Utvecklingspsykologi Erik Homburger Eriksson 1902 94 Psykoanalytisk utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi

Erik Homburger Eriksson 1902 -94: Psykoanalytisk utvecklingspsykologi n Psykosociala konflikter – sociala, kulturella och biologiska faktorer ligger bakom människans identitetsutveckling n n Människan genomgår olika stadier som sker i en förutbestämd ordning Olika konflikter – kriser - är nödvändiga för människans mognad

Erikssons delade in utvecklingen i åtta faser 0 -1, 5 år konflikt: tillit/misstro Behov av närhet n n n 1, 5 -3 år självständighet/tvivel på egen förmåga Att skapa självförtroende n n 3 -5 år Konflikt: initiativ/skuld Samvete och ta egna initiativ 6 -12 år Konflikt: arbetsflit/underlägsenhet Lära sig nya kunskaper

13 -18 år Identitet/ splittring Hitta sin identitet n n n 19 -30 år Närhet /isolering Hitta en livspartner 30 -50 år Produktivitet/stillaståen de Omhändertagande n n n 50 -99 år Jagets integration förtvivlan från Vishet, att se tillbaka

Jean Piaget 1896 -1980 -Den kognitiva utvecklingen i centrum n n n Inflytelserik inom den svenska skolan Hur människan anpassar sig till omgivningen =adaption Barnets tänkande ändrar sig successivt från födsel till vuxen ålder. Piaget beskriver fyra olika stadier.

n n Det sensomotoriska stadiet 0 -2 år Det preoperationella stadiet 2 -7 år De konkreta operationernas stadium 7 -12 år De formella operationernas stadium 12 -15 år

Stadie 1: Känna, smaka, lukta, kasta, banka… n n n Det första stadiet (upp till cirka 1, 5 -2 års ålder) kallade Piaget det sensomotoriska stadiet. Barnet använder främst sina sinnen, armar och ben för att orientera sig i omvärlden. Barnet tar och känner på föremål, stoppar dem i munnen, kastar dem och så vidare. Barnet använder sinnena och sitt kroppsliga rörelseschema (motoriken) för att utveckla tänkandet. n n Mot slutet av det första levnadsåret kan barnet börja leta efter föremål som han/hon inte ser. Det visar att barnet kan skilja på föremålet som sådant och upplevelsen av föremålet. Tidigare var ett föremål som inte syntes helt borta för barnet. Det är dock inte förrän litet senare, vid cirka 18 månaders ålder, som barnet får ett längre perspektiv på föremålet ifråga och förstår att det existerar även om barnet inte kan se, känna eller höra det. Detta kallar Piaget för objektkonstans.

Stadie 2, just nu-tänkande n n Det pre-operationella stadiet (2 -7 En träbit kan föreställa en bil, barnet kan år)betyder att stadiet ligger före låtsas att han eller hon är någon annan. nästa stadium som kallas de Till en början har barnet svårt att skilja konkreta operationernas stadium. symbolen från vad den betecknar. En träbit som barnet använder som en bil Barnets tänkande rör sig kring det blir en bil. Först längre fram börjar egna "jaget", och kring vad som sker barnet förstå att orden eller "just nu" och "just här". symbolerna är godtyckliga. Visar prov på ett konkret tänkande, n Egocentricitet: Barnet har svårt att se men förståelse av händelser i världen ur ett annat perspektiv än sitt förfluten och framtida tid är starkt eget. Därför svårt att förstå hur andra begränsad. människor kan känna/uppleva Barnet börjar utveckla sin förmåga någonting annorlunda än det barnet att använda symboler. Språket själv känner/upplever. Det är först mot utvecklas och detta är ju fyllt av slutet av perioden som barnet börjar symboler, men det visar sig också i kunna sätta sig in i hur andra upplever drömlivet och i leken. saker och ting.

Stadie 3: Samla, ordna och sortera n n De konkreta operationernas stadium (6 -7 och 10 -11 år. ) anspelar på att barnets tänkande framför allt är åskådligt och konkret. Barnet kan förstå enkla, abstrakta begrepp, men det krävs att barnet kan förankra dem i sin egen konkreta erfarenhet. Barnet börjar förstå storlek, mängd, vikt och volym. Ex 1: Om barnet har placerat en stor leksaksbil i en låda med en mängd olika leksaker i så hindrar det inte honom eller henne att tänka sig att leksaksbilen också kan läggas i lådan med bilar och andra motorfordon. n n Ex 2: Barnet kan börja förstå att om den röda bollen är större än den blå bollen så betyder det att den blå bollen är mindre än den röda. Ex 3: Om barnet har två syskon Emma och Anton så säger barnet inte längre att syskonet Emma har ett syskon utan förstår att han eller hon själv också är ett syskon till Emma. Ex 4: Barnet kan förstå att om man häller läsk i två glas, det ena brett och det andra smalt, så måste inte vätskeytan ligga lika högt i båda glasen för att det ska vara samma mängd läsk i dem.

Stadie 4; Planer för framtiden Den sista utvecklingsnivån (11 -12 upp till ca 15 års ålder) kallas för de formella operationernas stadium. n Med detta menas att barnet har frigjort sig från det åskådliga, konkreta tänkandet och nu kan göra tankeoperationer i huvudet utan att dessa på något sätt behöver vara förankrade i verkligheten. n På detta stadium utvecklas förmågan till avancerat abstrakt tänkande. n n Barnet kan föreställa sig sådant som han eller hon inte själv har varit med om, sådant som ligger bortom fakta och verklighet och som även kan vara både orimligt och overkligt. Barnet börjar fundera mer över sitt eget och andras liv, hur det är och hur det skulle kunna vara.

Lev Vygotskij n n Sociokulturellt perspektiv: omgivningen avgörande för hur individen utvecklas Lek och undervisning i den närmaste utvecklingszonen Abstrakt tänkande möjligt först i 12 -årsåldern Beskriver olika faser i barnets utveckling innan det abstrakta tänkandet n n n Den synkretistiska fasen, som kännetecknas av ”trial and error” Den komplexa fasen som kännetecknas av förmågan att kunna generalisera Den pseudobegreppsliga fasen innebär att barnet kan definiera begrepp men utan att helt förstå innebörden

John Bowlby 1907 -1990 n n n Psykoanalytiskt och etologiskt perspektiv Djurens präglingsbeteende jmf människans anknytningsbeteende Olika arbetsmodeller växer fram i samspel mellan barn och förälder n n Spädbarns sociala samarbetsvillighet beroende av hur det behandlas och hur lyhörd föräldrarna är för signalerna Utvecklingsspår istället för utvecklingsfas

Anknytningsteorin n Ett nyfött barn har en medfödd drift att knyta an till en eller ett par vuxna vårdare (föräldrarna) som kan ge mat, omvårdnad, skydd och närhet n n Anknytningens kvalitet: hur väl den vuxne möter barnets behov avgör hur trygg eller otrygg barnet blir. Två drivkrafter: närhetssökande och utforskning

Harry Harlow och rhesusaporna – att vara nära är lika viktigt som mat

Anknytningsmönster n Trygg bindning: n Undersöker aktivt, särskilt i moderns närvaro. Använder modern som trygg bas. Har ögonkontakt då och återvänder till henne. När modern varit borta ett slag och kommer tillbaka blir hon varmt mottagen. Ängslig motvillig bindning: barn som är efterhängsna och osäkra på om föräldern kommer vara tillgänglig eller ej. Ofta ambivalent beteende mot föräldern, letar mycket när hon är borta och vill sen inte ha kontakt när hon kommer tillbaka.

Anknytningsmönster n Ängslig undvikande bindning: Dessa barn har förlorat hoppet om en trygg bas. De undersöker inte sin omgivning utan sitter och suger på tummen eller vaggar. De strävar så småningom efter emotionell självtillräcklighet.

Med kängurun som förebild

Margaret Mahler 1897 -1985 n n n Objektrelationsteorin som beskriver barnets psykiska födelse fram till treårsåldern n 3. Process av individuation och separation n n Differentieringsfasen (510 månader) Övningsfasen (10 -18 månader) Närmandefasen (18 -22 månader) 1. Den autistiska fasen (0 -1 månad) ströks senare n 2. Den symbiotiska fasen (1 -5 månader) n 4. Konsolideringen (2 -3 år)

Daniel Stern (1934 -) – om självets utveckling från födseln och framåt n n Småbarn kan mycket mer än man tidigare har utgått från. Studier som utgår från hur strakt spädbarn suger och vart det fäster blicken.

Uppgift: ta reda på mer om någon av utvecklingspsykologerna Sigmund Freud n Erik Homburger Eriksson n Jean Piaget n John Bowlby n Lev Vygotsky n Margaret Mahler n Daniel Stern n

Alternativ uppgift: Utgå istället från en speciell ålder och sammanfatta vad olika psykologer säger om åldern. Kanske även intervjua en person? n Spädbarn n Småbarn n Skolbarn n Tonåring n Ung vuxen n Medelålders n Pensionär