Trningslra KONDITIONSTRNING STYRKETRNING Av Fredrik Persson Kondition kroppens

  • Slides: 30
Download presentation
Träningslära KONDITIONSTRÄNING STYRKETRÄNING Av: Fredrik Persson

Träningslära KONDITIONSTRÄNING STYRKETRÄNING Av: Fredrik Persson

Kondition �kroppens förmåga att ta upp syre �Uthållighet �Förmåga att arbeta under en längre

Kondition �kroppens förmåga att ta upp syre �Uthållighet �Förmåga att arbeta under en längre tid �Hjärtat och lungorna tränas

Kondition/uthållighet � Konditionsträning = �Promenader jobbiga löprundor? � Brett begrepp, inte samma för alla.

Kondition/uthållighet � Konditionsträning = �Promenader jobbiga löprundor? � Brett begrepp, inte samma för alla. Vad betyder det för dig? � ”Allmänt bra flås” � All träning som höjer pulsen �Stavgång �Cykla �Löpning �Simning �Fotboll �Osv. . Basen av framgång utgörs av god kondition

Bättre kondition Hur ofta? Vad påverkar? � 2 -3 ggr/vecka � Medfödda egenskaper som

Bättre kondition Hur ofta? Vad påverkar? � 2 -3 ggr/vecka � Medfödda egenskaper som � Minst 30 min/gång arv och gener (föräldrar) � Ålder och kön � Träningstillstånd, hur och vad vi tränar. � Hur ofta. � Hitta saker som du själv tycker är roligt. Det är aldrig för sent att förbättra sin kondition

Varför förbättra sin kondition? � Hjärtat blir starkare, slagvolymen ökar, dvs. hjärtat pumpar ut

Varför förbättra sin kondition? � Hjärtat blir starkare, slagvolymen ökar, dvs. hjärtat pumpar ut mer blod vid varje hjärtslag lägre vilopuls � Ökad syreupptagningsförmåga, ökad uthållighet vid tungt arbete. � minskad produktion av mjölksyra. � Minskar risken för högt blodtryck mindre risk för blodpropp, stroke och hjärtattack � Bättre blodcirkulation skador läker fortare, mer syre till arbetande muskler � Ämnesomsättningen ökar � Immunförsvaret blir starkare av måttlig träning, sämre vid överbelastning. � Skelettet blir starkare � Du får utlopp för stress, mindre spänd och irriterad � Endorfiner frigörs – må bra hormon. � Leder och ligament blir starkare, minskar skaderisken � Konditionsträning är förebyggande, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar � Bättre betyg i alla ämnen (mer syre till hjärnan)

Puls/Hjärtfrekvens � Puls är ett mått på hur många slag hjärtat slår varje minut.

Puls/Hjärtfrekvens � Puls är ett mått på hur många slag hjärtat slår varje minut. � Pulsen kan man enkelt mäta genom att känna med två fingrar på halspulsådern eller insidan av handleden (räkna slagen under 15 sek gångra sedan med 4) � Pulsen ökar när man anstränger sig eller känner sig stressad, samt om man har ont eller feber. � Testa använda pulsklocka under träning

Vilopuls �Ca. 50 -70 slag/minut �Sjunker vid träning! �Ökar vid infektioner �Enklast att mäta

Vilopuls �Ca. 50 -70 slag/minut �Sjunker vid träning! �Ökar vid infektioner �Enklast att mäta på morgonen �Gunde Svan hade 32 slag/minut när han var aktiv.

Arbetspuls �Någonstans emellan, vilopuls och maxpuls. �Vanligen 60 -100 slag/minut

Arbetspuls �Någonstans emellan, vilopuls och maxpuls. �Vanligen 60 -100 slag/minut

Maxpuls � Maximala pulsen som kan uppnås vid träning. � Ungefär 220 minus ålder

Maxpuls � Maximala pulsen som kan uppnås vid träning. � Ungefär 220 minus ålder � Sjunker med åldern. För en vältränad person sjunker den långsammare � Maxpulstest – maxpulstest svårt att göra på egen hand. För att testa sig själv krävs en pulsklocka eller exempelvis en konditionscykel med pulsmätare. Först värmer man upp ordentligt och sedan ökar man intensiteten stegvis varje minut till man känner att man närmar sig sin maxprestation, då ska man spurta, gärna i svagt motlut, till dess att man känner sig totalt utmattad. När man slutar läser man av pulsmätaren. Det är väldigt viktigt att man är helt frisk när man utför ett maxpulstest eftersom testet är extremt påfrestande för kroppen.

Träningstips � 2 -3 ggr/vecka � 30 -90 minuter/pass Ansträningsnivåer: � Lätt (lågintensiv)- promenader,

Träningstips � 2 -3 ggr/vecka � 30 -90 minuter/pass Ansträningsnivåer: � Lätt (lågintensiv)- promenader, jogging, cykla, simma, snacktempo, 50 -70% av maxpuls � Medel- svettigt, bollspel, löpning, skidåkning m. m, 70 -85% av maxpuls � Högintensiv- idrottare (tävling/prestationer), mycket ansträngande, mjölksyra, intervaller, 85 -100% av maxpuls

Lågintensiv träning �Bra för allmänkonditionen �Kanon för fettförbränning �Under 65% av maxpuls �Längre tid,

Lågintensiv träning �Bra för allmänkonditionen �Kanon för fettförbränning �Under 65% av maxpuls �Längre tid, i jämt tempo �Stavgång, cykling.

Medelintensiv träning � Bra för att förbättra konditionen och uthålligheten � Ökar fettförbränningen �

Medelintensiv träning � Bra för att förbättra konditionen och uthålligheten � Ökar fettförbränningen � Jämt tempo under längre tid (snabbare än snacktempo men inte så man blir stum i benen). 20 -60 minuter. � Jogging, dans, snabbare cykling.

Högintensiv träning �Förbättrar konditionen mest av alla träningsformer �Även bra för fettförbränning �Puls nära

Högintensiv träning �Förbättrar konditionen mest av alla träningsformer �Även bra för fettförbränning �Puls nära max 85 -95 % �Intervallträning

Pulsträning � Pulsträning, innebär att man använder pulsen som referens vid sin konditionsträning. Det

Pulsträning � Pulsträning, innebär att man använder pulsen som referens vid sin konditionsträning. Det kan innebära att man ska hålla sig inom ett visst pulsintervall under en viss tid. � För mest effektiv konditionsträning ska man hålla sig mellan 8595% av sin maxpuls. � Vid en puls över 80% av sin maxpuls produceras mer mjölksyra än kroppen kan omsätta, det betyder att man bara kan hålla den intensiteten under en viss tid. � 80% av maxpuls är också den nivå då mest fett förbränns totalt. � Vid den pulsnivå som kroppen kan omsätta lika mycket mjölksyra som produceras kallas för pulströskel eller ibland mjölksyratröskel. � Vid 65 -70% av maxpulsen så omsätter kroppen mjölksyra mest effektivt, därför brukar den här nivån användas som aktiv vila mellan intervaller när man tränar intervallträning.

Styrka �Musklernas förmåga att orka arbeta �Uthållig styrka �Maxstyrka �Explosiv styrka

Styrka �Musklernas förmåga att orka arbeta �Uthållig styrka �Maxstyrka �Explosiv styrka

Varför styrketräna? �Styrka �Snabbhet – Uthållighet �Skadeförebyggande �Rehabilitering �Välbefinnande �Utseende �Socialt – lära känna

Varför styrketräna? �Styrka �Snabbhet – Uthållighet �Skadeförebyggande �Rehabilitering �Välbefinnande �Utseende �Socialt – lära känna nytt folk

Styrketräning Hur ofta? Vad påverkar? � 2 -3 pass/vecka �Medfödda egenskaper � 45 -60

Styrketräning Hur ofta? Vad påverkar? � 2 -3 pass/vecka �Medfödda egenskaper � 45 -60 min/pass �Allt beror på intensitet och vilka mål man har som arv och gener (föräldrar) �Ålder och kön �Träningstillstånd, hur och vad vi tränar. �Hur ofta. �Kosten

Styrka Statiskt muskelarbete Dynamiskt muskelarbete � När du stannar upp i en sit �

Styrka Statiskt muskelarbete Dynamiskt muskelarbete � När du stannar upp i en sit � Dynamiskt muskelarbete -up och håller kvar. Då måste magmusklerna jobba utan att någon rörelse sker, och du utför ett statiskt muskelarbete – muskelkontraktion som medför en rörelse Koncentrisk –muskeln drar ihop sig (ex biceps curl – uppåt) Excentrisk – muskeln förlängs (ex biceps curl – nedåt) Max excentrisk styrka är 120 -160% av koncentrisk

Två principer inom styrketräning Styrka Uthållighet �Lågt antal repetitioner �Högt motstånd �Lågt motstånd �Maxstyrka

Två principer inom styrketräning Styrka Uthållighet �Lågt antal repetitioner �Högt motstånd �Lågt motstånd �Maxstyrka �Uthållighet Set – Hur många gånger du genomför en övning. T. ex. 3 gånger. Repetitioner (reps) – Hur många repetitioner du utför på ett set. 3 set x 10 repetitioner = 30 repetitioner totalt på en övning.

Vad sker i kroppen? Första veckorna Efter de första veckorna � De första veckorna

Vad sker i kroppen? Första veckorna Efter de första veckorna � De första veckorna kommer � Kontraktionstid minskar du uppleva och se att du gör stora viktökningar, t. ex. i bänkpress. - Detta beror inte på att du blivit starkare! Istället beror det på att kopplingen mellan hjärnan och ”rätt muskelbuntar” blivit tätare och snabbare. (innebär att det går fortare att få till kraften som behövs för att lyfta vikten) � Kapillarisering ökar (innebär mer syre till musklerna) � Mitokondrier ökar (innebär mer energi till muskelceller) � Max VO 2 ökar (innebär att du kan dra in mer luft till musklerna) � Starkare senor och ligament � Ökad bentäthet Du blir starkare kort och gott!

Vad händer med kroppen efter träningen � Efter träning är kroppen extra utsatt för

Vad händer med kroppen efter träningen � Efter träning är kroppen extra utsatt för infektioner ”öppet fönster”. Ha alltså med er varma ombyteskläder. Öppet fönster varar i ca 20 -30 minuter efter avslutat träningspass då kroppen är extra känslig för infektioner. � Vad ska man göra då? Duscha och byta till varma och torra kläder. � Efter träning känner man sig nöjd och lycklig. Varför? Därför att man ökar kroppens ”måbrahormonerna” dopamin, serotonin, endorfiner.

Vila �Grunden i all styrketräning, oavsett vilken muskel det är, är densamma. Det handlar

Vila �Grunden i all styrketräning, oavsett vilken muskel det är, är densamma. Det handlar om att förstöra och bryta ner muskelfibrerna som finns i kroppen, för att sedan låta kroppen vila och bygga upp muskelns struktur igen. När kroppen bygger upp muskeln stärks den för att tåla den höga belastning som muskeln utsattes för nästa gång. På detta sätt blir man starkare av styrketräning. �Det är alltså vilan som gör muskeln starkare. Glöm därför inte bort att du måste vila mellan styrkepassen.

Träningsvärk �En pina som göra att man inte vill träna eller skönt? � Värken

Träningsvärk �En pina som göra att man inte vill träna eller skönt? � Värken beror sannolikt på små bristningar inne i muskelfibern. Dessa små ”skador” ger en lätt svullnad och inflammation som ger smärta. � Det bästa sättet att minska träningsvärken är genom lätt muskelarbete som ökar muskelns genomblödning. � Om vi vilar några dagar efter ett hårt pass, där vi ”brutit ner” muskelmassa, svarar muskeln med att reparera och bygga upp materialet till att bli något större och starkare än innan. Det är så muskulaturen växer till med träning. Detta kallas för överkompensation

Muskler Biceps bracchi Deltoideus (Deltamuskeln) Pectoralis major (bröstmuskeln) Quadriceps (Framsida Lårmuskeln) Abdominus (Magmuskler )

Muskler Biceps bracchi Deltoideus (Deltamuskeln) Pectoralis major (bröstmuskeln) Quadriceps (Framsida Lårmuskeln) Abdominus (Magmuskler )

Muskler Latissimus dorsi (breda ryggmuskeln) Trapezius (kappmuskeln) Triceps bracchi Gluteus maximus (Sätesmuskeln) Hamstrings (Bakre

Muskler Latissimus dorsi (breda ryggmuskeln) Trapezius (kappmuskeln) Triceps bracchi Gluteus maximus (Sätesmuskeln) Hamstrings (Bakre Lårmuskeln ) Gastrocnemius (Vadmuskeln )

Övningar � Biceps bracchi Bicepscurls – med hantel eller med gummiband Rak rygg, ej

Övningar � Biceps bracchi Bicepscurls – med hantel eller med gummiband Rak rygg, ej rycka för att orka, inte sträcka ut muskeln helt � Deltoideus (Deltamuskeln) Axellyft – gummiband åt sidan eller rakt upp Rak rygg, ej rycka för att orka, lyftet ska vara kontrollerat � Pectoralis major (bröstmuskeln) Armhävningar, breda Håll ryggen rak och gör kontrollerade lyft. Gör på knäna om det blir tungt. � Quadriceps (Framsida Lårmuskeln) Höga knän i tjockmatta, grodhopp Viktigt att försöka hålla tempo och att dra upp knäna högt � Abdominus (Magmuskler ) Sit ups – raka och sneda. Blanda för bäst resultat Gör kontrolerade lyft, ej rycka, gå ej hela vägen upp eller ner

Övningar � Latissimus dorsi (breda ryggmuskeln) Rygglyft – Lyft och håll i ett par

Övningar � Latissimus dorsi (breda ryggmuskeln) Rygglyft – Lyft och håll i ett par sekunder � Trapezius (kappmuskeln) � Triceps bracchi Bar dips – händerna på en bänk medans kroppen hänger fritt, lyft upp o ner rumpan ska dock inte ner och nudda marken. � Gluteus maximus (Sätesmuskeln) Säteslyft – ligg på rygg med böjda ben, lyft höften. Spänn bålen Utfallsteg (borzow) – djupa utfallssteg knät ska nästan vara nere i marken � Hamstrings (Bakre Lårmuskeln ) Samma som framsida � Gastrocnemius (Vadmuskeln ) Tåhävningar – Stå på en bänk eller liknande och lyft, gärna ett ben i taget. tänk på att hålla emot på vägen ner så att du inte skadar dig

Träningstips �Rätt teknik!! �Lugnt tempo!! �Stora muskelgrupperna �Hela kroppen �Kroppen som vikt eller lätta

Träningstips �Rätt teknik!! �Lugnt tempo!! �Stora muskelgrupperna �Hela kroppen �Kroppen som vikt eller lätta vikter � 10 repetitioner á 3 set �Stationsträning �Kosten viktig efteråt!

Träningstips • Se till att du utför olika övningar kontrollerat. Om du slänger upp

Träningstips • Se till att du utför olika övningar kontrollerat. Om du slänger upp vikter och får ”ryck” i rörelser leder det ofta till sämre resultat samt skador. • Om man aldrig styrketränat, eller haft längre uppehåll – se till att du kör ungefär 10 -12 reps. Hellre lyfta många än få. • När du tränat kanske 1 -2 månader kan du börja minska dina reps och lägga på mer. • Styrketräning handlar en del om teknik – se till att fråga folk som kan om du är osäker. • Träna ”motsatta muskeler”. Musklerna jobbar växelvis – träna därför biceps och triceps (hela armen) under ett pass. Eller mage och rygg. Du måste träna upp t. ex. tricepsmuskeln för att kunna få en riktigt stark biceps. De ”hör ihop”

Träningstips • Du behöver inte ha ett gymkort för att kunna styrketräna! - Du

Träningstips • Du behöver inte ha ett gymkort för att kunna styrketräna! - Du kan lika gärna bygga muskler med armhävningar, situps, olika gummiband eller pilatesboll eller andra träningsredskap som man kan ha hemma. Träna för att må bra. Och för att det är kul. Och för att kunna leva och arbeta längre � Tänk också på att minst lika viktigt är: - Vila/återhämta dig – vila gör att kroppen hinner ”bygga upp sig” - Variera din träning – ökar motivationen och ger en mer komplett träning - Ät bra mat så blir din träning mer effektiv. - Träna med en kompis – allting blir lättare och roligare.