Vilka skador ser vi inom psykiatrin Vad handlar

Vilka skador ser vi inom psykiatrin?

Vad handlar det här om? Markörbaserad journalgranskning - MJG Skada, vårdskada och kvalitetsbrister i psykiatri Alla landsting/regioner Nationellt resultat Först i världen

Vad går MJG ut på? § Skador och kvalitetsbrister syns § Undvikbarhet måste begrundas § ”Komplikation och ”känd biverkan” utmanas § Patientperspektiv på vården § Metod för egenkontroll § Analys och omprövning i verksamheten § Utgångspunkt för utveckling av patientsäkerhet och kvalitet

Vad är en skada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som uppstått vid kontakt med hälso- och sjukvården

Vad är en vårdskada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården Patientsäkerhetslagen 2010: 659

Är det en skada? En patient med extravak lyckas skära sig i armen med en trasig medicinmugg Är det en vårdskada?

Är det en skada? En patient slår ut en tand då han faller dagen efter en injektion av neuroleptika som gjort honom yr och ostadig Är det en vårdskada?

Är det en skada? En tvångsvårdad patient blir fastspänd i samband med ett utbrott av våldsamhet Är det en vårdskada?

Handbok MJG i psykiatri med tillhörande markörbilaga

Principer för granskning Granskningsperiod § Både slutenvård och öppenvård § Granskningsperiod 3 respektive 6 månader § Hela vårdperioden granskas Journaler som granskas § Slumpmässigt urval § Specifikt urval

Granskningsperiod

1. Välj patientjournaler 1. Patientjournal System • Slutenvård och öppenvård • Minst 30 dagar sedan • Komplett journal • 3 månader bakåt i tid Negativ: Inga markörer 2. Markörer finns 3. Fördjupad granskning Inga skador Kategorisering Värdering av markörfynd En eller flera skador 4. Sammanställning § Skador § Markörer SAMMANSTÄLLNING AV DATA* Positiv: SKADA* Journalgranskning GRANSKNINGSPROCESS* 2. Markörsökning URVAL AV PATIENTJOURNALER* Granskningsproceduren

Vad är en positiv markör? §Uppfyller markördefinitionen § Är indikation på att skada kan ha förekommit § Arbetsmaterial i granskningsarbetet …men kan vara positiv utan att skada inträffat!

Positiv markör med skada §Mer än två olika antipsykotiska läkemedel §…Pat behandlas med tre antipsykotiska läkemedel och har tardiv dyskinesi

Positiv markör utan skada §Mer än två olika antipsykotiska läkemedel §…Pat behandlas med tre antipsykotiska läkemedel men mår utmärkt

Riskområden för skada och vårdskada § Vård § Beroende § Tvångsvård § Läkemedel § Kontinuitet och vårdövergångar

Skadeområde Skada Psykisk skada 1. 2. Förlängt sjukdomsförlopp 1. 2. 3. 4. Skadetyp Lidande Kränkning Obehandlat sjukdomstillstånd Otillräcklig behandlingseffekt Avbruten behandling Försämring av sjukdom Avsiktligt självdestruktiv handling 1. 2. 3. Suicidförsök Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt Läkemedelsrelaterad skada 1. 2. 3. 4. 5. Metabol påverkan Extrapyramidala symptom Allergisk reaktion Läkemedelsberoende Övrig läkemedels-relaterad skada Åtgärd utan laga stöd 1. 2. Olaga frihetsberövad Olaga tvångsåtgärd Kroppslig skada 1. 2. 3. 4. 5. Anestesirelaterad skada Fallskada Trycksår kategori 2 -4 Kognitiv störning Övrig kroppslig skada Övrig skada 1. Övrig skada

Den nationella journalgranskningen 2017

Resultaten bygger på… § Samtliga landsting/regioner § Allmänpsykiatri och rättspsykiatri § I detta urval: slutenvård +/- öppenvård § Både öppen- och slutenvård granskas § Inrapportering i nationell databas § 2 667 granskade patientjournaler § Jämn könsfördelning

BEDÖMNING AV SKADANS ALLVARLIGHETSGRAD Konsekvens Mindre Obehag eller obetydlig skada Måttlig Övergående funktionsnedsättning Betydande Bestående måttlig funktionsnedsättning Katastrofal Bestående stor funktionsnedsättning, död

Skadan är inte undvikbar Skadan är sannolikt undvikbar Skadan är undvikbar

Ålders- och könsfördelning av granskade journaler Kvinnor Män 600 480 500 495 494 408 Antal 400 300 200 188 234 201 179 100 0 18 -25 år 26 -44 år 45 -64 år 65 år eller äldre

Åldersfördelning i journalgranskningen Psykiatrisk vård n=2 679 Somatisk vård n=5 948 100 90 80 Andel (%) 70 60 50 40 65, 6 30 20 10 0 36, 4 14, 5 3, 1 18 -25 år 33, 7 12, 8 26 -44 år 18, 5 45 -64 år 15, 4 65 år eller äldre

Andel vårdperioder med skador och vårdskador Allmän psykiatri Vårdperiod med skador Vårdperiod med vårdskador 17, 2 (15, 7– 18, 6) 8, 0 (7, 0– 9, 1)

Identifierade skador Övrig skada Kroppslig skada 5% 9% Åtgärd utan laga stöd Förlängt 1% sjukdomsförlopp 30% Läkemedelsrelaterad skada 12% Psykisk skada 19% Avsiktligt självdestruktiv handling 24%

Skador fördelade på slutenvård och öppenvård Öppenvård n=271 skador Slutenvård n=449 skador Åtgärd utan laga stöd 1% Psykisk skada 24% Läkemedelsrelaterad skada 12% Kroppslig skada 13% Övrig skada 4% Avsiktligt självdestruktiv handling 23% Förlängt sjukdomsförlopp 23% Övrig skada 6% Psykisk skada 12% Avsiktligt självdestrukti v handling 26% Läkemedelsrelaterad skada 12% Kroppslig skada 3% Förlängt sjukdomsförlopp 41%

Könsfördelning av skadorna Kvinnor Män Förlängt sjukdomsförlopp Avsiktligt självdestruktiv handling Kroppslig skada Läkemedelsrelaterad skada Psykisk skada Åtgärd utan laga stöd Övrig skada 0 2 4 Andel (%) 6 8 10

Skadornas allvarlighetsgrad Mindre (obehag eller obetydlig skada) 41, 0 Måttlig (övergående funktionsnedsättning) 46, 1 Betydande (bestående måttlig funktionsnedsättning) 12, 5 Katastrofal (bestående stor funktionsnedsättning, död) 0, 4 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Andel (%)

Andel vårdskador per skadeområde Förlängt sjukdomsförlopp 69 Åtgärd utan laga stöd 60 Psykisk skada 49 Läkemedelsrelaterad skada 32 Kroppslig skada 31 Avsiktligt självdestruktiv handling 24 0 10 20 30 40 50 60 Andel (%) 70 80 90 100

Andel vårdperioder då skadan är ”förlängt sjukdomsförlopp” Kvinnor Män Totalt Förlängt sjukdomsförlopp 6, 8% 6, 2% 6, 5% - Avbruten behandling 0, 8% 1, 0% 0, 9% - Försämring av sjukdom 3, 3% 2, 7% 3, 0% - Obehandlat sjukdomstillstånd 1, 6% 1, 4% 1, 5% - Otillräcklig behandlingseffekt 2, 3% 2, 4% 2, 3%

Andel vårdperioder med självdestruktiv handling Vårdperioder Avsiktligt självdestruktiv handling Kvinnor Män Totalt 7, 5% 2, 0% 4, 8% - Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt 5, 1% 1, 0% 3, 1% - Suicidförsök 3, 4% 1, 0% 2, 2% - Suicid 0, 0% Avsiktligt självdestruktiv handling - Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt - Suicidförsök - Suicid Öppenvård Slutenvård n=271 n=449 skador 26% 24% 13% 17% 13% 6% 0% 0%

Andel vårdperioder med läkemedelsrelaterad skada Kvinnor Män Totalt Läkemedelsrelaterad skada 3, 7% 2, 4% 3, 1% - Allergisk reaktion 0, 4% 0, 0% 0, 2% - Extrapyramidala symtom 0, 8% 0, 5% 0, 6% - Läkemedelsberoende 0, 3% - Metabol påverkan 0, 7% 0, 3% 0, 5% - Övrig läkemedelsrelaterad skada 1, 7% 1, 4% 1, 6%

Andel vårdperioder med kroppslig skada Kvinnor Män Totalt Kroppslig skada 2, 6% 1, 6% 2, 1% - Anestesirelaterad skada 0, 1% 0, 0% - Fallskada 1, 2% 1, 0% 1, 1% - Kognitiv störning 0, 4% 0, 1% 0, 2% - Trycksår 0, 1% 0, 0% - Övrig kroppslig skada 1, 2% 0, 6% 0, 9%

Alltså… § Förlängt sjukdomsförlopp § Avsiktligt självdestruktiv handling § Åtgärd utan laga stöd § Psykisk skada § Läkemedelsrelaterad skada …är de vanligaste skadorna …är de skador som oftast är vårdskador

Kvalitetsbrister syns också § Markörer pekar på risker § Följsamhet till riktlinjer och rutiner syns § Kvalitetsbrister syns även om patienten inte skadats § Verktyg för systematisk egenkontroll

Markörer… § Företeelser eller händelser i vården § Markörer pekar på mer riskfyllda delar av vården § Vissa markörer handlar om följsamhet till överenskomna arbetssätt § Påträffade markörer vägleder i granskningen

Allmänpsykiatri - Kvalitetsbrister

Vad betyder nu detta? ØVårdskador och kvalitetsbrister finns i psykiatrin ØStorleksordningen liknar den i somatisk vård ØVi har en första rikstäckande bild ØBra underlag för fortsatt patientsäkerhetsarbete i psykiatrin

Vad händer härnäst? ØFortsatt nationell mätning 2019/2020 ØDiskussion kring skadebegreppet i psykiatri ØStart av förbättringsarbete i vården ØUtbildning av fler granskningsteam

Arbetsgruppen Carina Ålenius Madeleine Borgstedt Risberg (carina. ålenius@skl. se) (madeleine. borgstedt. risberg@regionostergotland. se) Charlotta Brunner Pia Ram (charlotta. brunner@ltkalmar. se) (pia. ram@vgr. se) Hans Rutberg Urban Nylén (hans. rutberg@telia. com) (urban. nylen@socialstyrelsen. se)