Varfr frbttringskunskap Quality and Safety Education for Nurses
Varför förbättringskunskap?
Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) sex kärnkompetenser personcentrerad vård samverkan i team evidensbaserad vård förbättringskunskap och kvalitetsutveckling säker vård informatik I Sverige finns Svensk sjuksköterskeförening som ligger i framkant avseende att sprida kunskap om de sex kärnkompetenserna
Förbättringskunskap och kvalitetsutveckling • Legitimerad sjuksköterska utveckla omvårdnad utifrån patientens behov och resurser för en god och säker vård. Det innebär att förstå hur vårdorganisationer och deras olika system är utformade, se förändringar över tid och förstå vikten av att mäta och följa upp vårdens kvalitet. Legitimerad sjuksköterska kunna: • Identifiera, leda, utvärdera och dokumentera systematiskt förbättringsarbete. • Samverka för kvalitetsutveckling av omvårdnad med myndigheter, vårdgivare och intresseorganisationer. • Kritiskt reflektera över befintliga rutiner och metoder samt inspirera till dialog kring implementering av ny kunskap och nya arbetssätt. • Kritiskt reflektera över och utveckla en god och säker vårdmiljö. • Aktivt involvera patienter och närstående i förbättringsarbete. Ur KOMPETENSBESKRIVNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA - SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING 2017
Målsättning med dagens Principerna för systematiskt förbättringsarbete. Vad förbättringskompetens innebär: kunskap, färdigheter och vilja Innebörden och utmaningarna med förändringsledning Vikten av att mäta och begreppet variation Grunderna för ständiga förbättringar (Planera – Göra – Studera – Agera) Svårigheterna med att införa förbättringar och att få dem varaktiga
1931. Walter Shewhart: Economic control of quality of manufactured Product, Statistical Method from Viewpoint of Quality Control Pre-Industrialism: Hantverksprofession, gillen, specialdesignade produkter 1911. Fredrick Taylor: Principles of Scientific Management 1990. James Womack: The Machine that Changed the World 1951. Edwards Deming: Elementary Principles of Statistical Control of Quality Planera Agera First. Develop a science for each element of a man's work, which replaces the old rule-of-thumb method. Göra Studera
Systemförståelse Förståelse för variation • Hur olika delar är beroende av varandra för att fungera. • Hur processer beter sig • Naturlig och skapad variation Förändringspsykologi Kunskapsteori • Hur människor reagerar på förändringsprocesser. • Hur vi mäter, testar, utvärderar och lär oss
Ett system är ett antal komponenter (delar av systemet) som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål.
Att förbättra system Professionell kunskap ¨ Ämneskunskap ¨ Personliga färdigheter ¨ Värderingar, etik Förbättring av diagnos och behandling Förbättringskunskap ¨ ¨ + System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvården Ökat värde för dem vården finns till för efter Paul Batalden
Vad vill vi åstadkomma? = Mål! Hur vet vi att förändringen är en förbättring? = Mått! Vilka förändringar kan vi göra som vi tror leder till en förbättring? = Idéer! = Test! Planera Agera Göra Studera The Improvement Guide – Langley, Nolan et al
En enkel metod….
A 3 -metoden är … • Standard på pappersformatet, 2 stående A 4 -sidor = A 3 • Standardiserat rapportformat, en sida • Standardiserad dokumentation, rubriker Nuläge Framtid
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Nuläge Plan (inkl. test) Vad? Grundorsaker Vem? Resultat och Lärdomar Uppföljning Mål och mätetal? Upprättad av: xx Godkänd av: xx Vad blev resultatet? Version och datum: xx Klart när?
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
Vad är kvalité? • Ett mått på förmågan att uppfylla kundens behov och förväntningar
God kvalité = förmågan att uppfylla kundens behov och förväntningar Vad är ett problem? Skillnaden mellan den kvalitet som kunden behöver och den kvalitet som levereras Exempel: • Korrekta besked till patienten och i rätt tid • Diagnos- och behandlingsresultat • Antal felaktiga uppgifter • Väntetider, svarstider, genomloppstider, värdeskapande tid, … Kvalitet hos vara eller tjänst som kunden behöver Problem Kvalitet hos vara eller tjänst som kunden får
Problemformulering Vad är det? Problemformulering: En tydlig, fullständig och specifik beskrivning Under perioden … har vårdcentral X haft …st av problemet Varför göra? • För att veta att vi angriper rätt problem och att detta är angeläget • För att problemlösningsmetodiken skall kunna användas som avsett • För att säkerställa att alla intressenter förstår varför vi skall driva detta förbättringsinitiativ konstaterade felbedömningar som lett till patientpåverkan… Idealt skall bedömningen vara rätt vid första patientkontakten… ”Ett väl beskrivet problem är halva lösningen!”
Problemformulering Hur vet jag att jag har beskrivit mitt problem korrekt? En bra problemformulering bör innehålla…: Symtomet/Felet Hur mycket När / hur länge Under perioden maj till september 2014 ändrades 12% av planerade behandlingar på avdelning X 2 dagar innan ingreppet vilket skapar lidande, oro och logistiska bekymmer för patienten Konsekvens Objektet Var vi ser
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
SMART: a mål Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidssatt
Jag tycker att denna nation ska förbinda sig till målet att, innan årtiondet är slut, landsätta en man på månen och återföra honom i säkerhet till jorden. Specifikt? Mätbart? Accepterat? Realistiskt? Tidssatt? √ √ √
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
Processkartläggning Nybesök Remitterad patient Operation Återbesök Diagnosticerad patient Opererad patient Lab Prover Labsvar Färdigbehandlad patient
Patientprocess – vad patienten ser Resa Vänta Fixa Smärta Förbereda hundvakt Resa Vänta sig mentalt på svar Resa Vänta Nybesök Remitterad patient Operation Diagnosticerad patient Återbesök Opererad patient Patologisvar Färdigbehandlad patient
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
Personcentrerat förhållningssätt • Personcentrerad vård utgår från patientens/personens upplevelse, resurser och behov. • Det grundläggande är att professionella i hälso- och sjukvård tar sig tid att LYSSNA på patienten. Initiera partnerskap patientberättelse Dokumentation överenskommelse Delat beslutsfattande hälsoplan
Hur kan vi involvera patienten i processkartläggningen och i förändringsarbete i allmänhet?
Sätt att få ökad kunskap om patientoch anhörigbehov • • • Patientmedverkan Läs användarforum på nätet Läs vad vi själva säger på 1177, web och i broschyrer Tala med och hör vad patient- och anhörigföreningar tycker 1177 -statistik, vilka sidor är mest besökta Fokusgrupper (dvs grupper sammansatta för att täcka många olika behov) Googla!! Sök efter tidningsartiklar* Sök upp virala texter på sociala* * vad som sägs om oss i media påverkar förväntningar och inställning både direkt och indirekt. • • • Prata med den på avdelningen som tar emot patientsamtal Prata med kontaktsköterska Identifiera statistik och mätetal som är kopplade till patientupplevelse Intervju / enkät med patient före OCH efter besök (förväntningar upplevelse) Uppföljning 1, 3, 6 eller 12 månader efter ett vårdtillfälle
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
Mäta och arbeta med data
Variation Naturlig variation • Demografiska skillnader – – kön ålder Socioekonomi Osv… • Geografi • Tid på året, tid i veckan, tid på dygnet • Karaktär på sjukdom • … Skapad variation • Medarbetarnas skicklighet och sammansättning • Schemaläggning, möten • Frånvaro: – Planerad frånvaro – Oplanerad frånvaro • Organisation: funktionell, process, matris osv. • Tillgång till byggnader • Tillgång till teknologi • …
antal • Enhet A har en specifik resurs som utnyttjas lite olika under veckan. I genomsnittet används resursen 2½ gång per dag. • Fråga: Hur många behövs? Enhet A 5 2, 5 max medel tid
antal Enhet B 5 2, 5 max medel tid • Enhet B använder samma resurs som utnyttjas lite olika under veckan. I genomsnittet används resursen 2½ gång per dag även här. • Fråga: Hur många behövs på avd B? • Hur många behövs totalt?
antal Enhet B max 5 antal A max + B max 10 2, 5 medel Enhet A+B tid antal 6 max 5 medel Enhet A 5 max tid 2, 5 medel tid
Att arbeta med och presentera data procent Styrdiagram Paretodiagram Kontrollblad Sambandsdiagram Histogram Fiskbensdiagram Stratifiering
Kontrollblad • Beskrivning – Detta är helt enkelt att samla ihop data under egenvalda rubriker. I sin enklaste form drar man ett streck för varje uppkomst av en specifik händelse • Används… – – När data kan observeras och samlas in av samma (eller några få) personer på samma ställe För att samla data kring ”hur många”, ”hur ofta” etc För enkel datainsamling i en operativ process Som input till annan metod att visualisera data A B C D
Fiskbensdiagram (även känd som Ishikawa-diagram efter upphovsmannen) Beskrivning – Används … när det finns många orsaker till problem (eller möjligheter) när man hamnat i gamla hjulspår och behöver strukturera upp tankarna Område 1 Område 2 Område 3 Möjlig orsak Problem or or sa k Möjlig orsak sa Möjlig orsak or Möjlig orsak k – – sa • Ett fiskbensdiagram används för att visa orsak och verkan. Exempelvis identifierar man ett problem i “fiskens huvud”, identifierar 5 -6 möjliga orsaksområden (ex människa, mätningar, metod, maskin, material…) och börjar sedan lista möjliga orsaker som de små fiskbenen, ”delben”. Genom att göra detta visuellt kan man lättare hitta och kommunicera samband som man sedan (exempelvis) kan ringa in or • Område 4 Område 5 Område 6 (el Förbättringsmöjlighet)
Styrdiagram • Beskrivning – Ett styrdiagram visar hur något förändras över tid, dvs data plottas i tidsordning. Ett styrdiagram har en centrallinje för medelvärde, en övre- och en undre gräns. Den övre och den undre styrlinjen i ett styrdiagram motsvaras av standardvärdet plus 3 standardavvikelser respektive standardvärdet minus 3 standardavvikelser, alltså bestäms utifrån det data man har. Ibland har man istället gränsvärden bestämda av yttre, ej statistiska, orsaker. Genom att kontinuerligt jämföra data med dessa linjer kan man se trender och utläsa variation. Följer man data kan man reagera då en gräns passeras eller ett medelvärde håller på att ändras. utfall övre medel undre • Används… – – För att kontrollera pågående processer För att bestämma om en process är stabil För att analysera processvariationer För att se effekten av en förändring (i processen) tid * Se exempelvis “Understanding Variation: the Key to Managing Chaos” av Wheeler, Donald (2000)
Sambandsdiagram • Beskrivning – Sambandsdiagram visar par av numerisk data, med en variabel på x- och en på y-axeln, för att se om det finns samband mellan dem. Om det finns, kommer punkterna hamna utmed en linje eller en kurva. Ju bättre korrelation mellan dem, ju närmare kommer punkterna att ligga den tänkta linjen • Används… – När data studeras som par (ex veckodag – antal patienter) – När du kan få olika utfall för varje variabel – För att undersöka eller visa ett samband utfall
Histogram • Beskrivning – – • Ett histogram visar hur ofta varje utfall i en datamängd inträffar, dvs distributionens frekvens. Det är nästan alltid ett stapeldiagram. Den s. k. ”normalfördelningen” är vanlig i histogram, dvs en klockformad distribution som är högst i medelvärdet Används… – – När data är numeriska När fördelningen av data ska visas För att undersöka hur stor sannolikhet ett visst utfall är Jämföra olika utfall antal
Paretodiagram • Beskrivning – – • Ett paretodiagram är ett stapeldiagram där längden på staplarna representerar ett utfall (typiskt frekvens, antal, kostnad…) och där de är ordnade med den längsta först (dvs till vänster) och den lägsta sist (till höger) och på så sätt visuellt visar vilket utfall som är mest signifikant. Ibland lägger man in procent samtidigt som utfall för att se när en viss gräns passeras. Används ofta föra att visa vilket utfall som vanligast, ex när några orsaker genererar de flesta felen (” 8020 regeln”: 80% av felen orsakas av 20% av felorsakerna)) Används… – – När man vill fokusera på det mest vanliga utfallet Visa eller hitta ” 80 -20”-fördelningar utfall procent
Stratifiering • Beskrivning – Stratifiering används tillsammans med andra metoder. När data kommer från ett flertal olika källor eller kategorier har buntats ihop kan det ibland vara svårt att se vad som visas. Denna teknik delar upp data så att mönster och samband blir tydliga ändå. • Används… – När data behöver separeras tex vid olika källor eller olika förutsättningar (ex dagskift – nattskift) – (ibland) före datainsamling för att hantera troliga ojämnheter i data antal utfall
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
Processkartläggning Operation Nybesök Remitterad patient Återbesök Diagnosticerad patient Opererad patient Lab Problem: långa väntetider (och köer) Prover Labsvar Färdigbehandlad patient
Patienten kom sent till röntgen Varför? Transportören kunde inte köra patienten på utsatt tid Varför? De var tvungna att hitta en fungerande rullstol Varför? Den ordinarie var utsliten och farlig Varför? Den hade inte kontrollerats på länge Varför? Personalen visste inte att den behövde kontrolleras
Processkartläggning Operation Nybesök Remitterad patient Återbesök Diagnosticerad patient Opererad patient Lab Problem: långa väntetider (och köer) Prover Labsvar Färdigbehandlad patient
Förändring = Förbättring?
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
Att leda förändring? FRÅGA: Tänk igenom de förändringar du varit med om som inte lyckades. Lista några orsaker till varför de INTE lyckades.
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Tillåta för mycket självgodhet Inte skapa tillräckligt starkt stöd Otydligt slutmål eller inte utnyttjat styrkan i ett tydligt slutmål För lite kommunikation (i synnerhet om slutmålet) Tillåta hinder på vägen mot målet Inte skapa snabba resultat Att utropa segern för tidigt Underlåta att förankra förändringar i företagskulturen J. P. Kotter – Leading Change (1995)
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Skapa en känsla av angelägenhet Bygg en koalition förändring Definiera målet och vinsterna med att nå dit Kommunicera - Rekrytera volontärer Möjliggör handling genom att ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll förändringstakten Förankra förändringen Kotter - J. P. Kotter – Leading Change (1995) / 8 steps to o Accelerate Change in 2015
Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen Det fungerar! Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen “Varför göra ngt? ” Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen “Det är inte på riktigt” Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen “Vart ska vi? ” Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen Ingen vet - rykten Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen “vi kan inte lösa det här” Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen “vi orkar inte Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen “Det blir aldrig färdigt” Känsla av angelägenhet Bygg en koalition Definiera målet och vinsterna Kommunicera Ta bort hinder Generera snabba vinster Upprätthåll takten Förankra förändringen “Tillbaka till det g: la”
Motståndsnivåer 1. Informationsnivån – ”Jag förstår inte” 2. Känslonivån – ”Jag tycker inte om det” 3. Förtroendenivåen – ”Jag litar inte på det/dig”
Förändringskurvan
Alla reagerar inte samtidigt Ledningsgruppen Mellanchefer Reaktion Övriga medarbetare Tid
Hur organiserar vi ständiga förbättringar i praktiken? förbättring Ständiga förbättringar och genombrott, kombinerat Ständiga förbättringar ”Genombrott” (eller ”radikal förbättring”) Erfarenhet tid
Vad är Ständig Förbättring? Genombrott?
A 3 Problemlösning Problem/ Avvikelse/ Ämne: Avd/ Enhet: Bakgrund Framtida läge/ Mål Bakgrunden till situationen övergripande i text. Här kan även mätetal presenteras. q Problemformulering q Identifierad ”mätbar egenskap” q Kritisk kundnytta Beskriv vilket mål vi jobbar mot och ev. vision (dvs målbild på lite längre sikt) q Målformulering baserad på identifierad ”mätbar egenskap” (Vad skall förbättras och hur mycket? ) Nuläge Plan (inkl. test) Beskriv dagens situation. Ange problemområden och orsaker Vad? q Process (dagens arbetssätt) q Data insamlad (för yttringen; det som skall förbättras) q Stabilitet och kapabilitet för insamlad data Vem? En uppdaterad plan för arbetet totalt och specifikt för planerade förbättringar q Plan (för arbete & kommunikation) q Valda förbättringar (Vad skall göras, av vem och till när? ); tester alt. förbättringsåtgärder Grundorsaker Resultat och Lärdomar Lista grundorsakerna till problemet Vad som testats och vad vi lärt av det q Analys av orsaker till problemet alt. hinder att uppnå uppsatta mål q Genomförda förbättringar (eller förkastade) och lärdomar dragna av dessa Uppföljning Mål och mätetal? Vad blev resultatet? Hur vi ska följa upp och sprida resultatet q Hur långsiktig förbättring följs upp (t. ex. styrdiagram med före/efter) Upprättad av: xx Klart när? Godkänd av: xx Version och datum: xx
PLANERA • Sätta mål • Göra antaganden • Planera datainsamling AGERA • • GÖRA • Testa enligt planen • Dokumentera problem och framgångar • Ompröva & revidera Implementera Sprida Utvärdera Besluta om nästa cykel STUDERA • Komplettera dataanalysen • Dra lärdomar • Besluta om åtgärder Efter Langley G, Nolan K, Nolan T et al: ”The Improvement Guide: A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance” (1996)
Stegvis mot målen: ständiga förbättringar Vart är vi på väg (och varför)? Vad är nästa steg? Var är vi? Hur presterar vi? Mål & Bakgrund Nuläges analys Vilka är hindren? Etablera nästa mål Går förbättringarna åt rätt håll? Steg för steg mot målet
Alternativt angreppssätt Analytisk tillvägagångsätt: Definiera Beskriva Formulera problemet målet Formulera målet Förstå och Lösa Genomföra Säkra Förstå nuläget och fastställa orsaker Ta fram och införa åtgärder Utvärdera och permanenta resultat Förstå nuläget och fastställa hinder (att nå mål) Testa lösningen (som skall övervinna hinder) Planera Praktiskt tillvägagångsätt Göra PGSA-cykler Utvärdera effekt och lärande samt korrigera Studera och Agera
Förutsättningar förbättringar Systematiska och ständiga förbättringar 1. Ledarskap 4. Förbättringskompetens 2. Teamarbete 5. Metoder och verktyg 3. Organisation/ struktur 6. Förbättringsarena Värderingar och Principer
Kom ihåg! 1. 2. 3. 4. 5. Mål & Mening (kom ihåg: patient/kundfokus!) Rita Processen Mät (kom ihåg: Variation!) Visualisera Förbättra successivt och testa ofta: – Planera Göra Studera Agera 6. Lärande 7. Involvera, engagera
Tack! Magnus Augustinsson magnus. augustinsson@skane. se Enheten för Strategisk Kvalitetsutveckling http: //vardgivare. skane. se/kompet ens-utveckling/kvalitetsutveckling/
- Slides: 66