Tutorns grupphandledningsfrdigheter och en trygg atmosfr TUTORUTBILDNING Utbildningens
Tutorns grupphandledningsfärdigheter och en trygg atmosfär TUTORUTBILDNING
Utbildningens syfte • Tutorn känner till grupprocessens olika faser och kan beakta dem i sitt egerande. • Tutorn inser vikten av en trygg gemenskap och vet hur man kan bygga upp en trygg atmosfär inom gruppen. • Tutorn inser att grupphandledning är en färdighet som kan övas upp. • Tutorn kan planera lämpliga övningar genom vilka alla gulisar lär känna nya människor.
Ämnesområden Grupprocess Inledning och en trygg atmosfär Opposition och konflikt Samarbete och avslutning
Grupprocessen: Inledning och en trygg atmosfär
Uppgift Element i en bra grupp • Hurdan vore den optimala gruppen för dig? Vilka bra grupper har du ingått i? • Diskutera (3 min. ) • Vad gjorde/skulle göra den gruppen bra? • Vilka egenskaper är typiska för en bra grupp? G
Uppgift En trygg grupp är: Ange gruppernas svar här • G
Grupper på en högskola • Studiegrupp, tutorerna, årskurs, studentorganisation, hobby/intersseorganisation, motionsgrupp, arbetsgrupp osv. • 22 % av alla högskolestuderande upplever att de inte hör till någon studierelaterad grupp, såsom en årskurs eller studiegrupp (SHVS 2017). • 20 % av universitetsstuderandena och 15 % av yrkeshögskolestuderandena upplever det som ett klart eller stort problem att skapa sociala kontakter (SHVS 2017).
Källa: Gruppfenomen, handbok för grupphandledare 2015, EHYT rf
Gruppens inledningsskede • ”Vad tänker andra om mig? ” • Gruppmedlemmarna vill vara till lags, bli accepterade, vill inte skilja sig från mängden. • Medlemmarna agerar enligt sina egna tidigare grupperfarenheter. • Om man har dåliga grupperfarenheter i bakgrunden, kan det vara svårt att ansluta sig till en grupp. • Medlemmarna anammar någon roll: gruppen kan domineras av individer som syns och hörs, många antar en observerande roll. • Gruppen har inte inga gemensamma arbetssätt. • Sträva efter att skapa en så trygg atmosfär som möjligt i gruppen.
Hur skapar man en trygg atmosfär? 1/2 • Tänk på att varje individ har sina unika personliga gränser. • Tänk på att var och en vill bli medlem i gruppen i sin egen takt. • Försäkra dig om att alla ges möjlighet att berätta om sig själv och delta i diskussionen så aktivt som de vill. • Forma par och små grupper och gör övningar som hjälper medlemmarna att bli bekanta med varandra. Variera gruppernas sammansättningar så mycket som möjligt. • Introduktionen förutsätter inte fysisk kontakt med andra människor.
Hur skapar man en trygg atmosfär? 2/2 • Planera träffarna på förhand och berätta vad ni kommer att göra. • Berätta om dina egna positiva studieerfarenheter, tips och metoder som fungerat bra. • Presentera lokaler, kutymer, gemenskaper och elektroniska miljöer. • Berätta vad som varit positivt med studierna och vad som motiverar dig själv i din egen bransch. Låt alla i gruppen berätta varför de har valt att söka sig till branschen i fråga. • Skapa tillsammans spelregler för gruppen; fråga på vilket sätt medlemmarna vill delta i gruppen.
Inte lekar, utan övningar • Vuxna som målgrupp • Hurdana övningar skulle du ordna om du ledde en arbetshälsodag på en arbetsplats? • Övningarna ska vara målinriktade och motiverade • Berätta innan ni börjar vad ni ska göra, hur och varför. • Tröskeln att delta i övningarna blir lägre om de är motiverade. • En trygg atmosfär vs. osäkerhet och obehag • Var uppmuntrande, tvinga ingen att delta. En väl introducerad och motiverad • övning i kombination med en entusiastisk tutor är tillräckligt lockande. Berätta att det går bra att också följa övningarna från sidan. Alla gillar inte nödvändigtvis de övningar som du själv upplevt vara de bästa.
Uppgift Linjeövning Placera dig där du själv anser dig stå på åsiktslinjen. Du kan vara av samma åsikt, annan åsikt eller delvis av annan åsikt med påståendet/frågan. Det finns inga rätta svar i denna uppgift. G
Uppgift Jag har fått vara mig själv i gruppen – jag har inte fått vara mig själv G
Uppgift G Jag blir besvärad introduktionslekar – jag blir inte besvärad
Uppgift G Att bli berusad hör till studentkulturen – hör inte till studentkulturen
Uppgift Vad har vi gemensamt? Mål: Gruppmedlemmarna ska bekanta sig med varandra. G • Välj en person i rummet som du inte känner från tidigare och börja med att berätta vad du heter. • Fundera tillsammans ut tre saker som ni har gemensamt. • Bilda därefter med ett annat par en grupp på fyra personer, och fundera tillsammans ut vad ni alla har gemensamt. • Till sist kan ni diskutera vad hela gruppen har gemensamt.
Uppgift Unikt Mål: Gruppmedlemmarna ska bekanta sig med varandra. G • Alla deltagare står i en ring. Den första personen berättar först sitt förnamn/smeknamn och därefter en unik detalj om sig själv. • Om samma detalj stämmer in på någon annan i gruppen ska den personen räcka upp en hand. • Samma person ska hitta på nya unika detaljer om sig ända tills ingen längre räcker upp en hand. När en person har berättat en unik detalj om sig själv går turen över till nästa (ibland kan det hända redan efter att en unik detalj har avslöjats).
Uppgift På kartan Mål: Lär känna varandra G • Föreställ er att rummet där ni har samlats är en karta över Finland (eller världen). • • • Gå igenom var söder, norr, väst och öst ligger. Be deltagarna förflytta sig på kartan enligt givna anvisningar. Efter varje fråga ska du be deltagarna berätta för dem som står närmast varför de har ställt sig just där. Om det är en liten grupp kan du fråga varje person separat varför han eller hon har ställt sig just där på kartan så att hela gruppen får höra svaret. Be deltagarna att berätta sitt namn innan de svarar på frågan. Du kan ställa t. ex. följande frågor: • Var bor du nu? • Var bodde du innan du flyttade till den nuvarande staden? • Var är du född, var gick du i ettan i skolan?
Uppgift Presentera ditt eget utbildningsområde Mål: Bli bekant med någon som studerar inom ett annat område och få en bild av det utbildningsområdet. • Berätta om ditt eget utbildningsområde för en tutorkompis som studerar inom ett annat område. • Du kan göra det t. ex. genom att besvara föjande frågor: • Vad har varit positivt med studierna? • Vad intresserar/motiverar dig mest inom ditt eget område? • Vilka färdigheter som är viktiga med tanke på mitt blivande yrke har jag lärt mig?
Uppgift I samma bransch G Mål: Stärka gruppsamhörigheten genom att diskutera det gemensamma utbildningsområdet och studierna. • Uppmana gulisarna att i grupper om två eller tre personer diskutera t. ex. följande frågor: • Vad förväntar du dig av studierna? • Varför blev du intresserad av det här området? • Vad tycker du ska bli mest intressant i dina kommande studier? • Vilken typ av arbete hoppas du få efter dina studier? • Du kan ”bryta upp” övningen genom att fråga om något par/någon grupp vill berätta vad de talat om.
Uppgift Hur går det? Veckans plus och minus. G Mål: Bli bekanta med varandra och stärka vi-andan. Dessutom får tutorn mer information om gruppen. • Var och en berättar i tur och ordning om något negativt och något positivt • • • som hänt tidigare i veckan eller i samband med studiestarten. Sluta alltid med en positiv erfarenhet. Alla får berätta något om sig själv. Börja gärna varje träff med att var och en får berätta senaste nytt om sig själv; rutiner stärker trygghetskänslan i gruppen. Fungerar bäst i grupper om 5– 20 personer.
Grupprocessen: Opposition och konflikt
Opposition och konflikt skedet • Gruppmedlemmarna funderar på om man kan lita på gruppens övriga medlemmar. • Medlemmarna söker sina egna roller och vågar allt oftare uttrycka sina egna åsikter. • De uppstår lätt dominerande personer och små inre kretsar, och vissa kan känna sig utanför. Hjälp medlemmarna att hantera konflikter, skapa spelregler och eventuellt uppdatera dem och göra introduktionsövningar.
Uppgift Fallet Sassa • Diskutera i par eller mindre grupper följande situation: • Sassa har nyligen inlett sina studier och hen berättar att hen inte kommer överens med de andra medlemmarna i gulis-/studiegruppen. Det grämer Sassa, eftersom hen känner att hen alltid blir utanför. • Hur agerar ni som tutorer i den här situationen?
Det gäller att kunna skilja mellan olika typer av ensamhet: • • • Personen vill studera ensam. Personen vill vara för sig själv på campus. Personen ser ensam ut. Personen upplever sig vara ensam. Emotionell ensamhet: brist på nära människorelationer, vänner eller parrelation. Rastlöshet, ångest, hopplöshet. Social ensamhet: saknar ett större socialt nätverk, känner sig utanför i en gemenskap (t. ex. en studiegrupp, ett utbildningsprogram). Källa: Välimäki et al. Yksin yliopistokaupungissa, Nuorisotutkimus 36 (2018): 3
Grupprocessen: Samarbete och avslutning
Samarbetsskede • God vi-anda, fungerande gruppregler och deltagarna känner sig trygga. Engagera dig också i de skeden när allt fungerar bra i gruppen. Det lönar sig att ordna regelbundna träffar och komma överens om dem i god tid på förhand.
Avslutningsskedet • Fortsätter gruppen att träffas efter att tutorskapet har upphört? Kom överens om den sista träffen på förhand. Försäkra dig om att gruppmedlemmarna vet var de kan få vägledning efter att tutorskapet upphört.
Sammanfattning • Du vägleder en grupp vuxna. Tänk på att alla som kommer med i gruppen • • • har en unik bakgrund och olika erfarenheter och förväntningar. Fråga hur var och en enklast kan delta i verksamheten och berätta på förhand vad ni kommer att göra i samband med olika övningar, träffar och evenemang. Planera motiverade övningar där medlemmarna blir bekanta med varandra. Det lönar sig att börja med diskussionsuppgifter. Tvinga ingen att delta under förevändningen att ”alla andra också gör det” eller ”så brukar man alltid göra” e. d. Var beredd på att göra ändringar även under verksamhetens gång. Kom ihåg att alla grupper är olika, oberoende av vad gruppledaren gör. Att leda grupper är en färdighet som kan övas upp. Om du hamnar i en utmanande situation är du inte ensam, utan det finns alltid hjälp att få.
Projektet KUPLA - Studerande som förnyare av rusmedelskulturen • Utbildningen har producerats av EHYT rf: s och Nyyti ry: s gemensamma projekt • • KUPLA – Studerande som förnyare av rusmedelskulturen. Projektet genomförs under åren 2018– 2020. Samarbetspartner i projektet är FSF, SAMOK, OLL och SHVS. Detta verk har beviljats licensen Creative Commons Erkännande 4. 0 Internationellt. Du kan kontrollera licensen på webbplatsen för Creative Commons. Denna utbildning får användas, distribueras och bearbetas fritt förutsatt KUPLA uppges som ursprunglig upphovsman. Övrigt material som tagits fram inom ramen för KUPLA-projektet finns på EHYT rf: s webbplats, www. ehyt. fi
- Slides: 31