Vad gr Riksbanken Centralbankens uppgift n Upprtthlla vrdet

Vad gör Riksbanken?

Centralbankens uppgift n Upprätthålla värdet på pengar (fiat money) n Pengars funktioner: n n Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel Varupengar -> ädelmetaller -> kreditpengar (papperspengar, elektroniska pengar)

Ett mål Upprätthålla ett fast penningvärde En uppgift Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

Myndighet under riksdagen Regeringen Sveriges riksbank Finansdepartementet Riksgäldskontoret Finansinspektionen

FINANSUTSKOTTET

10 (, 5) år som självständig Riksbank n Riksbanken blev självständig 1999 n Inflationsmål n Ansvaret för beslut om växelkurssystem flyttas från Riksbanken till regeringen n Direktionen fattar de penningpolitiska besluten självständigt

Riksbankens direktion riksbankschef Stefan Ingves Lars E. O. Svensson Barbro Wickman-Parak Lars Nyberg Svante Öberg Karolina Ekholm

Penningpolitik med inflationsmål

Inflationsmål införs 15 januari 1993 n Lag om Sveriges riksbank: ”Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde” n Prisstabilitet slutligt mål för penningpolitiken n Fast växelkurs (t. o. m. 1992 -11 -18) Explicit prisstabilitetsmål Inflationsmål: n Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per år från 1995 med ett toleransintervall ± 1 procentenhet

Varför inflationsmål? n Pengarna tappar i värde n Ökar osäkerheten n Fördelar om inkomster och förmögenhet n Kostnader att pressa ner inflationen n Förankrar inflationsförväntningarna

2%

Varför just 2 procent? n Ger utrymme för anpassning av relativpriser och relativlöner utan sänkning av nominella löner och priser n Säkerhetsmarginal för mätfel n Vanligt inflationsmål i omvärlden n Minskar risken för deflation – (räntan kan inte sänkas till mer än noll(? ))

Penningpolitiska alternativ vid finansiell kris och oro för deflation Räntan är noll. Vad göra? n Inflationsförväntningarna (trovärdigt inflationsmål) n Påverka långa räntor genom förväntningar på framtida styrränta eller köpa statspapper med lång löptid n Försvaga valutan, hålla fast kurs tills inflationsmålet uppfyllts och då låta den flyta igen n ”Quantitative/ credit easing” – öka den monetära basen permanent (främja kreditförsörjningen)

Transmissionsmekanismen Hur en förändring av reporäntan påverkar inflationen och den övriga ekonomin kallas för transmissionsmekanismen. Reporäntesänkning Förväntningar om reporäntan Inflationsförväntningar Marknadsräntorna sjunker Högre förväntad lönsamhet hos företag Lättare få krediter – ökade investeringar Svagare växelkurs ökad konsumtion ökade investeringar Ökad export Högre och minskad importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

Inflationspusslet Inflationsförväntningar

Inflationsförväntningar Procent Anm. Penningmarknadsaktörer Källor: Prospera Research och SCB

Flexibel inflationsmålspolitik n Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet kan räntan användas till att påverka inflation och resursutnyttjande (kapacitetsutnyttjande, arbetslöshet) på kort sikt n Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken räntebana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande

Resursutnyttjande

Riksbankens prognos för reporäntan n Prognoser baserade på n n Fördelar med en egen prognos n n Oförändrad reporänta Marknadens förväntningar på reporäntan (fr. o. m. okt 2005) Riksbankens egna prognos för reporäntan (fr. o. m. feb 2007) Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att påverka marknadsräntorna En prognos – inget löfte!

En prognos inte ett löfte % Procent, kvartalsmedelvärden % Källa: Riksbanken

KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring Källor: Statistiska centralbyrån och Riksbanken

Räntebeslut och kommunikation n 6 penningpolitiska möten per år n n n Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter mötet Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) n 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU) n Två utfrågningar i finansutskottet (vår+höst) n

Sammanfattning penningpolitiken i Sverige n Lagom låg inflation – mål på 2 procent n Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande) n Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet

Penningpolitik i praktiken

Penningpolitik i praktiken Varför kan Riksbanken bestämma räntan? n Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin? n

Penningpolitiskt policyschema Indikatorer Penningpolitiskt beslut Medel * Repor * Stående inoch utlåning Mål Prisstabilitet

Reporänta ? n Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal n Riksbankens repa

Reporänta ? n Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal n Riksbankens omvänd repa, emission av Riksbankscertifikat

Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Riksbanken och RIX • Banker betalar till varandra via RIX • Under dagen kan banker låna eller placera pengar hos Riksbanken utan ränta Bank A 0 Bank B 0

Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneränta (o/n-rate ) 0, 75 Låne- eller placeringsbehov -0, 25 0 Bank A - 50 Bank B + 150

Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneräntan (o/n-rate ) 0, 75 Låne- eller placeringsbehov -0, 25 0 Bank A 0 Bank B lånar ut 50 till Bank A Ränta mellan -0, 25% och 0, 75% Bank B +100

Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneränta (o/n-rate ) 0, 75 Låne- eller placeringsbehov -0, 25 0 Bank A 0 Riksbanken tar emot 100 från Bank B i finjustering Bank B 0

Riksbankens styrning av dagslåneräntan Dagslåneräntan, % Utlåningsränta (taket) (0, 75%) Finjusteringar +/- 10 räntepunkter Banker placerar hos Riksbanken (-0, 25%) Inlåningsränta (golvet) Reporäntan (0, 25%) Banker lånar av Riksbanken Bankers låne- eller placeringsbehov hos riksbanken

Penningpolitisk REPO transaktion n Den penningpolitiska repo transaktionen är n Emission av Riksbankscertifikat eller utlåning via REPA Görs veckovis med en veckas löptid (onsdag till onsdag) n Likviditetsprognos på morgonen n Repo annonsering/bud tisdagar kl. 9. 00 -10. 00 n n tilldelning kl. 10. 15 Likvidflöde på onsdag n n n Främst prognos på behovet av sedlar och mynt 1. Den ”gamla certifikaten” förfaller, Riksbanken betalar tillbaka pengarna 2. Banker skickar pengar till Riksbanken, Riksbanken levererar nya RB Certifikat Dagliga finjusteringar kl. 16. 00 -16. 40

Dagslåneräntan och reporäntan n Dagslåneränta ska vara nära och stabil kring styrräntan n Prognoser av allmänhetens efterfrågan n Reporäntan signalerar önskvärd nivå på dagslåneräntan

Dagslåneräntan och reporäntan

Banksystemet och vissa räntor Riksbanken Reporänta Banker Bostadsräntor, övriga bankräntor etc Företag och hushåll

Räntor i ekonomin Checkkredit Banklån Kreditrisk Boräntor Bostadsobligationer Statsobligationer Deposit Reporäntan Sparränta

Räntesänkning och avkastningskurvan, två scenarier Scenario 2: Bristande förtroende Utgångsläge Scenario 1: Förtroende Reporäntan sänks från 4 till 2 procent 41

Marknadsoperationer n n n n Penningpolitisk repa (Riksbanks certifikat) Finjusterande transaktion Kredit i svenska kronor Kredit i USD Valutamarknadsswap (FX-swap) Direkt köp eller försäljning av räntebärande värdepapper Valuta interventioner

Penningpolitik i praktiken Varför kan Riksbanken bestämma räntan? n Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin? n

Riksbanken och den finansiella krisen

Bakgrunden till den finansiella krisen n n Globalanser byggdes upp under en längre tid Stora kapitalflöden och expansiv penningpolitik drev ner räntorna Jakt på avkastning – skapande av nya finansiella instrument Subprimelånen Lehman Brothers konkurs september 2008

Mindre risker från finansiella marknader TED-spread , räntepunkter Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders statsskuldväxel. Källor: Reuters Eco. Win och Riksbanken

Lån till fast ränta löper ut Miljarder SEK Källa: Riksbanken

Monetär bas Miljarder kronor Källa: Riksbanken

Utlåningen = inlåningen Miljarder SEK Anm. Avser transaktioner till och med 2009 -11 -05. Källa: Riksbanken

Massiva och ovanliga myndighetsåtgärder n Kraftigt ökad utlåning från centralbanker n längre löptider, andra säkerheter n Särskilt likviditetsstöd till enskilda institut n Avtal om lån i valuta mellan länder n Utvidgad insättningsgaranti n Program för garantier och kapitalinjektioner n Kraftigt sänkta styrräntor

Styrräntor Procent Källa: Reuters Eco. Win

www. riksbank. se