Utmaningar i arbetet med Bf L Anders Jnsson

Utmaningar i arbetet med Bf. L Anders Jönsson

Om mig Leg. lärare Forskare med fokus på bedömning i - Professionsutbildningar (t. ex. lärar- och tandläkarutbildning) - Grundskolans NO-undervisning.

Projekt Nationella prov i NO-ämnen för åk 6 VR-projekt ”Elever på gränsen” EU-projekt om bedömning av undersökande arbetssätt Bedömning av argumentation i NO Handledning av forskarstuderande: - Bedömning av komplexa uppgifter i historia Bedömning av kommunikativ förmåga i tandläkarutbildningen.

Tre utmaningar 1. Att motivera BFL 2. Att implementera BFL 3. Att hinna ge återkoppling

Att motivera BFL Varför ska man arbeta med BFL? För att det är tidsbesparande För att eleverna ska lära sig mer/bättre För att det står i Skollagen

Att motivera BFL Är BFL effektivt för elevernas lärande? Alltid! Ja, om man följer Dylan Wiliam’s 5 strategier Det beror på HUR man arbetar med BFL

Att motivera BFL Vad är målet med BFL? Högpresterande elever Skötsamma elever Autonoma elever

Att motivera BFL SRL BFL

Att motivera BFL Vad är formativ bedömning? Information från bedömning ANVÄNDS för att stödja undervisning/lärande.

Att motivera BFL Vad är formativ bedömning? Läraren bedömer elevernas prestationer och ger dem individuell återkoppling Läraren planerar sin kommande undervisning utifrån resultat på nationella prov Eleverna som inte blivit godkända på ett faktaprov i NO får göra om provet ”Pseudo-formativ bedömning”

Att motivera BFL Utgångspunkter för arbete med BFL: • Alla elever kan utvecklas och bli bättre • Det måste finnas transparens i bedömningen • Information från bedömningar måste användas för att stödja elevernas lärande • Eleverna måste involveras i bedömningsprocessen

Att motivera BFL Autonoma elever

Tre utmaningar 1. Att motivera BFL 2. Att implementera BFL 3. Att hinna ge återkoppling

Att implementera BFL Utifrån flera studier om implementering: NÄSTAN ALLA LÄRARE förändrar sin syn på undervisning och lärande MÅNGA LÄRARE förändrar vissa delar av sin undervisning och/eller bedömningspraktik NÅGRA LÄRARE implementerar ”riktig” BFL (jämfört med ”pseudo-formativ bedömning”)

Formativ bedömning Mål Undervisning/ uppgifter Bedömning Återkoppling Utvärdering …läraren Kamratrespons …klasskamrater Information som används av… Självbedömning …eleven själv

Lärar-orienterad formativ bedömning Mål Undervisning/ uppgifter Bedömning Återkoppling Utvärdering …läraren Kamratrespons …klasskamrater Information som används av… Självbedömning …eleven själv

Att implementera BFL Svårigheter: Summativt skolsystem och prestationsorienterad undervisning Fokus på isolerade tekniker Hög arbetsbelastning för läraren Ingen spridning

Att implementera BFL Summativt skolsystem och prestationsorienterad undervisning Poäng: 12 Max. po äng: 23

Att implementera BFL Summativt skolsystem och prestationsorienterad undervisning ”Pseudo-formativ bedömning” typisk för summativ och prestations-orienterad kontext

Att implementera BFL Summativt skolsystem och prestationsorienterad undervisning Är det ens möjligt att arbeta med ”riktig BFL” i en summativ och prestationsorienterad kontext?

Att implementera BFL Fokus på isolerade tekniker

Att implementera BFL Hög arbetsbelastning för läraren

Att implementera BFL Ingen spridning

Att implementera BFL Lärare behöver: Kunskap Tid och stöd (av skolledare och av varandra) Involvera eleverna i bedömningen Autonoma elever

Att implementera BFL TLC: s

Att implementera BFL SAMBEDÖMNING

Att implementera BFL ”Instructional Rounds” (IR) Problemformulering Klassrumsobservationer Reflektion

Tre utmaningar 1. Att motivera BFL 2. Att implementera BFL 3. Att hinna ge återkoppling

Återkoppling 0, 40 0 0, 73 D Ef eve fe lo ct pm s en t ical Typ her c Tea ts c Effe 0, 15 al ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Återkoppling = 0, 73 Baserat på 23 metastudier (totalt 1287 studier) Från Hattie (2009): Visible learning

Återkoppling Svårigheter med återkoppling: 1. All återkoppling är inte lika bra. 2. Det är tidskrävande att ge återkoppling. 3. Många elever använder inte sin återkoppling.

Återkoppling Värderande Positiv/negativ Personlig Beskrivande Specificerande/Konstrukti Uppgiftsrelaterad t. ex. Black & Wiliam, 1998; Kluger & De. Nisi, 1996; Tunstall & Gipps, 1996

Återkoppling Form av bedömning Antal Effekt Svag återkoppling 31 0, 16 Endast återkoppling 48 0, 23 Svag formativ bedömning 49 0, 30 Medel formativ bedömning 41 0, 33 Stark formativ bedömning 16 0, 51 Från Nyquist (2003)

Återkoppling på olika nivå: Uppgiftsnivå t. ex. faktafel Processnivå t. ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t. ex. hur ska jag hantera den feedback jag får Personlig nivå t. ex. ospecificerat beröm Från Hattie & Timperley (2007)

Återkoppling Effektiv återkoppling bör alltså: Vara deskriptiv och utgå från det som eleven gjort – inte värderande och utgå från eleven som person. Innehålla information både om var eleven är (”feedback”), men också om hur eleven ska ta sig vidare (”feed forward”). Rikta sig även mot process- och metakognitiv nivå – inte enbart mot uppgiftsnivå.

Återkoppling Innebär detta att det finns ett recept på ”perfekt återkoppling”?

Återkoppling kan ges: Muntligt, skriftligt, som video- eller ljudfil Direkt, efter kort/lång stund, efter flera veckor Som tillrättavisning, som råd eller som frågor Återkoppling kan vara: Positiv eller negativ Kort eller omfattande Personlig eller opersonlig Återkoppling kan ges av: Lärare, klasskamrater, en dator …etc…

Återkoppling Men tänk om man ger eleverna nära nog ”perfekt återkoppling” – och så läser de inte den… …vilket är vanligare än man tror…

Återkoppling Royce Sadler (1989): Återkoppling måste användas, annars är det bara information – inte återkoppling

Återkoppling Vad krävs för att eleverna ska använda sin återkoppling på ett konstruktivt sätt?

Informationen behöver vara användbar! Återkoppling Elever använder sin återkoppling när de ges möjlighet att: 1. Revidera en uppgift och lämna in igen 2. Använda sin återkoppling i kommande uppgifter Vanliga hinder: 1. Eleverna får återkoppling först när kursen /momentet är avslutad 2. Återkopplingen ligger på fel nivå

Återkopplingen bör vara specifik, detaljerad och personlig – eller inte… Återkoppling Elever föredrar: Mycket återkoppling. Specifik, detaljerad och personlig återkoppling. Positiv återkoppling. Vissa uppskattar även beröm. Betyg på sina uppgifter.

Återkopplingen bör vara specifik, detaljerad och personlig – eller inte… Återkoppling Men: Omfattningen påverkar inte hur återkopplingen används. Eleverna riskerar dock missa viktiga saker till förmån för mer frekventa fel. Eleverna gör fler ändringar om återkopplingen talar om exakt hur de ska göra, men resultatet blir inte nödvändigtvis bättre. Positiv återkoppling leder ofta till färre ändringar. Betyg gör eleverna mindre benägna att ifrågasätta läraren, samt leder till ökat fokus på små, strategiska förändringar (dvs. högsta möjliga betyg med minsta möjliga insats).

Alla vet inte hur man gör Återkoppling Många elever (kanske de flesta) har inga strategier för att hantera den återkoppling de får, utan uppger att de ”får arbeta hårdare” eller ”försöker hålla informationen i åtanke”. Vanliga hinder: Eleverna ges ingen träning i hur de kan använda den återkoppling de får.

Eleverna förstår inte ”språket” Återkoppling Många studenter förstår inte vad läraren menar med sina kommentarer. Oroväckande ofta beror det på slarvig handstil, men studenterna vet många gånger inte vad vanliga uttryck (t. ex. ”analys” eller ”logisk slutsats”) innebär. Vanliga hinder: 1. Eleverna får oftast bara tillgång till ord – inte exempel. 2. Eleverna ges sällan möjlighet att diskutera sin återkoppling (eller bedömningskriterier).

Återkoppling Vad krävs för att eleverna ska använda sin återkoppling på ett konstruktivt sätt?

Återkoppling Vad krävs för att eleverna ska använda sin återkoppling på ett konstruktivt sätt? 1. Inkludera användning av återkoppling i undervisningen. 2. Engagera eleverna i återkopplingen. 3. Släpp idén om att eleverna ska ha detaljerad och personlig återkoppling.

Återkoppling Summering: Att ge effektiv återkoppling kan vara tidskrävande och många elever använder inte sin återkoppling. Men återkoppling kan ge stora positiva effekter på elevernas lärande om: - Återkopplingen är uppgiftsrelaterad och framåtsyftande. - Man får eleverna att använda sin återkoppling konstruktivt.

Återkoppling Summering: Effektiv återkoppling behöver inte vara tidskrävande om: - Eleverna engageras i återkopplingen. Autonoma elever - Man inte regelmässigt ger individuell återkoppling.