TUTORUTBILDNING Studiefrmga och psykisk hlsa Utbildningens syfte Frst

TUTORUTBILDNING Studieförmåga och psykisk hälsa

Utbildningens syfte • Förstå vilka delområden som ingår i studieförmåga. • Förstå varför det är väsentligt att prata om psykisk hälsa och studieförmåga inom tutorverksamheten • Känna till med vilka metoder frågor som gäller psykisk hälsa kan beaktas i tutorverksamheten • Känna till vilka metoder man kan använda för att själv orka bättre. • Veta hur man ska ta upp oroväckande beteende till diskussion och hänvisa en gulis till hjälp.

Ämnesområden Studieförmåga och psykisk hälsa Hur ta upp att man är orolig över någon och var får man hjälp?

Studieförmåga och psykisk hälsa

Ordmoln

Studieförmåga http: //www. opiskelukyky. fi/wp-content/uploads/2013/12/kyky-ty%C 3%B 6 kalu 2013 -SWE-netti-ID-3383 -1. pdf

Du kan diskutera dessa teman med gulisarna • Vad avses med studiefärdigheter och hur kan man utveckla dem? Vilka tips • • • skulle du ge gulisar som vill utveckla sina studiefärdigheter? -> Vem på högskolan kan hjälpa dem som har problem med sina studiefärdigheter? Hurdan är en bra studiemiljö och hur kan var och en av oss påverka den? Definiera en bra undervisning, handledning och tutorverksamhet. Vilken typ av handledning behöver just du? Vilka faktorer stöder självständiga studier? Vilka faktorer stöder studier i grupp? Vart kan man vända sig när ens egna resurser tryter? -> Närstående, vänner, SHVS?

För att du ska kunna stöda nya studerandes studieförmåga är det viktigt att du också värnar om din egen studieförmåga.

Uppgift Vad är fritid och vad är studier? Inverkar fritiden på studieförmågan?

Psykisk hälsa stöder studieförmågan Den som mår bra psykiskt • klarar bättre av sina studier • har lättare att engagera sig i studentgemenskapen och studierna. • Alla människor stöter i något livsskede på utmaningar för det psykiska välbefinnandet. • Det att man får utmaningar innebär inte att man kommer att ha dem för evigt, utan man klara sig igenom dem.

Psykisk hälsa är inte motsatsen till psykisk sjukdom Psykisk hälsa • Livskunskapsbaserat och erfarenhetsbaserat begrepp • Kan inte behandlas medicinska metoder • Främjas och stärks på ett sätt som skiljer sig från behandlingen av sjukdomar Psykisk sjukdom • Ett medicinskt begrepp • Kan behandlas medicinska metoder

Utmaningar med psykisk hälsa är vanligt • Av de studerande har 30% psykiska problem (de vanligaste problemen är en upplevelse av överbelastning, att känna sig olycklig och deprimerad, bristfällig koncentrationsförmåga och att vaka på nätterna pga. bekymmer). • Av högskolestuderande lider 16% dagligen av något psykiskt symptom (t. ex. sömnproblem, koncentrationssvårigheter, spänning, depression, ångest). • Cirka 7% av de studerande upplever ofta att de är ensamma, cirka 42 procent tidvis • 33 % känner sig mycket stressade (oftast på grund av att de måste uppträda framför andra och för att de har svårt med att få grepp om studierna). Källa: Hälsoundersökningen för högskolestuderande 2016 SHVS

Detta främjar den psykiska hälsan • • • egna metoder för livsbalans en trygg studiemiljö stöd från närstående och studiegemenskapen positiva studieerfarenheter självförtroende och tro på de egna färdigheterna sociala färdigheter studieförmåga och problemlösningsfärdigheter möjlighet att uttrycka sin åsikt och påverka lättillgängliga stödsystem på nära håll.

Hur kan du som tutor göra en positiv skillnad? • Kom ihåg att säga på träffarna att alla får vara sig själv, men att vi alla ska respektera varandra. • Ge alla gruppmedlemmar uppmärksamhet – se till att ingen blir ensam. • Ta till vana att fråga hur det står till – använd personens namn om möjligt. • Lyssna och visa att du lyssnar. Berätta hur och när du kan nås. • Fokusera på personens resurser – det finns något positivt i allt. • Var lösningsorienterad – fundera ut hur ni kommer vidare härifrån. • Var vänlig, positiv och uppmuntrande – uppmana även andra att vara det. • Dela med er av era bästa planerings- och tidshanteringstips. • Berätta hur man ger feedback och kan påverka.

Hur man orkar är individuellt • Många faktorer påverkar hur vi orkar i vardagen. Det viktiga är att hitta och inse sina egna gränser. • • Vad behöver jag för att må bra? Vad är viktigt för mig? Vad vill jag sträva efter och uppnå? Hurdana resurser har jag?

Påverka en situation som skapar stress • Sätt saker och ting i prioritetsordning. Fokusera på sådant som du • • kan påverka. Börja med lätta och små saker. Gör upp planer och delmål. En krävande uppgift kan vara en positiv utmaning. Satsa på tidshantering • Fråga: Vad är väsentligt och i vilken ordning bör saker och ting göras? • Undersök: Vart går tiden? • Diskutera din situation med någon. • Begär vid behov hjälp så att du klarar av uppgifterna. • Sätt upp kortsiktiga och långsiktiga mål.

Ta hand om dig själv och dina sociala relationer • • Håll pauser och vila tillräckligt. Ät tillräckligt ofta och hälsosamt. Hitta en motionsform som du gillar. Hitta en rytm och rutiner för dina dagar. Gör sådant som du gillar. Belöna dig själv för bra försök och även små framgångar. Ta emot stöd som vänner och närstående erbjuder. Håll fast vid dina gränser. Var beslutsam.

Uppgift Återhämtning • Vilka befintliga metoder för att ta hand om dig själv och G återhämta dig använder du? • • Är de tillräckliga, varför har du valt just dem? Glömmer/väljer du lätt bort dem i en stressig situation? Har metoderna förändrats under årens lopp? Vore nu ett bra tillfälle att modigt prova andra metoder? • Ju fler metoder du har tillgång till, desto mer sannolikt är det att du återhämtar dig.

Olika nivåer av återhämtning Dagligen • Pauser i arbetet med cirka 1– 2 timmars mellanrum. • Under pausen kan du ta en kort promenad, prata med en vän, titta ut genom fönstret för att se på trafiken/naturen – vad mer kommer du på? • Sömn, de flesta har ett sömnbehov om 7– 8 timmar. Veckovis • En längre stund då du inte behöver fokusera på arbete/studier/att få till stånd någonting inom en viss tid. Årligen • Semester i 2– 4 veckor.

Läs mer Mer material gällande att orka med studierna och ämnesområden som stöder det finns på webbplatsen för Nyyti ry, där materialet har samlats enligt ämnesområde. • nyyti. fi/sv/ • Konsten att leva – stödmaterialspaket • Ole oman elämäsi tähti – opiskelijan opas elämäntaidoista • Koulutuspaketit hyvinvointitoimijoille

Hur ta upp att man är orolig över någon och var får man hjälp?

Uppgift Fallet Aati och fallet Paju • Vi delar upp oss i grupper om tre personer • Hälften av grupperna funderar på exempel 1 och hälften på exempel 2 och när ni är klara, gå vidare till nästa uppgift • Skriv ned era svar • Tid 5 minuter

Uppgift 1. Gulisen Aati säger sig vara så stressad över studiestarten att hen inte sover ordentligt på nätterna. Aati upplever att hen inte är tillräckligt bra för att klara av studierna inom sitt område. • Vilka preciserande frågor ställer ni? • Hur stöder/handleder ni Aati? _______________________________ 2. Den nya studerande Paju har tillbringat sin första studiemånad aktivt på studentfester och gruppträffar. Paju är trevlig och social, men hen kan inte kontrollera sin alkoholförbrukning och slocknar alltid i något skede av kvällen. Paju har blivit en börda för den övriga gulisgruppen, då de andra i gruppen blir tvungna att hålla ett öga på hen redan i början av kvällen. Hen klarar sällan av att sitta på en bar, och få taxichaufförer går med på att köra hen någonstans. Paju är inte våldsam och följande dag skäms hen alltid över sitt beteende. • Hur tar ni upp detta med Paju?

Hjälp din studiekompis, berätta att du är orolig • Tutorerna och studiekompisarna har en nyckelroll i att identifiera problem med den psykiska hälsan eller rusmedel bland studiekamraterna. • Uttryck din oro direkt, t. ex. ”hur mår du egentligen? ”, ”jag är orolig för dig”. • Berätta varför du är orolig eller det du har lagt märke till. • Fokusera på att lyssna och ställ fler frågor vid behov (säkerställ att du har förstått vad det är fråga om), “vad önskar du dig av mig just nu? ” • Kom ihåg att du inte behöver kunna lösa problemet. • Fundera tillsammans på var man kan få hjälp med situationen – det är inte bra att vara ensam med sin oro. • Det räcker att du frågar och lyssnar. Källa: KUPLA, Guidehäfte: Diskutera rusmedel i högskolan

Var får man hjälp? 1/2 • • Högskolans vägledningstjänster SVHS yths. fi/sv/ Mentalvårds- och missbrukarvårdstjänsterna i den egna kommunen I Psykporten finns tillförlitlig information, program för egenvård samt handledning av olika tjänster gällande frågor om psykiska hälsa och frågor som berör rusmedelsanvändning. psykporten. fi • Psykisk Hälsa Finland rf: s svenskspråkig kristelefon, tel. 09 2525 0112 Telefonjouren är öppen: må, on kl. 16 -20. ti, to och fr kl. 9 -13. mieli. fi/sv • Ärligt talat-chatten, du kan chatta med psykolog och andra sakkunniga måndagar, tisdagar och torsdagar kl. 19 -22. arligttalat. fi/ • Unginfo appen, frågor och svar om psykisk och fysisk hälsa, studier, arbete och ekonomi unginfo. fi/appen/

Var får man hjälp? 2/2 • Nyyti ry, information och stöd för studerande och studiegemenskaper för bättre psykisk hälsa och studieförmåga nyyti. fi/sv/ • Otto. Mitta-mobilapp för uppföljning av alkoholbruk (på finska): ehyt. fi/taitolaji • Missbruksrådgivningstelefon (på finska): hjälp och stöd vid oro för eget eller närståendes missbruk, tel. 0800 90045, ehyt. fi/paihdeneuvonta • Droglänken: självhjälp och uppföljning av rusmedelsanvändning, att minska och sluta samt information om rusmedel, paihdelinkki. fi/sv • Information och redskap som stöder i att minska eller avsluta cannabisbruk (EHYT ry och YAD ry): kannabis. eu/pa-svenska/ • Peluuri: info, verktyg och stöd vid problem med spel om pengar. Svenskspråkig hjälplinje tel. 0800 101 är öppen måndagar kl. 12 -18. peluuri. fi/sv • Digipelirajat’on (på finska): info, kamratstöd och stöd vid problem med digitalt spelande, digipelirajaton. fi

Sammanfattning • För att kunna främja andras hälsa och välbefinnande måste du först värna om din egen studieförmåga och psykiska hälsa. • Det lönar sig att redan på förhand fundera hur du kan se till att du själv mår bra. • Alla studerande kan stundvis känna att deras psykiska hälsa lider under studietiden. • Diskutera din situation med en bekant och/eller en professionell hjälpare. • Diskutera med gulisen eller din studiekompis om varför du är orolig. • En tutor ska inte vara terapeut för någon. • Tutornas viktigaste uppgift är att lyssna aktivt, bemöta en person i lugn och ro och hänvisa honom eller henne vidare.

Projektet KUPLA - Studerande som förnyare av rusmedelskulturen • Utbildningen har producerats av EHYT rf: s och Nyyti ry: s gemensamma projekt • • KUPLA – Studerande som förnyare av rusmedelskulturen. Projektet genomförs under åren 2018– 2020. Samarbetspartner i projektet är FSF, SAMOK, OLL och SHVS. Detta verk har beviljats licensen Creative Commons Erkännande 4. 0 Internationellt. Du kan kontrollera licensen på webbplatsen för Creative Commons. Denna utbildning får användas, distribueras och bearbetas fritt förutsatt KUPLA uppges som ursprunglig upphovsman. Övrigt material som tagits fram inom ramen för KUPLA-projektet finns på EHYT rf: s webbplats, www. ehyt. fi