Vad vet vi om vxthusgaserna och matproduktion Svensk

Vad vet vi om växthusgaserna och matproduktion? Svensk klimatcertifiering på solid grund Christel Cederberg SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg Stockholm 15 juni 2010 1

Klimatfrågan är ett globalt problem • Oavsett var i världen produktion och utsläpp sker har de betydelse för produktens totala belastning • Därför måste man ha ett livscykelperspektiv när man beräknar och diskuterar produkters klimatavtryck • Ofta bristande indata om importerade produkter 2

Att beräkna klimatavtryck för livsmedelsprodukter är ofta komplicerat och behäftat med större osäkerheter än för andra produkttyper Lustgas, N 2 O +/- 30 -50% 3 Metan, CH 4 +/- 20 % Fossil CO 2 +/2 -5%

Mjölkens klimatavtryck N 2 O (20 -35%) CH 4 (45 -65%) CO 2 (10 -25%) source: Maten och miljön, LCA av sju livsmedel, 2002 4

Metodval kan ha stor betydelse för klimatavtrycket – exempel hantering av biprodukten kött från mjölk ü system expansion MILK ü allokering - fysiskt förhållande - ekonomiskt förhållande

Data sources: Marland et al. (2007) for fossil fuel use and Houghton (2008) for land use change. CO 2 -utsläpp från förändrad markanvändning – det finns ännu ingen internationell konsensus metod för hur detta skall räknas ned på produktnivå

Tropical deforestation – rates and drivers Beef Soy 3. 9 -4. 4 Mha/yr Timbe Shift cult r 1. 3 -2. 3 Mha/yr Timbe r 2. 5 -2. 7 Mha/yr CO 2 -emissions: 4. 4± 2. 0 Gt. CO 2/yr 2010 -03 -03 Environmental Economics Unit, Department of Economics | Martin Persson Palm oil

Positiv och negativ markanvändning. . . Metodiken saknas men mycket forskning pågår! Kolsänka – långliggande gräsmarker 8 Kolkälla – avskogning för mera sojaproduktion

5 Utsläpp från svenska jordbrukssystemet 4 9 r de fo öd Pr od im p lg er a in Pr od m 4 H , C 2 O se l ja l, ie se D el ds gö H 4 C ol la ge sl a is id 2 O N - importerat foder som direkt eller indirekt orsakat avskogning = kolkälla r re 0 m - åkermark med ettåriga grödor = kolkälla 1 N - betesmarker och vallar = kolsänka 2 k - ca 2, 5 Mton CO 2 ekv från mulljordar 3 ar men då är markanvändning inte inkluderad! Mton CO 2 ekv Ca 11 Mton CO 2 ekv –

Globalt perspektiv. . . Indata svårt. . . Osäkerheter N 2 O och CH 4. . . . Bristfällig metodik. . . orsaker till varför vi har valt kriteriebaserad klimatcertifiering 10

Kvävet är centralt Effektiv gödselanvändning (liten input av N per ton produkt) Använd mineralgödsel med låga utsläpp i produktionen Öka odlingen av baljväxter (klöver/lusern i vallar, ärter, åkerbönor) 11

Kvävet är centralt • Lagra och sprida stallgödseln med så små förluster som möjligt (ger potential för minskade N 2 O-förluster på flera sätt) • Öka kunskapen om jordbrukets interna Nkretslopp

Idisslarnas produktivitet • Bra mjölkproduktion • Ej för hög slaktålder • Friska djur (liten/ingen medicinering • God reproduktion

Gödsellagring • Biogasproduktion; särskilt intressant för flytgödsel från grisar • Leder till minskade utsläpp på flera ställen (utsläpp från gödsellager, produktion av förnybar energi som ersätter fossil

Fossil energi Spara energi – minska ”spill”, onödig körning Effektivisera gm odlingsmetoder gm maskin alt utrustningsval Byta till förnybart bränsle

Foder – viktigt för alla animalier • Minska foderspill • Optimera foderodlingen, t ex genom mindre Ninput per ton foder, sparad diesel etc • Byta ut foderråvaror, t ex ensilage från gräsvall till gräs/klöver eller soja mot ärt/rapsmjöl

Avslutningsvis, vi har idag god kunskap om vilka åtgärder som minskar utsläppen Kvävefrågan är central Djurens produktivitet Foderproduktion, val av fodermedel Energianvändning, val av energikälla 17