Vlkommen Hlsofrmjande Organisation Systematiskt arbete och uppfljning av

Välkommen!

Hälsofrämjande Organisation Systematiskt arbete och uppföljning av hälso -och arbetsmiljöfrågor i ledningen Tydliga beslutsvägar Landstingsgemensam introduktion Ledarutveckling Förebyggande Efterhjälpande Systematiskt arbetsmiljöarbete samt arbete efter nya OSA Otydlighet i målstyrning och leveranser Rutiner för rehabiliteringsarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete samt arbete efter nya OSA Arbetsplatsträffar Kompetenta skyddsombud Reaktivit synsätt, att vänta in något som hänt eller ska hända Hantering av konflikter på arbetsplatsen Stödja grupper som inte fungerar bra (kan ha pågått under lång tid) Följa regler och riktlinjer Tidig rehabilitering (förebygga sjukskrivning) Rehabilitering efter sjukskrivning Konflikthantering Stress Grupp Fungerande förbättringsgrupper ”Förstärka det friska, det som fungerar” Planera verksamhet, att ligga steget före Väl förankrade mål som skapar tydlighet Individ Tydlig rollbeskrivning Delaktighet/ansvar Väl förankrade mål som skapar tydlighet Medarbetarsamtal

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Drygt 20 000 vetenskapliga sammanfattningar och 80 studier framlägger: Symtom på depression och utmattningssyndrom hänger ihop med arbetsmiljön

”Utmaningen - den sjuka jobbstressen”

driv belöning utforskande lugn & trygghet hot & skydd

Affekter; intresse engagemang Hormoner; dopamin Tankar; prestation, nå mål Kropp; kickar, hög energi Beteende; Öka tempot, rastlöshet Affekter; Glädje, lycka Kropp; Lugn och ro, välbehag Hormoner; Oxytocin, endorfin Tankar; Positiva tankar Beteende; Tomglor, ”bara är” Affekter; ilska, rädsla, oro, skam Kropp; hög puls, muskelspänning Hormoner; Kortisol, adrenalin Tankar; Ta skydd, det här är farligt Beteende; Fly/försvar/frysa & tend and befriend

Övning

Kaffe, te och frukt

Perspektivbyte Division Regiondirektörens stab

Varför så mycket stress just nu? DN 16 sept 1992

Kulturkartan 2016 World Values Survey, forskarnätverk som från 2012 har sekretariat på inst för Framtidsstudier

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015: 4

5 § Systematiskt arbetsmiljöarbete

7 -8 § Mål • Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. • Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till dem. • I § 8 framgår att målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

9 § Arbetsbelastning Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. RESURSER Tex: Kunskap, kompetens bemanning, socialt stöd, möjlighet till återhämning, arbetsmetoder, arbetsredskap KRAV Arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, emotionell påfrestning, Kognitiv belastning, fysisk belastning

10 § Arbetsbelastning Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. Vilka arbetsuppgifter de ska utföra, 2. Vilket resultat ska uppnås med arbetet ? 3. Om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. Vilka arbetsuppgifters om ska prioreteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som sak utföras, och 5. Vem de kan vända sig till för att kunna få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1 -5.

11 § Arbetsbelastning Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Arbetsförhållandet - hälsan Tex arbetskamrater, vägledning, belöning/erkännan de stöd av chef, Tex egna kompetensen, o/tydlighet i arbetsuppgifter, underlag för att fatta beslut Kvalitativa – svårighetsgrad, tidsgräns Kvantitativa – arbetsmängd Psykologiska – emotionell, kognitiv

Perspektivbyte Division Regiondirektörens stab

Återhämtning År 2010 årårår år År 2018 Årår

Utmattning – Depression • Utmattningssyndrom kan kompliceras av sekundär depression, vilket kan skapa differentialdiagnostiska problem • Utmattningssyndrom skiljer sig från egentlig depression med avseende på utlösande orsaker, symtombild, biokemi, förlopp och behandlingsbehov • Till skillnad från egentlig depression är utmattningssyndrom svårt att behandla men lätt att förebygga • Differentialdiagnostiken är viktig såväl i prodromalfasen, för att undvika att patienten » går in i väggen «, som under rehabiliteringsfasen, för att undvika övermedicinering och för att uppmärksamma behovet av arbetslivsorienterad rehabilitering.

Sova !!

Sömn

Sömnhygien • Gå inte och lägg dig utan att vara sömnig i ett svalt mörkt rum (kroppstemp + melantoninet) • Se till att varva ned en till två timmar före du lägger dig. • Försök att ta itu med stress och problem före sänggåendet. • Undvik kaffe, te, coca-cola eller energidryck sex timmar före du lägger dig • Undvik alkohol. (Alkohol bedövar – men bara initialt. Efter några timmar störs sömnen som blir ytlig, ökad stresshormon, hjärtklappning samt att man vaknar för tidigt) • Enbart sova i sängen – ska vara laddad med att sova • Ha regelbundna tider för sänggående och uppstigning • Om du inte kan sova – gå upp och gör något annat tills du blir sömnig • Undvik alltför långa tupplurar under dagen. • Motionera regelbundet. (lättare att somna, djupare sömn)

Tecken/symptom på stress - individnivå • Känslomässiga symptom (ångest, oro, rädsla, ilska, skuld, nedstämd, labil…) • Kognitiva (tankemässiga)symptom: (koncentration, trögtänkt, glömsk, svårt att fatta beslut…) • Kroppsliga symptom (hjärtklappning, yrsel, fumlighet, spänd, onormal trötthet, sömnproblem, magproblem, överkänslighet för smärta…) • Beteendemässiga symptom (gräla, hetsig, isolera sig, passiv, gör allt fort, många saker samtidigt, svårt att vila, rastlös, ältar…)

Vanliga ”fällor”

Perspektivbyte Division Regiondirektörens stab

Arbetsplatser som värnar om ett hållbart arbetsliv • Utbildar personal (ökad medvetenhet) om sömn, trötthet, återhämtning • Räknar med dygnsrytmen vid schemaläggning • Värnar förutsägbarhet och möjlighet att påverka • Ledarskap som uppmuntrar till återhämtning raster, ledighet (tex som kompensation för extrapass istf pengar) • Har en öppen och konstruktiv attityd till trötthet • Jobbar för ett öppet arbetsklimat – tar tag i konflikter • Observant på tecken till bristande återhämtning • Åkerstedt, Ingre Kecklund Stressforskningsrapport 2010

Strategier – att bli medveten q. Att stanna upp och tänka vilket system som är aktiverat ”Nu är hotsystemet aktiverat” q Tänka att man tänker q Nu tänker jag självkritiskt igen q Vad behöver jag göra för att närma mig trygghetssystemet? q Stanna upp – bli medveten – skapa defusion – ett mellanrum mellan tanke och du q Känslor – tanke – kropp - beteende påverkar varandra q Återhämtning – nedvarvning inför sänggående – variation – balans

Hur ska man göra då? Ställ frågan till den du sitter bredvid: ● “Hur ● märker jag på dig att du är stressad? Och hur vill du att jag ska hjälpa dig då? ”

Tack för oss!