Upplysningen 1700 Det gamla sttet att se p

Upplysningen 1700

Det gamla sättet att se på världen För en människa som levde på 1700 -talet var det självklart att det bara fanns ett sätt att tänka och tro –kyrkans. Gud hade skapat universum och människan. Man trodde inte att alla människor har samma rättigheter eller värde. Vissa föddes att ha makt, andra föddes för att vara slav.

Om man inte höll med då? Om man ifrågasatte om ens kung var bra, ifrågasatte man ju också Gud. Den som ifrågasatte Gud, skulle till helvetet. Det var alltså väldigt svårt att komma med nya idéer. Religionen ”skyddade” alltså makthavarna.

Det nya sättet att se på världen Under 1700 -talet kom det fram författare och tänkare som kritiserade det gamla sättet att se på världen. De sa saker som: Alla människor föds fria och lika, och att Gud inte finns. De sa också att det går att skapa ett bättre samhälle för alla, inte bara några få. Ordet ”Upplysningen”, kom efter. Man menade att nu börjar världen komma ut ur mörkret med nya idéer.

Två orsaker som var viktiga • Vetenskapsmän hade hittat bevis för vissa saker. De gjorde också nya uppfinningar. • Författare och konstnärer började arbeta för andra. Tidigare arbetade de bara hos kungen och adelsmännen (mycket rika).

Experiment och ny konst Vetenskapsmännen började göra experiment och prova saker. De läste inte bara vad som stod i en bok. De ville se om det som stod i böckerna var sant. Man använde sitt ”förnuft”.

Konstnärer, musiker, författare och skådespelare hade tidigare bara arbetat hos kungen. Nu blev folket i städerna (borgarna) rikare och de kunde arbeta även där. När författarna arbetade hos borgarna, blev också berättelserna annorlunda. Nu var det inte bara kungen som var hjälte.

Censur Kungen och makthavarna tyckte att det var dåligt. De försökte att införa censur, så att man inte fick skriva vad som helst. De ville inte att dessa nya tankar växte. All litteratur och teater handlade så klart inte om makt och vetenskap. Folk ville också ha kul, så det skrevs böcker som var spännande, romantiska, roliga och t o m porrberättelser.

Fyra viktiga punkter om upplysningen • Förnuft och framstegstro. Med hjälp av att tänka med förnuft (vetenskap) skulle människan göra framsteg och få det bättre. • Jämlikhet och humanitet (medmänsklighet). • Kritik mot kyrkan och krav på åsiktsfrihet (ateismen sprider sig). • Nya idéer om hur staten och samhället borde styras.

Bevis och vidskeplighet Man spred många uppfinningar, t ex vävstolar och potatisodling, till så många som möjligt. Det var vanligt att människor trodde på tomtar, troll och spöken, men nu minskar dessa tankar. Det fanns ju inga bevis för att dessa fanns. Vissa började t o m tycka att kristendomen var fantasi. Det fanns ju inga bevis att Gud fanns heller (ateism).

Ståndssamhället Upplysningstänkarna tyckte att alla människor föds lika. De var alltså emot att man föddes in i vissa yrken och ”klasser” (ståndssamhälle). Ståndssamhälle: 1. Adel, 2. Präster, 3. Borgare och bönder. De fattigaste tillhörde inget stånd alls. Upplysningstänkarna ansåg (och det gäller ju än idag) att om man sprider kunskap till alla, så att alla får samma chans, så minskar skillnaden mellan rika och fattiga.

Varför är denna tid så viktig? Det är viktigt att veta varifrån idéerna om att alla människor är lika värda kommer ifrån. Men: det var inte så många som fick ta del av dessa idéer. De flesta var ganska rika och bodde i stan. De allra flesta kunde inte ens läsa. Så för dem fanns det inga rättigheter eller idéer om lika värde.

En dyster framtid ändå Förtryck och fördomar fanns alltså kvar, långt efter 1700 talet. Det finns ju än idag. Under 1800 -talet och 1900 talet uppstår en tid där förtryck och fördomar var det normala (rasism, fascism och nazism).