Utbildningsmodul fr chefsutveckling Arbetsmilj 2013 03 19 Innehll

Utbildningsmodul för chefsutveckling Arbetsmiljö 2013 -03 -19

Innehåll • • • Bakgrund arbetsmiljö Arbetsmiljön i statlig sektor Arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete Undersökning, fördelning av arbetsmiljöuppgifter, riskbedömning Ansvar Slutsatser - Hälsofaktorer

En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling Strategier • Vi satsar på en god arbetsmiljö som bidrar till kreativa och lärande arbetsplatser. • Vi arbetar aktivt i arbetsgivarsamverkan för att förebygga och hantera hot, våld och andra riskfaktorer. • Vi erbjuder medarbetarna flexibla lösningar inom ramen för verksamheternas förutsättningar och behov av utveckling.

Bakgrund arbetsmiljö

Generaliseringar om arbetsmiljö i Sverige § § § Fysisk arbetsmiljö bättre Arbete ingen ohälsofaktor Könshälsoparadox Svårare fastställa orsak ohälsa, komplex problembild, långa tidsperspektiv Svårt att avgränsa livsstil – hemsituation – arbetsmiljö Huvudproblem ofta stress, psykosociala, organisatoriska och/eller ergonomiska faktorer § Ohälsa kopplat till ” jobbstatus” + kön

Hälsokorset Hälsa/ högt välbefinnande (förstapersonsperspektiv) Frisk (tredjepersonsperspektiv) Sjuk (disease) Ohälsa/lågt välbefinnande (illness)

Arbetsmiljöperspektivet utvidgas

Vad vill vi uppnå genom vårt arbetsmiljöarbete? • Ökad effektivitet • Arbetsglädje • Välbefinnande – må bra • Ökad hälsa eller • Trivsel – god stämning • Minskad ohälsa • Orka med arbete • Minskat produktionsbortfall • Minskad sjukfrånvaro • Minimera fysiska arbetsmiljöproblem

Arbetsmiljön i statlig sektor

Sjukfrånvaro i procent av överenskommen arbetstid

Arbetsmiljön i statlig sektor - god arbetsmiljö § § § § Nöjda med intressant och stimulerande arbete Meningsfullt, fritt och omväxlande arbete Mindre andel fysiska arbetsmiljöproblem Nöjda med arbetstider Hög grad av inflytande över arbetet Mindre andel fysiska (värk) problem Utvecklande arbete + utbildning Arbetsmiljöarbete pågår + tillgång till företagshälsovård

Arbetsmiljön i statlig sektor utvecklingsområden § § Svåra arbetsuppgifter - känner sig otillräcklig Mer tankar på jobbet på fritiden Mer våld & hot om våld - män Kvinnor - genusgrundade kränkningar - hög arbetsbelastning, stress

Arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivarens regelträd

Roller i arbetsmiljöarbetet § § Arbetsgivaren har huvudansvaret Arbetstagarna följer föreskrifter, rutiner, använder skyddsutrustning och kommer med synpunkter på hur arbetsmiljöarbetet bedrivs Skyddsombudet är med vid planering och genomförande Företagshälsovården är en expertresurs

Metod § § § Undersök Bedöm risker Skriv en riskbedömning Åtgärda risker Skriv en handlingsplan Kontrollera åtgärderna Källa: Arbetsmiljöverket

Undersökning, fördelning av arbetsuppgifter, riskbedömning

Undersökning Hälsobokslut Friskfaktorer Skyddsrond Intervju Medarbetarsamtal Checklista Arbetsplatsträffar Hälsokontroller Enkät Kartläggning: Psykosocialt Ergonomi Hot & våld Kemikalier Maskiner

Tillbud och olyckor utgångspunkt för arbetsmiljöförbättringar Tumregel: Det går tio tillbud på varje arbetsolycka. Det är de små oönskade händelserna och tillbuden som ger en fingervisning om var säkerheten behöver förbättras.

FÖRVÄNTNINGAR SOCIALT STÖD - arbetsgivaren - allmänheten - arbetskamrater - statsmakterna - kollegorna (men de hinner ej) - ingen tid att dela erfarenheter - hjälp med prioriteringar behövs - endast negativ feedback TIDSPRESS STRESS HANDLINGSUTRYMME ORGANISATION - oklarhet, vem ska göra vad? - chefsroller ORO FÖR FRAMTIDEN - ständiga förändringar - rädsla för uppsägning - upplevd otillräcklighet - datakrångel

Det synbara - struktur Det osynliga – organisationens kultur

Hur börjar vi? § § § § Undersök arbetsförhållandena Bedöm de risker som konstaterats Åtgärda risker Gör en handlingsplan för det som inte genomförs omedelbart Kontrollera genomförda åtgärder Gör en arbetsmiljöpolicy Gör en uppgiftsfördelning Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper

Systematiskt arbetsmiljöarbete – riskbedömning och handlingsplan Källa: Arbetsmiljöverket

Uppgiftsfördelning Arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås

Förutsättningar § § § Kompetens kunskap (utbildning), tillgång till information Befogenheter rätt att företräda arbetsgivaren, rätt att fatta beslut Resurser ekonomiska möjligheter att åtgärda brister, tillgång till personal, tid, utrustning och lokaler

Årlig uppföljning § § § Arbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Om det inte fungerat bra ska det förbättras Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten

Riskbedömning inför ändring i verksamheten 1. Precisera: Vad innebär den planerade förändringen? Vad - var ska ske? Vilka risker innebär det? 2. Gör riskbedömning Är riskerna allvarliga? 3. Åtgärda/upprätta handlingsplan Vilka åtgärder behövs? När ska åtgärderna ske? Vem ansvarar för att genomföra åtgärderna?

Steg 1: Precisera den planerade förändringen § § § Brainstorm: Vilka risker för ohälsa + olycksfall kommer att uppstå efter planerad förändring? Finns tidigare erfarenheter av liknande förändringar? Kan ytterligare undersökningar genomföras som exempelvis: Ronder, pilotprojekt, enskilda samtal, mätningar, medicinska kontroller, intervju/enkät?

Steg 2: Gör riskbedömning § § Hur troligt är det att något ska hända? Vilka arbetsmoment/uppgifter är mest riskfulla? Vilken slags ohälsa/olycksfall kan inträffa? Hur allvarlig kan skadan bli?

Steg 3: Åtgärda och upprätta handlingsplan Exempel på åtgärder: § Stöd och handledning § Hjälp med prioritering § Kunskaper om risker och förebyggande åtgärder § Möjlighet till … andra arbetsuppgifter, andra arbetstider, avbrott i arbetet, socialt stöd, hjälpmedel, tekniska skyddsanordningar § Överenskommelse om uppföljning av förändring

Systematiskt arbetsmiljöarbete - riskbedömning och handlingsplan Källa: Arbetsmiljöverket

Ansvar

Arbetsmiljö- och straffansvar ARBETSMILJÖANSVAR STRAFFANSVAR § AML • AML och Br. B § Förebyggande syfte • Sanktionerande syfte § Ligger på juridisk person (undantagsvis fysisk person) • Riktat mot fysisk person/företagsbot • Kan hamna på olika personer § Kan ej flyttas • Domstol beslutar § AG fördelar uppgifter • Straff bestäms efter olycka § Fördelas i förväg • Ofta komplicerat att fastställa § Lätt att tydliggöra

Straffansvar Underlåtenhet att följa AML, AMF eller AFS Orsakssamband Effekter (kroppsligskada, sjukdom, dödsfall, framkallande av fara för annan) Straffansvar

Slutsatser

Vad vill vi uppnå? • Ökad effektivitet • Arbetsglädje • Välbefinnande – må bra • Ökad hälsa eller • Trivsel – god stämning • Minskad ohälsa • Orka med arbete • Minskat produktionsbortfall • Minskad sjukfrånvaro • Minimera fysiska arbetsmiljöproblem

GOD/TYDLIG ARBETSLEDNING Friskfaktorer KORTA BESLUTSVÄGAR NÄRVARANDE CHEF TILLÅTANDE KLIMAT TYDLIGA BEFOGENHETER/ BEGRÄNSNINGAR ARBETSGLÄDJE TYDLIG ORGANISATION ÅTERKOPPLING ÖPPENHET SOCIALT STÖD MENINGSFULLT ARBETE LÖN FRISKVÅRD VARIATION FUNGERANDE UTRUSTNING GOD FYSISKMILJÖ YRKESSTOLTHET PÅVERKANSMÖJLIGHETER KOMPETENSUTVECKLING Källor: Abrahamsson red. Friskfaktorer, Prevent (2003) samt Antonovsky, Hälsans mysterium Natur och Kultur (1991)

Salutogenes Patogenes FRÄMJA HÄLSA FÖREBYGGA OHÄLSA • Hur är hälsa viktigt för verksamhetens resultat? • Hur bibehåller och förstärker vi engagemang och hälsa? • Vilka friskfaktorer finns på arbetsplatsen? • Skapa en känsla av sammanhang: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? • På vilket sätt är ohälsa en begränsning beträffande verksamhetens resultat? • Hur eliminerar eller minerar vi risker för ohälsa och olycksfall?

Närvaro av KASAM i arbetsmiljön Begriplighet Kunskap om Egen organisation Omvärlden Branschen Arbetsinnehållet Arbetsmiljön Egna rollen Förändringar Feedback från Chefen Arbetskamraterna Övriga intressenter Källa: Bearbetad utifrån Hanson, Hälsopromotion i arbetslivet, 2004 Hanterbarhet Meningsfullhet Resurser och stöd Människor Tydlig organisation Arbetsmaterial Motivation Visioner Mål Lön + förmåner Påverkansmöjligheter Arbetstempo Arbetets uppläggning Beslut Värderingar Etik och moral Rättvisa Värdegrund Kompetens Kunskap Förmåga Vilja Positiva upplevelser Relation till arbetskamrater och chefer Humor Variation i arbetet Trivselaktiviteter Självkänsla Fysisk arbetsmiljö

PATH-modellen – hälsofrämjande arbetsplatser Källa: Lindberg & Vingård, Kunskapsöversikt Rapport 2012: 12, Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöbehov SJÄLVFÖRVERKLIGANDE BEHOV PRESTATIONSBEHOV SOCIALA BEHOV TRYGGHETSBEHOV PRIMÄRA BEHOV Förebygga synliga och fysiska arbetsmiljörisker Uppmuntra friskfaktorer, hälsa och sund livsstil Systematiskt samverka för god arbetsmiljö AML

Tips på webbplatser § § § § www. arbetsgivarverket. se/medlem www. av. se www. arbetsmiljoupplysningen. se www. partsradet. se www. hotpajobbet. se www. prevent. se www. arbetsmiljoforskning. se

Telefon: 08 -700 13 00 Besöksadress: Sveavägen 44, Stockholm E-post: registrator@arbetsgivarverket. se Kontakta oss gärna! www. arbetsgivarverket. se