UNGDOMSKULTURER 100 P Introduktion SYFTET MED KURSEN KUNSKAPER

UNGDOMSKULTURER 100 P Introduktion

SYFTET MED KURSEN– KUNSKAPER SOM SKALL UTVECKLAS Kunskaper om hur människor och samhället formar varandra och skapar varandra, hur kulturer och identiteter skapas kunskaper om människors handlingar, sociala relationer och sociala processer med utgångspunkt i såväl samhällsförändringar som människors möten i vardagen. Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå. Förmåga att använda sociologiska begrepp, teorier och modeller. Eleverna ska ges möjlighet att använda metoder för insamling av information, till exempel intervjuer, enkäter och observationer. De ska också få använda metoder för bearbetning av information, till exempel statistik och textanalyser. Genom fältstudier ska eleverna ges möjlighet att få inblick i sociala sammanhang och i människors olika levnadsmiljöer. Eleverna skall utveckla ett kritiskt förhållningssätt – 1. detta innebär att reflektera över och diskutera ämnesinnehållet. Diskutera och reflektera över samhällets, egna och andras handlingar och attityder samt värdera olika ståndpunkter. 2. färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor

CENTRALT INNEHÅLL – KUNSKAPERNA UTVECKLAS GENOM FOKUS PÅ FÖLJANDE INNEHÅLL ØUngdomars levnadsförhållanden samt deras roll i samhället, och hur detta har förändrats. ØUngdomskulturers uppkomst, utveckling, kännetecken och uttryck ur ett historiskt och internationellt perspektiv. ØSkapandet av subkulturer och identiteter med utgångspunkt i genus, etnicitet och klass. ØAktuella ungdomspolitiska mål, samhällets insatser och verksamheter med ungdomar. ØKritisk bearbetning av information från olika källor.

KUNSKAPSKRAV Eleven beskriver olika ungdomskulturer, deras uppkomst, utveckling och kännetecken, samt deras roll i identitetsskapandet. Dessutom redogör eleven för hur ungdomskulturer påverkar ungdomars levnadsförhållanden och deras roll i samhället. Eleven redogör även för aktuella ungdomspolitiska mål och samhällets insatser och verksamheter med ungdomar. I beskrivningar och redogörelser använder eleven centrala begrepp och teorier samt förklarar samband och drar slutsatser. (För betyget A: Dessutom värderar eleven teorierna med nyanserade omdömen och argumenterar för deras styrkor och svagheter). Eleven söker och bearbetar information från olika källor samt värderar den. Eleven diskuterar egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussioner framför eleven argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Dessutom gör eleven reflektioner över kulturmöten och http: //www. skolverket. se/laroplaner-amnen-ochsociala processer. kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/soi? tos=gy&subject. Code=SOI&lang=sv&course. Code=SOIUNG 0#anchor_SOIUNG 0

FÖRKLARING TILL VÄRDEORD Översiktligt och enkelt: ett mer kortfattat svar där man på ett ungefärligt vis kan redogöra för den aktuella uppgiften. Får med väsentliga delar. Eleven ser samband med dessa är enkla (A och B hänger ihop) – ett linjärt samband. Slutsatser kan vara allmänt hållna och vila på mer subjektiva grunder utan att alltid ha ett stöd i sakförhållanden. Utförligt och välgrundat: Svaret är mer exakt, fylligt och innehållsrikt (såväl kvalitativt som kvantitativt). Eleven förklarar samband (Aa+Bb+Cc=Dd) och drar välgrundade slutsatser, där välgrundat innebär eleven har visat genom en röd tråd en stark grund för sin slutsats – eleven visar ett tydligt stöd i fakta och sakförhållanden. Eleven kan även förtydliga med konkreta exempel. Utförligt, nyanserat och komplext: eleven visar sin förmåga att se saker ur olika perspektiv och vrider och vänder på argumenten. Ett komplext samband kan vara icke-linjärt samband eller ett samband i flera led. Ett samband i flera led kan vara att eleven ser att A leder till B som leder till C. Ett icke-linjärt samband kan vara att A leder till B som leder till C 1 och C 2, eller ett cirkulärt samband där A leder till B som leder till C som i sin tur leder till A. Eleven kan visa att hon har förståelse för många begrepp och använder dem med precision.

UNGDOMSKULTURER AV ANNE GLOPPESTAD ISBN: 9789147108381 Utgiven: 2014

SOCIOLOGI – STUDIET AV MÄNSKLIGT OCH SOCIALT BETEENDE Ämnet är tvärvetenskapligt – sociologiska frågeställningar har ofta beröringspunkter som är gemensamma med andra ämnesområden, tex psykologi, statsvetenskap, historia, antropologi och media och kommunikation Söker få svar på syftet med mänskliga handlingar och hur vi påverkar varandra samt samhälle Det handlar om hur vi fungerar tillsammans med andra och hur det i sin tur påverkar den värld vi lever i, hur samhället formar oss och hur vi formar oss själva. Hur vi tillsammans formar samhället och vår kultur och hur samhället och kultur påverkar det sätt du handlar och agerar. För att förstå sociala relationer, samhällsförändringar, samhällsfenomen, människors handlingar. Går igenom allt från globala relationer till enskilda människors livsvillkor och identitet. Sociologi kan tillämpas på varje område som rör människan allt från datorspel, alkoholvanor, utbildning eller rasism. Tex world of warcraft – tittar på spelares skapande av identitet, genus, sexualitet samt det socialas betydelse för spelandet.

DEN SOCIOLOGISKA BLICKEN - ATT SE BORTOM DET UPPENBARA Alla människor har sin egen förförståelse – vi ser världen (hur vi tolkar, uppfattar, och upplever saker) utifrån våra egna erfarenheter- Denna förförståelse påverkar hur vi tycker och tänker, eller eventuella slutsatser om en situation. Vi behöver avmaskera vår förförståelse och göra oss av med våra värderingar för att kunna öppna våra ögon och se sådant som vi inte lagt märke till innan Den tredje variabeln – det finns andra anledningar till resultatet än de tänkta faktorerna Situation: Sverige ligger på andra plats i FN: S statistik över anmälda våldtäkter i världen – vilka möjliga anledningar finns det som kan förklara denna statistik? Möjliga anledningar: Anmälningsbenägenheten (benägenheten att anmäla kan vara kulturellt betingat då det kan uppfattas vara skamligt); lagstiftningens utformning (Sverige har en vid definition av våldtäkt); polismyndighetens förhållningssätt (hur man utreder och dömer, synen på brottets allvarlighetsgrad)