Vikingatid Historia HT 2018 Catharina Glaas Marlene Sjlander

  • Slides: 29
Download presentation
Vikingatid Historia HT 2018 Catharina Glaas, Marlene Sjölander

Vikingatid Historia HT 2018 Catharina Glaas, Marlene Sjölander

Vad vet du nu? 1. Måla en teckning där du visar vad du vet

Vad vet du nu? 1. Måla en teckning där du visar vad du vet om Vikingatiden JUST NU. Det finns inga rätt eller fel. Rita som du tror att det är. Skriv gärna saker som du tänker på när någon pratar om vikingar och vikingatiden. 2. Skriv ditt namn i runskrift på teckningen. Fakta om runor hittar du hos Unga fakta. (Klicka gärna runt lite) 3. Se filmen: Resan till nya världen som finns på Sli. se V. 38 Lektion 2 Introduktion Det här ska finnas med på din bild: • Hur ser en vikingafamilj ut? Kläder, frisyr… • Hur ser det ut där vikingarna bor? • Vad mer är typiskt för en viking? Mat? Husdjur? Lekar? Smycken? Vapen? …. Ansvar: Rita din bild, samt se film.

Nyckelorden V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition I ämnet historia jobbar man

Nyckelorden V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition I ämnet historia jobbar man alltid med de här nyckelorden: Likheter & Skillnader Förändring Orsak & Konsekvens Lär dig vad nyckelorden betyder! Du ska använda dem under hela din skoltid! Kronologi Källa Tolkning Läxa: Lär dig begreppen, Du kan träna på Libers webbapp, eller med pappret du fått av din lärare. Ansvar: AB s 5 + 10 -11

Repetition - Forntiden • Forn betyder gammal. Därför kallas stenåldern, bronsåldern och järnåldern tillsammans

Repetition - Forntiden • Forn betyder gammal. Därför kallas stenåldern, bronsåldern och järnåldern tillsammans forntiden. • Vi moderna människor (arkeologer) har bestämt att vi kallar olika tider för olika saker. Människorna som levde på forntiden tyckte såkart att de levde i nutiden. • Innan Forntiden var det Istid. • Det är svårt att veta något om Forntiden, inga texter och bilder finns kvar men vi hittar gravar och saker i jorden som kan hjälpa oss att gissa hur det var. V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition

Repetition – Jägar- och samlarstenåldern V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition •

Repetition – Jägar- och samlarstenåldern V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition • Människor jagar och samlar. • Nomader – man är inte bofast utan flyttar dit där maten finns. • Skinnpåse och korg är två smarta uppfinningar från den här tiden. Bäckaskogskvinnan eller Barumskvinnan är Sveriges äldsta skelett. Det finns på Historiska museet. Först trodde man att hon var en manmen sen visade det sig att ”mannen” hade fött 10 barn. Är du nyfiken kan du se en film här.

Repetition – Bondestenåldern V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition • Människor börjar

Repetition – Bondestenåldern V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition • Människor börjar odla och ha husdjur. • Bönderna blir bofasta – de bor kvar på samma plats. • Allt man behövde fick man tillverka själv Läxa: Lär dig begreppen, Du kan träna på Libers webbapp, eller med pappret du fått av din lärare. Ansvar: AB s 5 + 10 -11 Extra: s. 4 + 6 -9

Repetition – Bronsåldern V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition • Människor börjar

Repetition – Bronsåldern V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition • Människor börjar använda brons, vilket betyder att man får både bättre verktyg och vapen. • Bronset visar också att man är rik. Nu vi får en skillnad mellan fattiga och rika. • börjar rista in berättelser i sten – hällristningar. Det gör att arkeologer idag kan jämföra och tolka fynd med hjälp av hällristningarna. • Gravar används för att visa att en mäktig person har dött, och vi kan använda dem som källor. Läxa: Lär dig begreppen, Du kan träna på Libers webbapp, eller med pappret du fått av din lärare. Ansvar: AB s 5 + 10 -11 Extra: s. 4 + 6 -9

Repetition – Järnåldern V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition • Man börjar

Repetition – Järnåldern V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition • Man börjar använda metallen järn. • Mäktiga bönder blir ännu mäktigare. • Romarriket blir stort och mäktigt. (Ni vet väl att Jesus föddes i Romarriket. ) • Man börjar skriva bokstäver – runor. Den här runstenen står på Skansen. Är du nyfiken kan du läsa mer om den på digitalt museum. Jag är nyfiken på vilken runsten som finns närmast oss? Läxa: Lär dig begreppen, Du kan träna på Libers webbapp, eller med pappret du fått av din lärare. Ansvar: AB s 5 + 10 -11 Extra: s. 4 + 6 -9

Lektionsuppgift V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition 1. Gemensam genomgång (den här

Lektionsuppgift V. 39 Lektion 1 Vad är historia? Repetition 1. Gemensam genomgång (den här Power pointen) 2. AB: Tidslinje s 5 3. AB: Sammanfatta forntiden s 10 -11 AB = arbetsbok 4. Träna nyckelord Du kan träna på Libers webbapp, eller med pappret du fått av din lärare. Här finns Cathas film: Vikingatid SO-rummet Läxa: Lär dig begreppen, Du kan träna på Libers webbapp, eller med pappret du fått av din lärare. Ansvar: AB s 5 + 10 -11 Extra: s. 4 + 6 -9

Hur vet vi allt då? V. 39 Lektion 2 Vad är historia? Källor •

Hur vet vi allt då? V. 39 Lektion 2 Vad är historia? Källor • När arkeologer försöker förstå hur människor levde förr letar de efter bevis som de kan tolka. • Bevisen kallas historiska källor. • Skriftliga källor är skrivna texter t. ex. sagor och runstenar • Materiella källor är saker man hittar i jorden, t. ex skatter, gravar och sopor. • När historiker försöker lista ut och få fram kunskap ur en historisk källa gör de en tolkning. Källa eller tolkning? Bilden är från en informationsskylt på Sollerön, alltså där men hittat spår som visat att Vikingar bott där Ansvar: Arbetsbok 12 - 15

Vikingatiden startar • För 1200 år sedan var ingen svensk – för Sverige fanns

Vikingatiden startar • För 1200 år sedan var ingen svensk – för Sverige fanns inte. • Människorna bodde i gårdar som låg samlade i små byar. De levde av fiske, jordbruk och jakt. • Man tog sig lättast fram med båt. V. 39 Lektion 2 Vikingatid på gång + Källor s 22 -25 Varifrån tror ni att de här båtarna fått sitt namn? • Hövdingar var ”småkungar” som bestämde över människor – inte ett område. • Några hövdingar låter bygga segelskepp och seglar allt längre bort. • Man hittar nya platser – och börjar byteshandla… eller plundra! • Bara den som seglat iväg var viking – oftast var man bonde. Ansvar: Arbetsbok 12 - 15

Lektionsuppgift V. 39 Lektion 2 Vikingatid på gång + Källor s 22 -25 1.

Lektionsuppgift V. 39 Lektion 2 Vikingatid på gång + Källor s 22 -25 1. Gemensam genomgång (den här Power pointen) 2. AB: s 12 -13 Se samband och dra slutsatser (Jobba i par) 3. AB s 14 -15 Använda historiska källor. (Jobba ensam) AB = arbetsbok 4. Träna nyckelord Du kan träna på Libers webbapp, eller med pappret du fått av din lärare. Här finns Cathas film: Vikingatid SO-rummet Läxa: Lär dig begreppen, Du kan träna på Libers webbapp, eller med pappret du fått av din lärare. Ansvar: AB s 5 + 10 -11 Extra: s. 4 + 6 -9 Ansvar: Arbetsbok 12 - 15

Gården V. 40 Lektion 1 Hur levde man? S. 26 -27 • De flesta

Gården V. 40 Lektion 1 Hur levde man? S. 26 -27 • De flesta levde hela sitt liv runt sin gård. • På gården fanns ett långhus med förråd, stall och bostad. • Människorna bodde i ett rum med en eld i mitten. • Allt man behövde fick man tillverka av material från naturen. • Trä behövdes mest, som både material och för att elda med. • Konsekvensen blev att många träd höggs ned runt gården. Ansvar: AB s 16 Extra: Titta på bilden s 26. Jämför med en nutida bondgård eller/och skola.

Människors levnadsvillkor V. 40 Lektion 2 Människors olika levnadsvillkor s. 28 - 31 •

Människors levnadsvillkor V. 40 Lektion 2 Människors olika levnadsvillkor s. 28 - 31 • Ätten var livsviktig. Inom ätten hjälpte och skyddade människorna varandra. Var man inte en del av en ätt hade man svårt att klara sig. • Människor var olika värda. • • • Husbonden – brukade ättens mark, skötte byteshandeln och deltog på tinget och var en fri man, bara fria män hade rätt att bära vapen. Husfrun – var hushållets chef – ledde hushållsarbetet och arbetet med djuren. Bar nycklar, vilka visade att hon hade mycket makt. Barnen – var som små vuxna. Lärde sig det som var viktigt genom att följa de vuxna. Trälar – slavar som ägdes av andra. Husdjur – behövdes för att göra olika ”jobb” på gården. De var också mat och material. Här finns Cathas film: Vikingatid SO-rummet Ansvar: AB s 17 + 19 Extra: stencil + AB s 18

Maten V. 40 Lektion 2 Människors olika levnadsvillkor s. 28 - 31 • Man

Maten V. 40 Lektion 2 Människors olika levnadsvillkor s. 28 - 31 • Man åt mat som fanns i naturen, gröt och grovt bröd utan socker. • Forskarna tror att man åt två gånger om dagen och att alla åt ur samma fat. • Använde kniv, sked och händerna. Alla bar kniv. • Bönderna ville använda husdjuren så länge som möjligt för att t. ex. mölka – därför var djuren gamla när de slaktades och köttet blev segt. • Det fanns inga kylskåp – så maten torkades eller saltades, men salt fanns inte i Norden så det var dyrt. • Gillen var stora fester – ofta användes de för att få hjälp eller stöd Bild lånad av Ungafaktas sida av gästerna i framtiden, eller för att skryta. med recept på Vikingamat. • Forskarna har undersökt bajs och matrester, därför vet vi det vi vet. Här finns Cathas film: Vikingatid SO-rummet Ansvar: AB s 17 + 19 Extra: stencil + AB s 18

i Vikingatågen e t ”U g” n i k i v • Vikingarna ville

i Vikingatågen e t ”U g” n i k i v • Vikingarna ville skaffa sig makt och rikedomar – därför Varför reste de iväg? Hur färdades de? • • följde bönder med hövdingar på vikingatåg. På handelsplatser runt om i världen fanns varor som vikingarna vill ha. Tex. silver, sidentyger, vapen, vin och glasföremål. Vikingarna var handelsmän. Vikingarna bytte mot varor man haft med sig t. ex. päls, skinn, bärnsten, järn och vax. När de kom till ställen som inte hade något försvar tog vikingarna vad de ville ha med våld. De plundrade Fundera över gårdar, kloster och kyrkor. Vikingarna var också varför en viking var både våldsamma krigare. handelsman och Tog även människor som såldes som trälar. (=slavar) våldsam krigare? V. 41 Lektion 1 Vikingatågen s. 32 - 35 På en lejonstaty utanför Aten har vikingarna klottrat… Klicka och läs mer här. Ansvar: AB s 20 Här finns Cathas film: Vikingatid SO-rummet

Varför reste de iväg? Hur färdades de? Skeppen och livet ombord i e t

Varför reste de iväg? Hur färdades de? Skeppen och livet ombord i e t ”U g” in k i v • Knarrar var långsamma handelsskepp och hade höga sidor så att de kunde ta mycket last. • Långskepp var krigsskepp som seglade snabbt. • Skeppen var plattbottnade. • Vinden och seglen var ”motorn”, när det inte blåste fick man ro. • Man lät inte trälarna ro – då kunde de göra uppror. • Det fanns inget tak. Man sov under bänkarna. Toaletten var en trähink. Man lagade mat över eld i en järnhink. • Stjärnor, solen och fåglarna visade vägen. • Många skepp förliste. (sjönk) V. 41 Lektion 1 Vikingatågen s. 32 - 35 Ansvar: AB s 20 Extra: AB s 21 Här finns Cathas film: Vikingatid SO-rummet

i e t ”U g” in k i v Vart åkte de? Vad fick

i e t ”U g” in k i v Vart åkte de? Vad fick de se? Resor i alla väderstreck V. 41 Lektion 2 Resor i alla väderstreck S 36 -37 Vikingarna seglade österut över Östersjön, genom Rysslands floder mot Kiev och Kostantinopel. Vikingarna seglade västerut till England, Frankrike, Irland där det var lätt att plundra. De reste vidare till Spanien och Medelhavet. De reste vidare till Kaspiska havet och det som idag är Iran. Väster Öster Här finns Cathas film: Vikingatid SO-rummet Ansvar: Pararbete Mats och Morgans resa Extra: Skriv en faktatext

Handelsstaden Birka V. 42 Lektion 1 Handelsstaden Birka s. 38 -39 • På vikingatiden

Handelsstaden Birka V. 42 Lektion 1 Handelsstaden Birka s. 38 -39 • På vikingatiden var Mälaren en stor vik i Östersjön • På en ö låg handelsstaden Birka, dit människor kom från hela världen för att byta varor med varandra. • I Norden fanns inte salt, silver, glasbägare, vin och tyger av silke. • I Norden fanns bärnsten, djurpälsar, järn, honung och vax. • Man köpte och sålde också trälar. • Det bodde ca 800 personer på Birka • Några var handelsmän, andra hantverkare. • Inga var bönder med egna jordbruk. • Birka var smutsigt och luktade illa – därför bodde kungen på Adelsö, ön bredvid. . Birka idag: Kika gärna på Wikipedia om du är nyfiken Ansvar: Stencil Orsak och konsekvens Extra: AB s 22 - 23

Birka är en arkeologisk skattkammare • Eftersom det inte har byggts så mycket på

Birka är en arkeologisk skattkammare • Eftersom det inte har byggts så mycket på Birka är området idag en skattkammare för arkeologer. Det finns massor med spår kvar. • Arkeologerna gör utgrävningar men röntgar också marken och kan du se vägar, gränder, husgrunder, brunnar och gravar. V. 42 Lektion 2 Handelsstaden Birka s. 40 -41 • Skelettet av en flicka som levde på Birka finns på historiska museet. Med hennes skelett och grav som källa har man gjort en tolkning och tillverkat en flicka i vax, så som man trodde att hon såg ut. • Forskare får ledtrådar från ben och tänder. Man kan t. ex. se att hon åt mycket kött (dvs var rik) och hade druckit vatten som inte kom från Birka under en lång tid (hon var alltså inte från Birka utan hade invandrat dit). Hennes sexårstand hade precis vuxit klart (alltså var hon sex år) Läs mer om Birkaflickan här. Ansvar: AB s 22 -23 Texten om

Vad trodde man på? • Svaren fanns i religionen. I asatron fick man en

Vad trodde man på? • Svaren fanns i religionen. I asatron fick man en förklaring på hur jorden hade skapats. • Vikingarna trodde att gudar, väsen, jättar och monster fanns på riktigt. • Vikingarna offrade till sina gudar i kulthus. Man offrade för att be gudarna om lycka, fred, god skörd eller seger. • Den här typ av offer kallas för blot. • Völvor var magiska kvinnor som spådde. Hon kom till gårdarna och spådde människornas framtid. • Vikingarna trodde att kosmos hölls samman av ett jättelikt träd, asken Yggdrasil. • Gudarnas hem Asgård, människornas värld Midgård, dödsriket Hel och oknyttens rike Utgård. V. 43 Lektion 1 Asatron Ansvar: Läs texten om Oden eller Vite Krist Lyssna på https: //urskola. se/Produkter/ 150983 -Historiedagboken. Ansgar

Asarna V. 43 Lektion 2 Asatron • Gudarna bodde i Asgård • Samma egenskaper

Asarna V. 43 Lektion 2 Asatron • Gudarna bodde i Asgård • Samma egenskaper som människor dvs snälla, fega, onda mm • Oden krigsguden, mäktigast. Främst hövdingarna och storböndernas gud. Bor i Valhall och behöver män till att vinna mot jättarna i Ragnarrök. • Tor åskguden. Regnet och åskans gud. Slogs mot jättarna på himlen. Böndernas gud. • Idun. En gudinna som förser jättarna med äpplen för att de ska hålla sig unga. • Freja kärleksgudinnan. Härskar över liv, död, kärlek, strid och svartmagi. Fruktbarhetsgudinna, Böndernas gud. • Loke halvguden. Till hälften jätte och till häften gud. Ställer ofta till med besvär men är duktig problemlösare. Kan förvandla sig till olika djur. Ansvar: Läs sagan Världen • Fyra av våra veckodagar kommer ifrån asagudarna. skapas AB: s 24 -25

Religionerna växer fram 1. Ingen kan säga vilken religion som var den första. Överallt

Religionerna växer fram 1. Ingen kan säga vilken religion som var den första. Överallt där människan har bott har det vuxit fram religioner. 2. De äldsta kallas ursprungsbefolkningens religioner, eller naturreligioner. I t. ex. den samiska religionen spelar naturen en stor roll. 3. När människor började odla behövde man gudar för att ” få hjälp” med skydd och skörd. Asatron med sina många gudar är ett bra exempel. 4. Vissa religioner har vuxit fram där det fanns en stark ledare t. ex. Muhammed, Buddha och Jesus. Solen är viktig i många gamla religioner V. 45 Lektion 1 Varför behöver vi religion? Film: Kan man jämföra religion med fotboll? Ansvar: Läs Puls Religion s 6 -7 + 12 -15

Religionerna i Norden förr i tiden • • V. 45 Lektion 1 Varför behöver

Religionerna i Norden förr i tiden • • V. 45 Lektion 1 Varför behöver vi religion? Människorna tänkte sig världen uppdelad i tre delar. Asgård, Midgård och Utgård. Mitt i världens centrum växte asken Yggdrasil. De första människorna hette Ask och Embla och skapades av att Oden blåste liv i två trädstammar. Efter döden kom man till olika ställen, t. ex Valhall, till underjorden och gudinnan Hel eller havsfrun Ran. Diskutera tillsammans: 1. Vad ser vi på trädet Yggdrasil? 2. Varför valde man ett träd i världens centrum? 3. För- och nackdelar med att ha flera gudar. 4. Hur tror du att man helst ville dö på den tiden? 5. Har människor samma behov av gudar idag som på Vikingatiden? Hos Historiska kan du läsa mer. Ansvar: Läs Puls Religion s 6 -7 + 12 -15

Fornnordiska gudar • • • V. 45 Lektion 1 Varför behöver vi religion? Gudarna

Fornnordiska gudar • • • V. 45 Lektion 1 Varför behöver vi religion? Gudarna hade många egenskaper som liknade människornas. Några gudar var Oden, Tor, Frej och Freja. Tre gånger om året samlades människor för att offra till gudarna. - Vårblot för att be Oden om hjälp med strid och vikingafärder. - Höstblot för att tacka Frej för årets skörd. - Midvinterblot när det var som allra mörkast. Då slaktades grisar som påminde om Frejs heliga djur. Fet mat skulle hjälpa människor att besegra vintern och mörkret Diskutera: 1. Har du mutat någon? Vad hände? 2. Hur gör man idag om man vill ha hjälp av gud? 3. Varför offrar man inte längre till gud här i Sverige? 4. Finns det någon annan religion som offrar? 5. Finns det några likheter mellan vikingarnas ”offerfester” och de vi firar idag? Ansvar: Läs Puls Religion s 6 -7 + 12 -15

Grupparbete i Hem- och expertgrupper Hemgrupp: 1. Planera er affisch och ert arbete. (Max

Grupparbete i Hem- och expertgrupper Hemgrupp: 1. Planera er affisch och ert arbete. (Max 5 min) Skriv er jobbplan på ett kladdpapper. Vem skriver rent? Vem letar bild? 2. Fota affischen när den är klar. Maila fotot till alla i er grupp. 3. Lägg in fotot i klassens powerpoint. 4. Bli expert på din gud – dvs träna in ett ”föredrag”. Expertgrupp: 1. Öppna klassens powerpoint. 2. Berätta om/lyssna på varandras gudar. 3. Gör en jämförelse i gruppen. - vilka likheter finns. V. 45 Lektion 2 Varför behöver vi religion? Er plansch ska innehålla: 1. Namn och bild av guden 2. Egenskaper och kännetecken 3. Förklara vad guden hjälpte vikingarna med. 4. Spår av den guden idag – gärna från Stockholm Vi jobbar med Freja, Balder, Frigg, Idun, Tor, Oden, Skade och Heimdal Hos Historiska kan du läsa mer om varje gud, och testa viken guds egenskaper du själv har. (Jag är Skade) Ansvar: Läs Puls Religion s 6 -7 + 12 -15

Skickade vikingarna SMS? - Vikingarna försökte härma romarnas latinska bokstäver. - De ristades in

Skickade vikingarna SMS? - Vikingarna försökte härma romarnas latinska bokstäver. - De ristades in i – och därför gjorde man raka linjer. - Det var lätt att rista i trädet bok, därav namnet bok-stav. - Runstenar gjordes för att hedra dem som dött, och var på ett sätt en reklampelare för de mäktiga i området. - Runstenar som restes i slutet av vikingatiden har ofta ett kors, för att man hade blivit kristnade. - I Vallentuna finns namnet Estrid med på många stenar – hon var från en förmögen kristen släkt – och runstenarna blev nästan som en dagbok över hennes liv. V. 46 Lektion 2 Vikingatiden avslutas En av stenarna som Estrid reste finns idag i Täby kyrkby. Läs mer här. Uppgift: Här finns ett arbete om Estrid. . 1. Skicka ett sms i runskrift. 2. Välj en person som du ska låtsas vara. (kvinna, man , barn, träl…) Ansvar: Beskriv en dag i den personens liv - skriv så målande du kan. Läs s 46 -47 Skriv sms + dagbok

Varför slutade vikingatiden? V. 46 Lektion 2 Vikingatiden avslutas 1. Skatter ersätter plundring 2.

Varför slutade vikingatiden? V. 46 Lektion 2 Vikingatiden avslutas 1. Skatter ersätter plundring 2. Europa lär sig att försvara sig. 3. Runorna ersätts med bokstäver 4. Vikingarna blir kristna. Uppgift: Rita 4 runstenar och förklara vilka orsaker som fick vikingatiden att avlutas. Skriv i din röda bok. Ansvar: Läs s 48 -49 Runstensuppgiften

Plugga inför provet V. 47 Lektion 1 + 2 Sammanfattning Hur kan man göra?

Plugga inför provet V. 47 Lektion 1 + 2 Sammanfattning Hur kan man göra? • • • Använd instuderingsfrågorna du får av din lärare – skriv ned eller samtala med en vän. Läs igenom lektionspowerpointen. Läs boken – skriv en egen sammanfattning. Titta på matrisen – gör egna tankekartor. Gör egna instuderingsfrågor. Ansvar: Plugga till provet