verblick ver de viktigaste aspekterna vid hlsovinstmtningar Det

Överblick över de viktigaste aspekterna vid hälsovinstmätningar Det svenska nätverket av Hälsofrämjande Sjukhus har som mål att underlätta och understödja samarbete och erfarenhetsutbyte mellan sjukhus ……… att vidga perspektivet från sjukdomsorientering till hälsoorientering på såväl ledningsnivå som i organisationsstrukturen generellt.

Hälsobegreppet n n Kommer från engelskans ”heal” som ursprungligen innebar helhet och grekiskans ”holos”. Hippokrates (ca. 400 f. Kr. ) som uppfattas som läkekonstens fader beskrev hälsan som ”ett tillstånd där kroppens och själens funktioner befinner sig i harmoni med yttervärlden”

Livskvalitet n n Används ibland, felaktigt, synonymt med hälsa. Hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) är en mer avgränsad term som innebär: välbefinnande i termer av fysisk, psykisk och social funktionsförmåga, som relaterar till sjukdom eller funktionsbegräsning

Hur mäter man hälsa idag? (Resultatmätning) n n Traditionellt består sjukvårdens resultatmått av produktionsmått Effektmått måste handla om resultat, dessa kan mätas i form av professionella mått och mått på patientens egenupplevda hälsa.

Resultat mätning n Objektiva mått • • • Läkarens bedömning Funktionsbedömning Dödlighet Överlevnad Komplikationer n Subjektiva mått • • • Tillfredsställelse Bemötande Funktion Välbefinnande Måluppfyllelse

Mätning av hälso(vinst) n n n Självrapporterad hälsa ett viktigt instrument ut många synvinklar. Det kan användas för att: mäta hälsa, psykologisk välbefinnande och hälsorelated livskvalitet för att utvärdera medicinska och psykologiska interventioner för att screena populationer i avsikt att identifiera högriskgrupper och riskfaktorer för prediktion av sjukdomsbeteende, förtidspensionering, utnyttjande av vårdsystemet för prediktion av sjukdom och dödlighet

Historik n Ett av de första instrumenten var • Karnofsky Performance Scale, 1947 n n n Skattning på en skala från 0 -100 beträffande graden av besvär. Bedömningen gjordes av personal. Ledde till en utveckling av skalor för funktionsbedömning, typ ADL. Under 1970 och 1980 -talet kom flera nya skattningsinstrument som även innefattade psykologiska aspekter n SIP, NHP. Bliver ofta refererade till som HRQo. L instrument var egentlingen inte tänkt att vara det.

Historik ( fortsatt) n n n I 1967 konstruerade Priestman och Baum en linjär analog självskattnings skala (VAS) för bedömning av bröstcancer patienter ( Som finns med i Euro. Qol). De senare instrumenten bygger på samma principer men understryker mer och mer subjektive aspekter såsom social rollfunktion, emotionell rollfunktion m. m Det finns således en klar koppling till funktionsförmåga även om psykologiska aspekter inkluderas

Teoretiska modeller n Calman (1984) definierade Qo. L som gapet mellan hopp och förväntningar och personens faktiska livssituation. • Gapet mellan dessa kan minska genom att förbättra personens funktionsförmåga eller ändra dennas förväntningar SEIQo. L är ett instrument som bygger på denna modell

Teoretiska modeller ( fortsatt) n Behovs modellen fokuserar på förmågan och kapaciteten för personen att tillfredsställa vissa elementära behov. • Qo. L är störst när alla behov är uppfyllda och minst när inga behov är uppfyllda. n Behov inkluderar identitet, status, självkänsla, kärlek, omsorg, säkerhet, sömn, m. m.

Andra teoretiska modeller/definitioner n Fokuserar mer på • • • välbefinnande och tillfredsställelse med livet coping ( ” Stressbemästring”) existentiella frågor • ”Patient-preference” innebär att personen skall bedöma hur viktiga olika aspekter är just för den personen n ”Utility instrument” som används fram för allt inom hälsoekonomiska beräkninger.

Varför mäta HRQo. L n n Ett av de första exemplen är från en studie i 1987 (Coates et al) beträffande behandling av avancerad bröstcancer där fann att kontinuerlig kemoterapi istället för intermittent gav en bättre överlevnad och HRQo. L. I en åldrande befolkning uppkommer fler och fler hälsoproblem eller sjukdomar som man inte kan bota men där målet måste vara att förbättra välbefinnandet eller HRQo. L • Symtomlindring blir enbart ett av målen med en behandlingsinsats

Hur mäter man HRQo. L? n Fråga patienten! • Observatörer är dåliga bedömare av patienters synpunkter. Många studier har visat att det är lätt att underskatta psykologiska aspekter och att hälsooch sjukvårdspersonal fokuserar för mycket på symtom. n Patienters intresse att ”byta” HRQo. L med en möjlig ”bot av sjukdom” kan vara svår att skatta av personal. n • Patienter kan vara villiga att stå ut med biverkningar av en behandling som endast ger en till synas liten effekt.

Hälsovinstmätning n Sjukdomsspecifika frågeformulär n Generiska frågeformulär (generella mått) • Kan användas för att jämföra olika patientgrupper med varandra men även med befolkningen i stort n n n SIP NHP SF-36 (36 frågor) Euro. Qol ( 5 frågor plus en barometer). Hälsoekonomiskt instrument SEIQo. L ( Som ger patienten en möjlighet att välja aspekter som är viktiga för just den personen) Problemet är att en del formulär är ganska komplexa beträffande poängberäkning

Vad är SF-36? n n n Ett frågeformulär med 36 frågor med inriktning på hälsorelaterad livskvalitet Det mest använda ”instrumentet” i de flesta länder sedan 10 års tid Mycket väldokumenterad Används som en gyllen standard när man tar fram nya instrument Inte ”felfritt” … men kanske det bästa vi har för tillfället

Mycket tråkig layout!!!!!!

SF-36 index 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Fysisk hälsa (PF) Fysisk rollfunktion (RP) Smärta (BP) Allmän hälsa (GH) Vitalitet (VT) Social rollfunktion (SF) Mental rollfunktion (RE) Mental hälsa (MH)

SF-36 på KOL patient

Vad man bör tänka på när man mäter HRQo. L

1. De flesta HRQo. L instrument är konstruerade och testade för att användas på grupper av individer 2. Kan man då använda de på enskilda patienter och t ex jämföra en person skattning mellan två tidpunkter?

Ja, men man kanske skall vara försiktig tills vi har mer erfarenhet och alltid redovisa resultatet till patienten som underlag för en diskussion/samtal.

Begränsning i tolkning av individuella skattningar n n n n n Personlighet Delaktighet Efterföljsamhet Ansvar Självkänsla Attityd Sinnestämning Förväntning Förtroende

Begränsning i tolkning av grupp skattningar n Sammansättning av gruppen • Ålder, kön, socialklass, yrke m m n Hälsa vid första mätning • Påverkan av andra sjukdomar • Svårhetsgrad av aktuella sjukdom • ”response shift” och ”selective reporting” n Aktuella instruments känslighet

Förutsättningar för lyckade hälsovinstmätningar n n n n n Tillräckligt känsligt för de flesta patienter Klinisk relevant utan risk för att läkaren hotas Ersättning/uppskattning för extra arbete Insamling skall vara enkel, billig, problemfri och säker Snabb återkoppling till läkaren Involvera annan personal i insamling av data Utveckla ”beslutsträd” för adekvata beslut Erbjud utbildning och centrala resurser Håll patientbedömningar och politik (pengar) isär så långt det går

Vilken nytta har läkaren av rutinmässiga hälsovinstmätningar? n Peka på problem som tidigare inte var kända: • Smärta, social, psykiska problem eller funktionsnedsättningar n n n Öka delaktighet och följsamhet Öka tillfredsställelse med vården Öka patientens förväntningar • Kan ge ökad ångest, nedstämdhet, etc

Hur ser läkaren på hälsovinstmäningar? n n n Komplext fenomen Abstrakt Icke-medicinskt fokuserad • Sociala och personlighetsmässiga faktorer n n n Värdeladdat Ovetenskapligt (= subjektivt) ”Modefluga” Beställarnas sätt att kontrollera sjukvården och göra prioriteringar Politikernas sätt att vinna röstar