Vder Svar p arbetsuppgifter DIMMA r mycket sm

Väder Svar på arbetsuppgifter

DIMMA • Är mycket små vattendroppar som svävar i luften och som det är svårt att se igenom. • Varm luft kan innehålla mer vattenånga (vatten i gasform).

DIMMA Kan bildas på olika sätt: Variant 1: 1. Varm luft från land åker ut över en vattenyta (sjö eller hav). 2. Luften kyls ner. 3. Vattenångan KONDENSERAR. – – Det betyder att vattnet i gasform omvandlas till flytande form. Det beror på att kall luft inte kan innehålla lika mycket vattenånga 4. Då bildas små vattendroppar i luften = DIMMA

DIMMA Kan bildas på olika sätt: Variant 2: 1. Under en klar, kall natt kan luften närmast marken kylas ner. 2. Vattenångan kondenserar.

DIMMA Kan bildas på olika sätt: Variant 3: 1. Vattenånga från varmt vatten stiger upp i kall luft och kondenserar över vattnet.

FASÖVERGÅNGAR • Ett ämne kan befinna sig i tre olika faser (ha olika former) beroende på vilken temperatur de har. • FAST, FLYTANDE & GAS • När ett ämne omvandlas från en form till en annan kallas det för fasövergång. Namnen på fasövergångar står i bilden till vänster.

VÄRME & TEMPERATUR VÄRME • Är en form av energi • Kan delas in som två saker: 1. Värmestrålning = värmestrålning (elektromagnetisk strålning) 2. Värme i ting. Hur varmt ett föremål är beror på hur atomerna/ molekylerna i föremålet uppför sig. TEMPERATUR • Molekylernas genomsnittliga rörelseenergi = medelhastigheten hos molekylerna.

VÄRME & TEMPERATUR Ovan ser ni ett exempel på de olika typerna av elektromagnetisk strålning som finns. Infraröd strålning är värmestrålning. Gamma. Strålning öntgenstrålning Ultraviolett strålning Synligt ljus Infraröd strålning Microvågor adiovågor R R ELEKTROMAGNETISKT SPEKTRUM

BLIXT & ÅSKA • En blixt är en elektrisk urladdning. • Åskan är dundret som uppstår efter urladdningen. • Urladdningarna uppstår mellan positivt (+) och negativt (-) laddade partiklar när det blir många fler laddningar av den ena sorten. • För att jämna ut skillnaderna sker urladdningen = blixten.

BLIXT & ÅSKA 1. 2. 3. 4. 5. 6. Städ, används som underlag när man t. ex. smider järn. Åskmolnets "städ" med starka positiva laddningar. Område med negativa laddningar där även nederbörden förekommer. Varma uppvindar med vattenånga och luft sugs upp i molnet från markytan. (varm luft stiger). Kalla virvlande nedvindar från åskmolnet följt av regn och/eller hagel. Blixten slår oftast uppifrån och ned till marken men kan även slå inom molnet. Träffpunkten på marken. Där kan strömstyrkan vara hundra tusen ampere och spänningen 1 miljon vol (Vägguttag hemma = 230 V. Kraftledningar vid järnväg = 16 000 V)

BLIXT & ÅSKA • I den övre delen av molnet finns iskristaller. • I mellandelen finns iskristaller och vatten (som är väldigt nedkylt) • I nedre delen finns vattendroppar. • Att laddningarna delar upp sig kan man säga beror på att luftmassorna/ molnmassorna gnider mot varandra (uppåtgående luft mot nedåtgående luft. Ex. gnugga ballong mot hår).

BLIXT & ÅSKA • När en blixt uppstår hettas luften runt den upp. • När luften hettas upp expanderar (utvidgas) den kraftigt och rör sig då bort från blixten. • Det uppstår då en kraftig tryckvåg (ljudvåg) som gör att det uppstår ett muller = åska. En ljudvåg är förtätningar (många molekyler = hög densitet) och förtunningar (få molekyler = låg densitet) av luft.

BLIXT & ÅSKA Två varianter: • Värmeåskväder – uppstår ur moln som blir större och större under en sommardag. Kallas också luftmasseåskväder. • Frontåskväder – uppkommer i anslutning till kallfronter. Kan vara långvariga (10 timmar) och finnas över ett stort område.

REGNBÅGAR • Det är ett optiskt fenomen i atmosfären som uppstår då solljus bryts och reflekteras i vattendroppar. Färgerna syns eftersom de bryts olika mycket. • Rött ljus bryts minst och violett bryts mest. • Egentligen bildas två bågar – en är starkare än den andra. Detta beror på att ljuset kan åka på flera sätt genom droppen.

REGNBÅGAR Ljusbrytning • Att ljus bryts betyder att ljuset ändrar riktning när den åker från ett material till ett annat. • Ex. Från luft till vatten.

Isobarer och tryck • Ordet isobar kommer från grekiskan och betyder ”av samma vikt”. • En isobar är en linje på en väderkarta där lufttrycket är detsamma – ungefär som höjdlinjerna på en topografisk karta. • När isobarerna ligger närmare varandra blåser det mer – precis som tätare höjdlinjer innebär en brantare sluttning.