslut som rör enskilda barn eller elever kompetensutveckling av personalen särskilt stöd och åtgärdsprogram (stöd som inte ges som undervisning i annan elevgrupp eller enskilt, eller beslut om anpassad studiegång) betygsättning vid oenighet mellan betygsättande lärare ordningsregler skriftlig varning beslut om tillfällig omplacering på samma eller annan skolenhet innehåll och utformning av individuell utvecklingsplan integrerade elever ämnen eller ämnesområden för elev i grundsärskolan
Rektors ställföreträdare och delegation (2 kap. skollagen) Möjlighet att utse ställföreträdare för rektor vid dennes frånvaro – vem utser? Rimligen hvm, men inte tydligt i skollagen Delegation: rektor har möjlighet att delegera arbetsuppgifter och även vissa beslut (men aldrig ansvaret). Kompetenskrav för den som får delegation. Rektor fattar beslut om vem och vad som ska delegeras Delegationsförbud för vissa ingripande beslut, t. ex. avstängning
EXTRAMATERIAL Skolpeng; grunderna för beräkning och beslut samt hur man överklagar
Rättslig reglering och förarbeten Skollagen (2010: 800), sista bestämmelserna i varje skolformskapitel 14 kap skolförordningen (2011: 185) 13 kap gymnasieförordningen (2010: 2039) Regeringens proposition 2008/09: 171 Offentliga bidrag på lika villkor Betänkande Bidrag på lika villkor (SOU 2008: 8)
Grunderna för beräkning av elevpengen Likabehandlingsprincipen Beräkningen ska baseras på kommunens budget Beräkningen ska ske efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag Alla kostnader som är förknippade med verksamheten ska ingå i ersättningen. (Kommunens organisation med olika nämnder/förvaltningar ska inte ha någon betydelse)
Grunderna för beräkning forts. Ingen möjlighet till överenskommelser om peng Undantag - vissa introduktionsprogram där huvudmannen och kommunen ska komma överens om beloppet (17 kap. 29 § SL) Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion
Elevpengens utformning/ Grundbelopp Ersättning för kommunens budgeterade kostnader indelat i sju olika kostnadsslag Undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, lokalkostnader, administration (3%) och moms (6%) Alla kommunens kostnader ska kunna inrymmas i de olika kostnadsslagen Friskolan bestämmer hur pengen ska användas, ingen öronmärkning!
Beslut om elevpeng/ Grundbelopp Beslut före kalenderårets början, senast sista december varje år Omgående beslut om bidrag för barn/elever som börjar under kalenderåret Elever som börjar i augusti – bidraget ska avse tiden fr. o. m. den 1 juli
Elevpengens utformning/ Tilläggsbelopp Ska avse ersättning för barn/elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd Individuell bedömning av elevens behov Assistent, anpassning av lokaler el andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktar sig till elever med stora inlärningssvårigheter Modersmålsundervisning och obl. lovskola Momskompensation om 6 procent ska läggas på tilläggsbeloppet, men inte administrationsschablon Anges i varje skolformskapitel i skollagen samt 14 kap. 8 § skolförordningen resp. 13 kap. 7 § gymnasieförordningen
Tilläggsbelopp forts. En friskola ska ta emot elever i behov av särskilt stöd, jmf öppenhetskravet För en elev med omfattande behov av särskilt stöd kan man ansöka om tilläggsbelopp från elevens hemkommun Om kommunen nekar tilläggsbelopp ska eleven ändå tas emot. Friskolan kan överklaga beslutet om att neka tilläggsbelopp till förvaltningsrätten. En kommun kan dock vägra betala tilläggsbelopp för särskilt stöd om det skulle innebära betydande ekonomiska el organisatoriska svårigheter för kommunen Om kommunen nekar tilläggsbelopp med just denna motivering, kan friskolan fatta beslut om att inte ta emot eleven eller ge fortsatt utbildning till eleven
Beslut om elevpeng/ Tilläggsbelopp ansöks om i särskild ordning för viss elev utifrån den enskilde elevens behov Kan ske när som helst under läsåret och beslutas snarast av kommunen
Socioekonomisk resursfördelning
Ett tredje fördelningssätt? Bestämmelser om barn- och elevpeng till fristående verksamheter i skollag och förordningar Grundbelopp och tilläggsbelopp Kommunen ska fördela resurser efter barns och elevers olika förutsättningar och behov (2 kap 8 a § skollagen) Förhållandet mellan bestämmelserna om uträkning av peng och socioekonomisk fördelning?
Kriterier fördelning S k SALSA-faktorerna från Skolverket vanliga – men handlade inte om resursfördelning Stöd i forskning? ”Utländsk härkomst” leder inte till sämre resultat, däremot ökad risk för utlandsfödda. Separerade föräldrar? ”Skolans läge” – friskolor har hela kommunen som upptagningsområde Återigen: vikten av transparens!
Extra viktigt med transparens Kriterier och viktning bör redovisas tydligt i förväg, för legitimitet i både fristående och kommunala verksamheter Tydliga besked om hur stor andel av total budget som ska avsättas för socioekonomisk fördelning Insyn omöjlig pga sekretess för uppgifterna Svårt att överklaga, pga ovanstående
”Träffsäker, objektiv, legitim” SKL: s ledord i skriften Socioekonomisk fördelning – så kan kommunen göra Träffsäker: grunda kriterier på kännedom om behoven Objektiv: fördelningen bygger på data som inte kräver några subjektiva bedömningar eller avvägningar Legitim: väl underbyggd, begriplig och accepteras av de berörda. Det ska vara möjligt att förstå varför en skola får en viss tilldelning jämfört med andra skolor
Att tänka på: Oavsett den socioekonomiska fördelningen, måste kommunen fatta beslut om barn- och elevpeng utifrån bestämmelserna i SL, förordningar Har kommunen redan fattat ett beslut om elevpeng, kan det inte därefter minskas med hänvisning till socioekonomisk fördelning, eftersom det är ett gynnande förvaltningsbeslut Beloppet fördelat utifrån socioekonomisk fördelning utgör del av grundbelopp i lagens mening – adm och moms ska läggas på!
Lite mer om beslut och överklagande av beslut
Beslut och utbetalning av peng (14 kap. 1 och 11 §§ Skol. F resp. 13 kap. 1 och 11 §§ Gy. F) Beslut före kalenderårets början Beslut enl. RPL om kommunen inte erbjuder gy. utbildning, dock senast 15 feb Omgående besluta om bidrag för barn/elever som börjar under kalenderåret Barn/elever som börjar i augusti, bidrag avse tiden fr. o. m. 1 juli. Gäller ej förskola, bidrag från dagen barnet börjar! Utbetalning med 1/12 varje månad om inte annat överenskommes
Kommunens pengbeslut Särskilt beslut till varje fristående huvudman Kan överklagas genom förvaltningsbesvär – förvaltningslagen SKL cirkulär 18: 46 – viktigt! Om kommunen inte har fattat ett sådant särskilt beslut, begär det! HFD har bedömt att ett övergripande kommunalt beslut bara kan överklagas genom laglighetsprövning
Utformningen av beslut Kommunen kunna redovisa hur pengen räknats fram (14 kap 10 § Skol. F och 13 kap. 10 § Gy. F) Minimikrav att kostnader för lokaler, moms och administration redovisas Även beloppen för övriga kostnadsslag ska framgå om inte särskilda skäl finns Skolverket får meddela föreskrifter för hur redovisningen ska se ut - Ännu inte gjorts!
Överklagan Skolan, dvs huvudmannen, kan överklaga ett kommunalt pengbeslut till förvaltningsrätten Gäller både grundbelopp och tilläggsbelopp Föräldrar kan inte överklaga kommunens beslut om tilläggsbelopp
Överklaga genom förvaltningsbesvär Huvudmannen överklagar Inom tre veckor från att fått del av beslut Domstolen prövar laglighet och lämplighet Domstolen kan ändra till annat pengbelopp Domstolen brukar ofta återförvisa ärendet till kommunen för ny beräkning vid bifall
Checklista för vad som ska anges i överklagandet Uppgifter om hvm och kommunen Vilket beslut som överklagas, dnr Yrkande – bestämd begäran om på vilket sätt beslutet ska ändras Rättslig grund – aktuella paragrafer Skäl för ändring av beslut - redogörelse om varför beslutet är felaktigt och ska ändras på det sätt som yrkas. Hänvisa till skrivningar i bestämmelser och propositionstexter
Checklista forts. Bifoga kommunens beslut och ev. annat underlag som stödjer uppfattningen Hänvisa om möjligt till andra domar som talar för er inställning Ställ överklagandet till förvaltningsrätten men skicka till kommunen/nämnd som fattat beslutet
Vad händer sedan? Kommunen prövar om kommit in i tid Kommunen har möjlighet att ompröva beslutet Kommunen ska skicka vidare till förvaltningsrätten snarast möjligt, dvs. senaste inom en vecka (JO-beslut) Kostnadsfritt att överklaga!
Lite mer om rektors beslut och formaliafrågor Extramaterial
Rektors beslut vid disciplinära åtgärder och liknande, forts. Avstängning i grundskolan om nödvändigt för övriga elevers trygghet och studiero andra åtgärder inte uppnått resultat kompensation ges för missad undervisning elev och vhv tillfälle yttra sig innan beslut högst en vecka, högst två gånger per kalenderhalvår informera hvm och socialnämnden (ej delegation)
Rektors beslut vid disciplinära åtgärder och liknande, forts. Omedelbar avstängning i gymnasieskola om nödvändigt för trygghet och studiero får ske tills huvudmannen prövat ärendet högst en vecka, med möjlighet till förlängning ytterligare en vecka före beslut måste vhv och elev ges möjlighet att yttra sig för övrig avstängning krävs beslut av hvm informera hvm och socialnämnd om eleven är under 18 år (ej delegation)
Rektors beslut vid disciplinära åtgärder och liknande, forts. Omedelbar avstängning från utbildning med praktiska inslag på gymnasiet om det är uppenbart olämpligt att eleven deltar och nödvändigt pga. brådskande omständigheter före beslut måste vhv och elev ges möjlighet att yttra sig tid som ovan vid avstängning, tills hvm prövat beslutet informera hvm samt socialnämnden om eleven är under 18 år (ej delegation)
Rektors beslut vid disciplinära åtgärder och liknande, forts. Omhändertagande av föremål lärare eller rektor får besluta störande för utbildningen eller fara för säkerheten återlämnande senast samma dag vid upprepat störande återlämnande först när vhv informerats (senast inom fyra dagar) Krav på dokumentation om inte återlämnas efter lektionens beslut Farliga föremål - skyndsamt anmäla till polisen. Får behålla tills polis prövat frågan om beslag (ej delegation, men lärare får också besluta)
Rektors beslutsfattande enligt skollagen Betyg då flera lärare är oeniga Ledighet för elev i grundskola (för längre tid än tio dagar ej delegation) Befrielse från inslag i utbildningen i grundskolan (ej delegation) Utformningen av skriftlig information till IUP: n Ordningsregler
Rektors beslut om särskilt stöd Beslut om åtgärdsprogram (eller inte upprätta åp) inkl olika stödåtgärder Vissa särskilda beslut i grundskola - placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning (ej delegation) - anpassad studiegång - anpassad timplan för nyanländ elev (ej delegation)
Rektors beslut om disciplinära åtgärder o liknande Proportionalitetsprincipen! Dokumentation krävs för alla beslut! För- eller kvarsittning (även lärare får besluta) Skriftlig varning Tillfällig omplacering i annan grupp eller annan plats Tillfällig placering vid annan skolenhet
Överklagande till förvaltningsrätten (28 kap. 9 § SL) Avstängning i grund- och gymnasieskola Befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen Huvudmannen blir motpart när en rektor vid en friskola fattat beslut
Överklagande till Skolväsendets överklagandenämnd (28 kap. 16 § SL) Åtgärdsprogram (se nedan) Placering i särskild undervisningsgrupp Särskilt stöd genom enskild undervisning Anpassad studiegång ÖKN fastställer eller upphäver beslut om åp. Skickas åter till rektorn för ny prövning om upphävs. Beslut av ÖKN kan inte överklagas!
Vad göra när beslut överklagas av vhv/elev? Pröva om inkommet i rätt tid – 3 veckor från det att part fått del av beslutet För sent inkommet – beslut om avvisning Ta ställning till om beslutet ska omprövas Yttra sig överklagandet Skicka över handlingarna till domstolen eller överklagandenämnden snarast (max 1 vecka) Gäller även beslut om avvisning
Talerätt elev Själv föra talan i ärenden och överklaga beslut enligt skollagen om fyllt 16 år Gäller även ansökan till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
- Slides: 116